Vet stöttar vem?

I samband med att en delegation från den tyska förbundsdagen nyligen besökte riksdagen, blev det tydligt att vi i ser olika på den ideella sektorns roll. Då menar jag inte att vi i Tyskland och Sverige har så olika uppfattningar utan skiljelinjen gå framförallt mellanVänsterpartiets och Kristdemokraternas synsätt.

Lars-Axel Nordell tillsammans med Markus Grübel

Det var Tysklands motsvarighet till vårt Kulturutskott som under ledning av dess Kristdemokratiske ordförande, Markus Grübel, träffade vårt Kulturutskott för att diskutera frågor om det civila samhället.

De hade inte mycket till övers för den ideella sektorns momsfrihet i vårt land, men sedan vi förklarat att närmare 90 av svenska folket är med i en förening och hur dessa finansieras, började de förstå att den ideella sektorn ser olika ut i Tyskland och Sverige.
 

 Den förre Vänsterledaren Lars Ohly, som är ledamot av Kulturutskottet, markerade tydligt att det civial samhället kan ha en roll i välfärdssektorn men bara som ett komplement till staten och den offentliga sektorn.

 

Jag bemötte honom med att hänvisa till subsidiaritetsprincipen där vi Kristdemokrater utgår ifrån familjen och det civila samhället som har en avgörande samhällsroll att spela. I motsats till Vänsterpartiet menar vi att det är staten och den offentliga sektorns roll att stötta och komplettera det civila samhället, inte tvärt om.

 

För när eldsjälarnas engagemang inte räcker till eller när företagen kommer fram till att det inte är företagsekonomiskt försvarbart att med rådande förutsättningar göra en satsning, så måset det finnas en stark offentlig sektor som kan komplettera och understödja. Men välfärdsstaten får på inga villkor underminera det civila samhället eller beröva människors ansvarstagande.

Socknarna är viktiga för kulturarvet

Hur mycket betyder din socken för dig? Kanske mer än du tror. Våra folkminnen, ortsnamn, traditioner och kunskaper om olika platser ingår nämligen i det vi brukar kalla för vårt immateriella kulturarv. Att ha en god kännedom om sitt eget kulturarv är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla vår identitet och på så sätt kunna respektera andras kulturer och värden.

Sverige består av tusentals socknar, vilka något förenklat motsvarar begreppet församlingar. Indelningen kommer från tiden då vi hade statskyrka och har varit kopplad till Svenska kyrkans församlingsindelning, men även efter att kyrka och stat skildes åt vid millennieskiftet lever den lokala förankringen kvar i många människors medvetande.

Det finns idéer om att folkbokföringen, som i dag bland annat innehåller uppgifter om församling/ socken, i framtiden bara skulle innehålla uppgifter om fastighet och kommun. Exempelvis anser Skatteverket att detta från folkbokföringssynpunkt vore tillräckligt.

Det skulle betyda att födelseorten för nyfödda inte längre skulle vara exempelvis Lillhärdal i Härjedalen (vilket råkar vara min egen uppväxtort) utan enbart Härjedalen som är både kommun och landskap.

Vi kristdemokrater står upp för kulturarvet. När regionaliseringen, det statliga ansvaret och internationaliseringen kommer på tal är det vi som betonar det småskaliga och det lokala. Vi noterar det ökande intresset för släktforskning, där sökandet efter förankring och identitet ofta underlättas av ortsnamnen och möjligheten att knyta historiska personer till geografiska platser.

När arbetet med att förändra folkbokföringen fortsätter är det viktigt att ha med det lokala perspektivet och det kulturarv som vi har till uppgift att föra vidare. Socknarna bör föras med till framtida generationer.

 

Lars-axeL NordeLL (Kd) Riksdagsledamot Kulturpolitisk talesperson

Alliansen stärker folkbildningen i länet

I regeringens budget bekräftar vi att stödet till folkbildningen också är en alliansfråga. 1000 ytterligare platser på allmänna kurser inom folkhögskolan skapas och de framgångsrika studiemotiverande kurserna utökas att gälla även unga vuxna över 25 år. Sammanlagt drygt 100 miljoner kronor satsas på dessa kurser under de kommande två åren.

I Örebro län bedrivs fem olika folkhögskolor i Örebro, Karlskoga, Kävesta, Fellingsbro och Hällefors. De studiemotiverande kurserna är viktiga inslag i dessa skolors verksamhet. Likaså har folkhögskolorna ett antal elever i allmänna kurser.

 Folkhögskolorna bidrar till att minska utanförskapet hos ungdomar och bidrar till att motivera dem att studera vidare eller komma ut i arbetslivet. Kristdemokraterna har arbetat för satsningar på studiemotiverande kurser och fler platser på folkhögskolorna, och vi gläds över att de nu blir verklighet.

 Folkhögskolornas pedagogik och tradition betyder mycket för att motivera och stödja unga arbetslösa utan fullföljd gymnasieutbildning.

 Folkbildningen i Sverige ger till sin karaktär ett starkt bidrag till grundtankar som vi delar. Folkbildningen handlar om att hitta individuella lösningar som stärker den enskildes makt och möjligheter. Den bidrar till att arbetslösa kan komma in på arbetsmarknaden. Den bygger relationer för livet. Och den ger betydelsefulla kunskaper inför framtiden. Här är inte svårt att urskilja de begrepp som vi gärna lyfter fram: Arbetslinjen, Kunskapslinjen och Relationslinjen.

 Satsningarna inom folkbildningen riktar sig ofta till dem som är resurssvaga i samhället. Regeringen har redan tidigare infört en temporär satsning på studiemotiverande kurser där unga kan studera på heltid i upp till tre månader inom folkhögskolan. Bland annat handlar studierna om att repetera kärnämnen, träna studieteknik och pröva aktiviteter. Nu förlängs den satsningen och görs tillgänglig även för personer som fyllt 25 år. Arbetet är en del av regeringens insatser för att underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens, där Alliansen i årets budgetproposition satsar 342 miljoner för åren 2013–2016.

 Folkhögskolornas verksamhet är värd ett starkt stöd från staten och den kommunala sektorn. Likaså är unga människor värda en andra eller en tredje chans. Vi kommer att fortsätta att arbeta för satsningar på folkbildningsområdet.

Lars-Axel Nordell (KD)

Riksdagsledamot Örebro län, talesperson i folkbildnings- och kulturpolitiska frågor

Lennart Bondeson (KD)

Kommunalråd i Örebro kommun

 

Viktig ungdomssatsning

Äntligen sker en stor satsning på folkhögskolorna!  I dag förlänger regeringen satsningen på studiemotiverande kurser inom folkhögskolan och ökar antalet utbildningsplatser får unga arbetslösa mycket större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det betyder 1 000 nya platser på folkhögskolorna 2013 och lika många 2014.

För mig som kristdemokrat har det varit självklart att kämpa för folkhögskolorna, eftersom deras pedagogik och tradition betyder så mycket för att motivera och stödja unga arbetslösa utan fullföljd gymnasieutbildning. Under folkhögskolornas långa och stolta historia har många som haft det svårt i den vanliga skolan fått en ny chans. Deras verksamhet är värd ett starkt stöd från samhället. Därför ser Kristdemokraterna även framöver att folkhögskolorna har en viktig roll i att skapa goda levnadsvillkor för unga i Sverige.

Regeringen har redan tidigare infört en temporär satsning på studiemotiverande kurser där unga kan studera på heltid i upp till tre månader inom folkhögskolan. Bland annat handlar studierna om att repetera kärnämnen, träna studieteknik och pröva aktiviteter. Det är den satsningen som nu förlängs. Arbetet är en del av regeringens insatser för att underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens, där Alliansen i årets budgetproposition satsar 342 miljoner för åren 2013–2016. Totalt ingår 8,1 miljarder kronor i det Ungdomspaket för budgetpropositionen 2013 som Alliansens fyra partiledare presenterade i dag.

Nu kör det igång på allvar

Efter en sommar med almedalsvecka, kulturpolitisk föreläsning i Härjedalen, debatt på folkhögskola, Kick Off med riksdagsgruppen, intervjuer, debattartiklar, 120 års firande för mej och min fru Ingalill i vår trädgård och så besök i några av partiets lokalavdleningar handlar det nu mycket om att skriva motioner att lämna in under allmänna motionstiden nu i september.

Nu ska jag på två dagars besök med Kulturutskottet i Umeå inför Kulturhuvudstadsåret och den 18:e ska ingalill och jag delta i riksmötets högtidliga öppnande med HMK med familj och statsministerns  regeringsförklaring.



Ett vinnande team i Askersund:
Främre raden: Silvia Östersjö, Kristina Gustafsson och Ulf Bladh,
I bakgrunden: Lars-Axel Nordell och Erling Johansson.

En viktig förutsättning för ett ökat opinionsstöd för vårt parti är att vi kan satsa på tillväxt och engagemang i lokalavdelningarna i landets alla kommuner. Nu är det dags att på allvar värva medlemmar som kan vara med och utrorma politiken, hjälpa till i valrörelsen, stå på vallistor etc

Nyligen har jag besökte ledningen för två av länets lokalavdelningar i sydnärke, nämligen Askersund och Hallsberg. Det blev riktigt bra träffar, det finns stora ambitioner i avdelningarna.



 

KD: Momshotet ska undanröjas

Debattartikel publicerad i tidningen Dagen den 27 juni 2012
Vi kristdemokrater är inte lugna förrän hotet mot att momsbelägga kyrkkaffet och fotbollsklubbens korvförsäljning är helt och hållet borta. Ideellt arbete ska inte beskattas utan uppskattas, skriver Lars-Axel Nordell.

I Kristdemokraternas Sverige är det civila samhället starkt. Det betyder att det finns ett rikt föreningsliv, ett stort socialt engagemang och ett betydande civilkurage där människor bryr sig om varandra.

Socialdemokrater och vänsterpartister sätter ofta på ett felaktigt, och jag skulle vilja säga okunnigt, sätt likhetstecken mellan samhället och den offentliga sektorn. Men samhället är betydligt större än staten, betydligt större än den offentliga sektorn.

Samhället består av den ideella sektorn, som vi brukar kalla det civila samhället, den privata sektorn samt den offentliga sektorn. De har sina viktiga roller och uppgifter. De har olika drivkrafter och arbetssätt, och dessa ska vi vara rädda om.

Föreningsengagemanget och det civila samhället utgör en betydande del av samhällsekonomin. De klassiska folkrörelserna frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen kom för 100 år sedan att spela en avgörande folkhälsopolitisk och demokratisk roll för vårt samhälle. Utan deras framväxt och medvetna hållning hade Sverige sett mycket annorlunda ut i dag. Vi får inte glömma bort att Sverige vid denna tid varken hade lika eller allmän rösträtt. Det var i dessa rörelser som de demokratiska värderingarna grundlades.

För att Sverige ska kunna behålla ett rikt föreningsliv arbetar Kristdemokraterna för att ideella organisationer även i fortsättningen ska undantas från EU:s momsregler. Därför är det glädjande att finansminister Anders Borg sagt sig vara beredd att lägga in ett veto mot EU-kommissionen, men vi kristdemokrater är inte lugna förrän hotet mot att momsbelägga kyrkkaffet och fotbollsklubbens korvförsäljning är helt och hållet borta.

De verksamheter som drivs ideellt ska inte beskattas utan uppskattas. Jag tänker inte minst på de second hand-butiker som drivs av kyrkor och hjälporganisationer och som frigör resurser att hjälpa ett oräkneligt antal människor. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för ett starkt föreningsliv. Det offentliga ska vara stödjande och kompletterande för de ideella eldsjälarnas engagemang.

Inför ny myndighet för tolkar

Publicerad 26 juni, 2012 - 06:00 på¨Svt Debatt

 

TOLKAR Bristerna och svårigheterna att regionalt möta behoven av tolktjänster leder oss till slutsatsen att staten bör ta ett sammanhållande ansvar genom att en ny gemensam tolkmyndighet bildas som arbetar för att tillgången till tolkning, såväl för utländska språk och teckenspråk, skriver Lars-Axel Nordell (KD) och Caroline Szyber (KD).

Sjukvården och domstolarna har svårt att få språktolkar av tillräckligt hög kvalitet. Detta visar inte minst Sveriges Radio, som i Ekots granskning konstaterar att vården lider brist på auktoriserade tolkar. Behovet av kvalificerade tolkar är stort både när det gäller utländska språk och teckenspråk. Kristdemokraterna föreslår därför att staten tar ett tydligare ansvar för tolkningen.
Enligt Domstolsverket förekommer att förhandlingar ställs in på grund av bristande tillgång till kvalificerade språktolkar. Det händer också att förhandlingar får göras om för att tolkningen inte är tillräckligt bra. Var femte domstol anser att kvaliteten på de tolkar som inte är auktoriserade eller har en sammanhållen grundutbildning är låg.

Vidare är det vanligt att barn får fungera som språktolkar när deras föräldrar har kontakt med socialtjänsten, sjukvården eller olika myndigheter. Forskare anser att det är både oetiskt och problematiskt på alla sätt och för alla parter att använda barn som tolkar till sina föräldrar. Tillgången till teckentolkning för döva skiftar över landet. Framför allt beror detta på att det skiljer 1 000 kronor per tolkuppdrag i statsbidrag mellan det landsting som får mest och det som får minst.

Tolkar som kan använda de rätta termerna vid rättegångar är nödvändiga för rättssäkerheten. På samma sätt kan tolkar avgöra frågan om hälsa och liv när de tjänstgör vid samtalen mellan patient och läkare. Vi måste göra allt för att undvika missförstånd i de här sammanhangen, vare sig det handlar om den tilltalades talan i tingsrätten, om medicinsk rådgivning – eller om den hörselskadades möjligheter att kommunicera i vardagen.

Bristerna och svårigheterna att regionalt möta behoven av tolktjänster leder oss till slutsatsen att staten bör ta ett sammanhållande ansvar genom att en ny gemensam tolkmyndighet bildas som arbetar för att tillgången till tolkning, såväl för utländska språk och teckenspråk. På det sättet blir tillgången densamma oavsett var i landet man bor och en viktig kvalitetshöjning för personer som är i behov av tolktjänster. En statlig utredning har redan föreslagit en sådan myndighet för teckentolkningen.

Vårt förslag underlättas av teknikutvecklingen. Med bildtelefoner öppnas möjligheter för tolkning som tidigare var begränsad till att tolken var geografiskt närvarande. Örebro tolkcentral genomförde förra året över 200 000 tolkuppdrag via bildtelefon för döva, ett antal som ökar varje år. Tolkcentralen är störst i Europa och utför uppdrag för hela landet.

Kristdemokraterna vill se ett samhälle där det inte är hemort, hemspråk eller funktionsnedsättning som avgör vilka förutsättningar vi har. Med ett statligt ansvar för tolkningen till teckenspråk och utländska språk ser vi större möjligheter att säkra en hög kvalitet för människor som behöver den.

Lars-Axel Nordell, (KD), Riksdagsledamot, Talesperson för tolktjänstfrågor
Caroline Szyber, (KD), Riksdagsledamot, Rättspolitisk talesperson