Är spårtaxi något för Örebro?

Nyligen besökte vi i Riksdagens trafikutskott en intressant försöksanläggning i Uppsala. Där demonstrera- des hur spårtaxi som går på pelare ett par meter över marken kan användas i stadsmiljön, som ett komplement till tåg, bussar och personbilar. På bilden syns Kristdemokraten Annelie Enocson som fick göra ett provåk.

Miljövänligt
Om vi ska lösa framtidens kollektivresor på ett miljövänligt sätt är det vikigt att vi lyfter blicken och ser nya lösningar.

Regeringen är intresserad av att hitta lämpliga kommuner för förprojektering inför ett eventuellt uppförande av pilotbana med spårtaxi. Kanske spårtaxi skulle vara något för Örebro att prova? En spårtaxi skulle bättre kunna knyta ihop Wasastan med Centrum eller kanske göra det lättare att ta sig mellan Universitetet och Centrum. Om det finns intresse skulle stationer skulle kunna finnas inne på större varuhus och gallerior, t.ex. på Krämaren i Örebro.

Spårtaxi fungerar så att resenären via en datorskärm väljer vart hon ska. Inom några minuter kommer en spårtaxi, ett litet eldrivet förarlöst fordon med plats för 2 till 6 personer. Resan följer ett spår som monterats längs husfasader eller som går på pelare ovanför marken eller som går längs tunnlar.

Halverad restid
Resenären åker till sin destination utan några stopp på vägen. Restiden halveras i jämförelse med dagens bussar och automatdriften pekar också mot mycket lägre driftskostnader än för konventionella system.

Spårtaxi är även ett säkert transportmedel. I Sverige dör årligen cirka 500 människor i trafiken. I hela Europa är siffran 40 000. Miljontals människor skadas, många allvarligt. Men under de 30 år spårtaxi använts i USA har det inte inträffat en enda allvarlig olycka. Spårtaxi används idag på London Heathrow flygplats och i Kalifornien, USA. I Kalifornien har spårtaxi transporterat över 60 miljoner människor i 30 års tid.

Folkbildning för demokratins skull

Idag debatterade vi folkbildning i riksdagen och jag fick föra Kristdemokraterna talan i debatten. Jag konstaterade att allt sedan den legendariske nykterhetskämpen och riksdagsmannen ”Oscar Olsson med skägget” genomförde den första studiecirkeln år 1902 har folkbildningen varit ett viktigt redskap för svensk folkrörelse och för demokratiutvecklingen i vårt land.

Folkbildning syftar till att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna att ta till sig ny kunskap och nya värderingar. Folkbildningens unika roll ligger framförallt i dess pedagogik, dess demokratiska roll och dess kunskapssyn. Folkbildningen ska vara fri från statlig styrning och frivillig för deltagarna.

Plus 490 mkr till folkbildningen
Alliansregeringen valde att höja det statliga anslaget till folkbildningen med 490 miljoner till 3,2 miljarder kronor, vilket också den rödgröna oppositionen sade sig vara nöjd med. Däremot krävde Socialdemokraterna i en motion statliga åtgärder för att förmå kommunsektorn att också höja sina anslag till folkbildningen.

Som Kristdemokrat framhöll jag att vi slår vakt om det kommunala självstyret och att det är upp till varje kommun att bestämma nivån på folkbildningsanslaget. Samtidigt markerade jag att kulturpolitiken och folkbildningen är viktiga pusselbitar i det kommunala och regionala utvecklingsansvaret och i dess utvecklingsstrategi. Detta kommer också till uttryck i den portföljmodell som förespråkas i den nyligen presenterade kulturutredningen.

Visst är det oroande när kommuner inte anser sig ha råd att prioritera folkbildningen. Det finns också exempel på kommuner som visserligen anslår pengar men som avskaffat långsiktiga, förutsägbara bidragssystem till folkbildningen för att istället stödja kortsiktiga enskilda insatser som studieförbunden gör och som ibland inte ens behöver vara folkbildning.

Annan folkbildning ger flexibilitet
Vänsterpartiet efterfrågade anpassningar av bidragsregler för att bl a åstadkomma en större åldersintegrering. Vänstern hade tydligen missat att det är just för att tillgodose dessa behov som ”Annan Folkbildningsverksamhet” införts som ett viktigt komplement till cirkeln.

Och utifrån den enkla tumregeln ”korta, långa, unga och många” kan valet av denna verksamhetsform motiveras där en studiegrupp antingen möts vid ett enskilt tillfälle, eller att verksamheten pågår mer än i 40 veckor, eller där deltagarna är under 13 år, eller där antalet deltagare är över 12 personer.