Lucka nr 24

För att underlätta för den som källsorterar och för att öka effek-tiviteten i käll-sorteringen och bidra till en bättre miljö bör vi i Sverige utveckla ett system med symbolmärkning för förenklad källsortering och samtidigt verka för att motsvarande symbolmärkning införs i övriga Europa. Grunden för en sådan tanke finns i miljöbalken som framhåller producentansvaret.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02MJ399

Lucka nr 23

Frågan huruvida barnkon-ventionens regler ska inkorporeras i svensk lag eller
införlivas i svensk rätt genom trans-formering
har i många år varit föremål för en intensiv debatt och även utredningar. Ett argument för transformering och mot inkorporering var att tolkningen bör göras politiskt av riksdagen. En inkorporering av barnkonventionen i svensk lag skulle innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet skulle stärkas och att barnets bästa skulle komma i första rummet på ett mycket tydligare sätt än idag. Motionen framhåller att det centrala är att äntligen kunna gå vidare och implementera FN:s barnkonvention i svensk lag dels som en viktig symbolisk handling och dels som ett steg mot målet att stärka barns rättigheter, att bättre möta barns och ungdomars behov och att ge alla barn förutsättningar för en trygg uppväxt.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So224

Lucka nr 22

Den som hamnar i sjönöd och ropar ”mayday” i sin radio på sjön Hjälmaren ropar förgäves eftersom ingen lyssnar av sjöräddningskanalen VHF kanal 16. Självfallet måste Hjälmaren, i likhet med Mälaren, Vänern och Vättern, ingå i den statliga sjöräddningen. Då kan arbetet för insatser på Hjälmaren utan gränsdragningsproblem, ledas från en och samma räddningscentral. Detta skulle avsevärt minska riskerna för fördröjningar och missförstånd i en räddningsinsats.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Fö216

Lucka nr 21

Varje år inträffar i snitt ca 200 trafikolyckor i Sverige, där poliser är inblandade. Under perioden 2006-2010 har det till kammarkollegiet rapporterats in 989 poliser som trafikskadats i tjänsten. Problemet är likartat för andra grupper av blåljusförare. Det är angeläget att en nationell standardiserad och återkommande utbildning för landets förare av utryckningsfordon, som ska leda till ett nationellt yrkeskompetensbevis för blåljusförare. Trafikcenter i Kumla är en viktig resurs i detta arbete.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T313

Lucka nr 20

Godstransportdelegationens utredning liksom Vägverkets utredning om strategiska godsstråk pekar ut E20 som ett nationellt strategiskt godsstråk. Både Handelskammaren i Mälardalen och Västsvenska Industri- och Handelskammaren prioriterar E20 som det enskilt viktigaste vägstråket för utbyggnad till fyrfältsväg. Återstående delar behöver snarast byggas om till samma standard för att stråket i sin helhet skall få en fullvärdig och effektiv funktion, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T327

Lucka nr 19

Inlandsbanan är en del av vårt kulturarv och blir allt viktigare ur turismsynpunkt. Antalet resande turister ökar år från år.
Inlandsbanan har stor utvecklingspotential på både godssidan, på persontrafiksidan, inom turistnäringen men bör även ses som en resurs för att minska sårbarheten i det svenska järnvägsnätet. Genom att vid behov använda Inlandsbanan för omledningstrafik. Detta kräver dock investeringar för ökat axeltryck. Därför ska Inlandsbanan betraktas som ett nationellt stråk med särskild betydelse för Sveriges inland.

Lucka nr 18

I den norska hög-hastighets-utred-ningen ska två hög-hastighets-sträckor för tåg övervägas, nämligen Oslo-Göteborg och Oslo-Stockholm. I Norge studeras både uppgradering av befintligt spår, vilket baseras på befintliga nätverk och intercity strategi, och i stort sett separata höghastighetsbanor. På den norska sidan av gränsen kommer man att utreda farterna 250 km/h och 330 km/h. Det vore olyckligt att inte göra en norsk-svensk satsning för att binda ihop huvudstäderna, eftersom detta gynnar hela regionen. För att möta den norska utredningens nya ambitioner måste vi i Sverige utreda höghastighetståg Nobelbanan (Oslo-Stockhom) och även utreda farter om 250 km/h och 330 km/h.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T215

Lucka nr 17

Örebro Teologiska Högskola har expansionsmöjligheter genom ett högt söktryck och attraktiva utbildningar. Regeringen avser att dra in 440 miljoner kronor som inte utnyttjas från lärosätena. De pengar som dras in går tillbaka till universitet och högskolor i form av kvalitetssatsningen på humaniora, samhällsvetenskap och teologi (400 miljoner) samt som andra kvalitetshöjande åtgärder. Det är högst rimligt att man omfördelar en del av de återkallade medlen till en riktad satsning på Örebro Teologiska Högskola.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Ub280

Lucka nr 16

Fribeloppet är den maximala inkomst som en student får ha per kalenderhalvår utan att studiemedlen eller rekryteringsbidraget minskas. Varken studier eller arbete är dock något som med nödvändighet sker statiskt efter en på förhand bestämd mall. Därför ska den studerande själv ges förutsättningar att i möjligaste mån planera sin egen tid och inte styras och hindras av ett system. Därför bör regeringen utreda möjligheten att helt slopa fribeloppet för studerande.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Ub313

Lucka nr 15

Statsbidraget för vardagstolkning bygger delvis på invånarantal – istället för att utgå från antalet faktiska brukare. I kronor räknat skiljer det drygt 1 000 kronor per tolkuppdrag mellan det landsting som får mest och Örebro län som får minst. Staten måste ta ansvar för lika tillgång till vardagstolkning i hela landet.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So223

Lucka nr 14

Med den teknik vi har idag kan e-legitimation användas vid röstande i allmänna val, vilket då kan ske i vallokal eller på distans. Fördelarna är flera. Röstning med e-legitimation kan ersätta upptryckta valsedlar vilket är en miljövinst. Röstningsförfarandet blir både smidigare och säkrare. Som bekant har det förekommit oegentligheter kring valsedlar och kuvert, och även rena misstag. Detta leder i sin tur till minskad risk för kostsamma omval. Identitetsförväxlingar minskar, ingen kan gå och rösta för någon annan.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02K275

Lucka nr 13

Sedan 2004 får en person som fyllt 20 år vid varje tillfälle föra in 230 liter alkohol från annat EU-land till Sverige. Sedan dess har EU antagit en alkohol-strategi och folkhälso-perspektivet har vunnit mark och acceptans. Sverige bör, utifrån vår långa erfarenhet av en framgångsrik restriktiv alkohol- och narkotikapolitik och utifrån EU:s egen alkoholstrategi, ta initiativ till sänkta införselkvoter (de s.k. indikativa nivåerna) mellan EU:s medlemsländer.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Sk417

Lucka nr 12

Det finns ett stort intresse hos privatpersoner att köpa IT-tjänster i hemmet. Ett skatteavdrag för IT-tjänster skulle öppna upp en ny marknad och skapa nya arbetstillfällen, inte minst bland yngre personer. Framför allt skulle detta innebära en chans för enmans- och fåmansföretag. Ett RIT-avdrag skulle också motverka att det skapas en digital klyfta i samhället genom att erbjuda ovana datoranvändare skattereduktion för köp av IT-tjänster.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Sk257

Lucka nr 11

Många småföretagare anser att sjuklöneansvaret är orättvist. Det är med rätta irriterade över att de ska behöva betala sjuklön under anställdas två första sjukveckor och vara oroliga för kostnader för både sjuklön och lön till den sjukes ersättare. För alla företagare är det betungande och det kan till och med vara förödande för ett litet företag om personal blir sjuk i två veckor, vilket inte bara är bekymmersamt för den enskilde företagaren utan även för företagarens familj. Utan inkomster har man inga pengar att betala ut lön för, och detta kan göra att ett litet företag går omkull på några veckor. Sjuklöneansvaret riskerar också att påverka småföretagarnas vilja att anställa personer med en lång sjukskrivningshistorik. Regeringen bör därför utreda hur små företags sjuklöneansvar kan avskaffas eller kraftigt reduceras.

Länk till riksdagsmotionen: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Sf267

Lucka nr 10

Inom regerings-kansliet bereds sedan en tid tillbaks frågan om en ny nationell e-legiti-mation. Den modell som har föreslagits innebär att det skapas en federation som erbjuder en sammanhållen och förenklad infrastruktur och bidrar till en fortsatt utveckling av e-legitimationer i Sverige på ett antal områden. I denna process är det viktigt att medborgarna själva får välja vilka de vill ha som utfärdare av sina legitimationer, men att det är medborgaren själv som äger legitimationsuppgifterna i sig. I sammanhanget är det viktigt att understryka att vi vill skapa ett samhälle som ser människan och hennes integritet i första hand, inte systemet.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02K254

Lucka nr 9

År 2007 hade Sverige det lägsta antalet vårdplatser per tusen invånare, 2,6, i jämförelse med OECD-ländernas 4,6 platser per tusen invånare. Av de landsting som besvarade Socialstyrelsens enkät 2010 uppger samtliga att behovet överskridit tillgången för minst ett vårdområde vid minst ett tillfälle under 2009. Effekterna av brist på vårdplatser är många och tydliga. I medierna rapporteras kontinuerligt om platsbrist och Socialstyrelsen har tvingats utfärda anmärkningar och vite. Antalet vårdplatser i sjukvården måste öka för att svara mot det verkliga behovet.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So385

Lucka nr 8

Det pågår en snabb utveckling av ny teknik för att avslöja förare som är påverkade av alkohol och andra droger, trötthet eller sjukdom. Regeringen bör fastställa ett årtal för när teknik för att avslöja påverkade förare senast skall vara installerad i alla nyförsålda bilar. Sverige bör anhålla om att få bli försöksland inom EU för ett sådant krav. Detta behöver ske i nära samverkan med bilproducenterna för att åstadkomma effektiva och samtidigt tekniskt och ekonomiskt realistiska regler.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T328

Lucka nr 7

När myndigheterna klassat ett preparat som narkotika ersätts detta ofta snabbt på marknaden av ett nytt preparat som kommit till genom att producenterna gjort smärre förändringar i sammansättningen av ett befintligt, narkotikaklassat preparat. Ett effektivt sätt att ligga steget före och även kunna komma åt innehavet, handeln och själva bruket av nätdroger är att införa s.k. ”familjeklassning” av droger, där generiskt liknande molekylära produkter klassas som narkotika.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So225

Lucka nr 6

Parkeringstillstånd betingar ett icke obetydligt värde på den svarta marknaden är de mycket stöldbegärliga, med många bilinbrott som följd. I några kommuner prövas system för att förenkla och modernisera rutinerna med handikapptillstånd, vilket innebär att den särskilda lappen i framrutan blivit överflödigt. Med en handdator kan parkeringsvakten omgående kontrollera fordonet de inspekterar, om ägaren har handikapptillstånd eller inte. Denna utveckling behöver skyndas på och harmoniseras inom Sverige och på sikt även inom EU.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T329

Lucka nr 5

I samband med valet 2010 uppmärksammades ett antal problem och svagheter i det svenska valsystemet. Ett av dessa problem är de kommunala valkretsarna som i flera fall leder till oproportionell fördelning av mandaten i kommunfullmäktige. Med det låga antal ledamöter det ofta handlar om i kommunfullmäktige- församlingar går det aldrig att nå fullständig proportionalitet, men det går ändå att rätta till de värsta felaktigheterna genom att exempelvis låta 10 procent av mandaten vara utjämningsmandat. Ett valsystem med utjämningsmandat även på primärkommunal nivå bör snarast införas så att väljarnas vilja på ett bättre sätt avspeglas även i kommunalvalen.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02K274

Lucka nr 4

Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet. Men det saknas t.ex. rutiner för hur kommuner tar emot medborgares synpunkter om bristande tillgänglighet. Därför behövs en utredning för att sätta nya tillgänglighetsmål och föreslå index för tillgänglighetskriterier. Kommuners och landstings tillgänglighetsresultat bör redovisas i öppna jämförelser.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T329

Lucka nr 3

Kriterierna kring avdragsgill friskvård - ”enklare slag” och ”fysisk träning” - är svåra att tillämpa och gränsdragningen upplevs inte alltid logisk mellan vad som godkänts och vad som inte godkänts. Det finns anledning att se över avdragsrättens kriterier och undersöka möjligheten för mer flexibel tolkning av regelverket så att även vanliga sporter som ridning och golf faller innanför ramarna för avdragsgill friskvård.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Sk378

Lucka nr 2

Den ideella föreningen Europeiskt Teckenspråkscenter i Örebro förvaltar idag världens största internationella teckenspråkslexikon på Internet ”Spread the signs”. För att säkra ”Spread the signs” framtid och för att det ska kunna bli ett hjälpmedel för teckenspråkiga i hela Europa föreslås att regeringen ska verka för att ett europeiskt teckenspråksinstitut för teckenspråkets dokumentation och tillgängliggörande etableras i Sverige och Örebro.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02U219

Lucka nr 1

Idag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande. Av rädsla för att få betalningsanmärkning väljer många småföretag att betala, trots att man vet att det är en bluffaktura. Därför bör en utredning om ändring av kreditupplysningslagen göras så att de striktare reglerna för privatpersoner också ska gälla för företag så att dessa inte drabbas av bluffakturor.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Fi245