onsdag 30 september 2009

Stolt men inte nöjd!

Det finns all anledning att känna stolthet för vad Kristdemokraterna och Alliansregeringen åstadkommit sedan valet 2006 och i budgetpropositionen 2010, men självfallet vill vi mer.

Det blev en expansiv Krisbudget på sammanlagt 32 miljarder som framförallt syftar till att värna välfärden och att få fler i arbete och färre utanför arbetsmarknaden. De offensiva åtgärderna görs för att inte arbetslösheten ska bita sig fast på hög nivå.

Vi Kristdemokrater hade tydliga ambitioner med budgetarbetet med bl a pengar till pensionärerna och till kommunsektorn och båda dessa områden prioriterades i budgeten, Visserligen är varken PRO eller andra pensionärsgrupper nöjda med tillskottet på 3,6 för sänkt skatt för pensionärer men denna skattesänkning hade knappast kommit till stånd om inte Kristdemokraterna hade tagit strid för våra pensionärer.

Med hjälp av jobbskatteavdraget ökade sysselsättningen från valet fram till krisen med ca 200.000 personer. Nu har sysselsättningen fallit med 100.000 och regeringen befarar att sysselsättningen sjunker med ytterligare 200.000 personer till årsskiftet 2010/2011.

När nu Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att pensionärernas skattesänkning är för låg bör vi komma ihåg att Socialdemokraterna inte förbättrade för pensionärerna när de hade chansen och att de står bakom den senaste pensionsöverenskommelsen där pensionerna följer utvecklingen på börsen. Nu har Alliansregeringen kompenserat pensionärerna för minskningen.

tisdag 29 september 2009

På ITS World Congress i Stockholm


Har varit på några spännande dagar på Älvsjömässan på den 16 th ITS World Congressen i Stockholm. Det var en jättestor kongress med över 8.500 deltagare. ITS står för Intelligent Transport System.
Jag var där utifrån mitt uppdrag i Trafikutskottet som Kristdemokraternas IT-politiske talesman.
Vid ITC-congressen fick vi ta del av framtidens trasnsportsystem, trafikledningssystem, olika säkerhetssystem i trafiken mm. Där redovisades även många forskningsresultat om bl a hur vi människor anpassar oss till och litar på att tekniken ska fungerar.
En av seminarierana handlade om alkolåssystem som vi kommit långt med i Sverige. Det räcker inte med att göra vägar och bilar säkrare. Även förarna måste göras säkrare och då hör alkohol inte hemma i trafiken.

Det svenska vägverket demonstrerade den senaste tekniken för fartkameror för undertecknad tillsammans med moderaternas talesperson i Trafikutskottet Eliza Roszkowska Öberg

tisdag 22 september 2009

Sitter han ner under nationalsången på Hockeyn också?

Riksdagen har en tydlig klädkod för ledamöterna när de är i riksdagens kammare och den är särskilt tydlig en dag som riksmötets öppnande som ägde rum förra tisdagen. Alla hade strikta, eleganta kläder och den manliga delen hade i allmänhet mörk kostym och slips.

Ett tydligt undantag var Vänsterns partiordförande Lars Ohly som hade slängt slipsen och hade vanliga jeans. Och när det var dags för kungssången satte sig den förre gruppledaren för Miljöpartiet, Mikael Johansson från Örebro ned i bänken. Som enda riksdagsledamot satt han demonstrativt ned under kungssången. Jag tror inte att han satt ner för att han hade ont i ryggen, utan det var uppenbart en tydlig protest. Jag fick också höra att han alltid brukar sitta ner under kungssången, medan vänsterpartisterna nöjer sig med att inte sjunga med.

Men Mikael Johansson nöjde sig inte med detta. När det var dags för Nationalhymnen gjorde han samma sak. Han satte sig ned och visade dålig respekt och förakt för den nation som han är satt att företräda i parlamentet. Man kan fråga sig om Miljöpartisten på Örebrobänken är så konsekvent att han också brukar sitta ner under nationalhymnen när det är landskamp i ishockey eller fotboll också?

Den rödgröna röran är fri att tycka vad de vill om både Monarkin, våra nationalsymboler och våra traditioner och de är också i sin fulla rätt att föreslå en annan tingens ordning. Men jag tycker inte att det är acceptabelt att som folkvalda parlamentariker bete sig som upproriska tonåringar inne i riksdagens kammare. Ett sådant beteende är bara pinsamt.

måndag 21 september 2009

Riksmötets öppnande

Det var en hektisk dag i tisdags när jag för första gången var med om riksmötets högtidliga öppnande. Dagen innan hade varit lång med besök i Östersund och nu började dagen med ett extrainsatt utskottssammanträde med Trafikutskottet innan själva öppningshögtiden.

Riksdagsåret började med upprop i kammaren då jag på samma sätt som när jag började i första klass i skolan uppe i Lillhärdal svarade ja när mitt namn ropades upp. Därefter en kort promenad, över Gamla stans kullerstenar, tillsammans med min fru Inga-Lill till den traditionsenliga gudstjänsten i Storkyrkan, där Konungen med familj, Regeringen och jag tror i princip alla riksdagens ledamöter deltog.

Efter gudstjänsten handlade det om att snabbast möjligt ta sej till riksdagshuset och tillsammans med min fru passera alla i Livgardets Dragonmusikkår som spelade och sen uppför klassiska trappan i riksdagshuset för att ta plats i bänk 268 intill min bänkkompis Thomas Bodström på Örebrobänken. Under tiden hade min fru tagit plast i andrakammarsalen för att tillsammans med övriga respektive följa invigningen via storskärm.

Öppningshögtiden var verkligen pampig med fin inramning med en blåsmusiksektion, en grupp som framförde samisk musik, och Hans Majestät Konungen som förklarade riksmötet öppnat och så statsministern som lade fram en regeringsförklaring, som egentligen inte innehöll några överraskningar. Regeringen hade ju redan valt att successivt presentera det mesta under de senaste veckorna.

Sedan följde ett extremt trångt mingel i sammanbindningsbanan med snittar och för min del Lokavatten. Kvällen avslutades på Operan som först bjöd på olika avsnitt ur den klassiska Barberaren i Sevilla av Rossini och därefter den moderna baletten Rättika till tonerna av Brahms violinkonsert.

fredag 4 september 2009

Ylva Johanssons plötsliga U-sväng

Det var säkert många socialdemokratiska sjukvårdspolitiker runt landet som satte kvällsmackan i vrångstrupen när den före detta vänsterpartisten, och idag socialdemokratisk vice ordföranden i riksdagens socialutskott, Ylva Johansson, i onsdagskvällens uppdrag granskning frankt deklarerade att socialdemokraterna nu stöder det fria vårdvalet.

Plösligt har verkligheten kommit ikapp socialdemokraterna. Det går inte hur länge som helst att bortse ifrån väljarnas tydliga uppskattning att de av Kristdemokraterna och Alliansregeringen blivit ”myndigförklarade” genom att de fått ökad valfrihet . Efter flera årtionden av oförtrutlig envishet om ståndpunkt att det är politikerna som vet bäst och som ska bestämma över medborgarna har nu äntligen sossarna svängt 180 grader och anslutit sig till denna viktiga valfrihetsreform.

Omsvängningen vilar säkert på insikten att det vore näst intill politiskt självmord att göra en återställare efter valet. Samtidigt återstår för partiledningen att förklara, motivera och övertyga deras egna företrädare ute i kommunerna och landstingen om förträffligheten i reformen.

Vi önskar socialdemokraterna lycka till!