Konkurrens i fjärrvärmenätet

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion

Idag råder det monopol i fjärrvärmenätet, men genom att ge alla aktörer möjligheten att använda fjärrvärmenäten kan en marknad etableras med god konkurrens som ökar konsumentnyttan och värnar miljön.

I februari 2008 presenterade regeringen en ny lagstiftning gällande fjärrvärmenätet. I den nya lagen stärks konsumenternas ställning gentemot företagen avsevärt. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tydligare prisinformation. I samband med den nya lagen aviserades att det skulle tillsättas ytterligare en utredning med syftet att utreda möjligheten att lagstadga om möjligheterna för en värmeleverantör att leverera värme via ett befintligt fjärrvärmenät, även kallat tredjepartstillträd.

Regeringen antog direktiv för en utredning i januari 2009, men någon utredare är ännu inte utsedd. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 april 2010.
För att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna krävs en grundlig utredning som utmynnar i tydliga och långsiktiga regelverk för fortsatt utveckling av fjärrvärmen - till gagn för miljön och kunderna.

---------------------------------------------------------------------

Motion 2009/10:kd776

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkurrens i fjärrvärmenätet.

Motivering
Fjärrvärmebranschen levererar idag hälften av uppvärmningen i Sverige och omsätter 32 miljarder kronor årligen. I branschen finns närmare 200 företag, i olika storlek, med olika ägarförhållanden och med olika regionala förutsättningar för värmeproduktionen. I februari 2008 presenterade regeringen en ny lagstiftning gällande fjärrvärmenätet. I den nya lagen stärks konsumenternas ställning gentemot företagen avsevärt. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tydligare prisinformation. I samband med den nya lagen aviserades att det skulle tillsättas ytterligare en utredning med syftet att utreda möjligheten att lagstadga om möjligheterna för en värmeleverantör att leverera värme via ett befintligt fjärrvärmenät, även kallat tredjepartstillträd (TPA).

I budgetpropositionen 2008 står det: ”I syfte att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna avser regeringen att utreda frågan om det bör införas en rätt till tillträde till rörledningar för fjärrvärme och om innehav av rörledningar för distribution av fjärrvärme bör skiljas från produktion av den värme som distribueras i ledningarna.”
Frågan om TPA berördes i en tidigare utredning, men blev inte föremål för något beslut. Genom att ge möjlighet att distribuera även den industriella restvärmen i fjärrvärmenätet gagnas alla parter. Idag råder det monopol i fjärrvärmenätet, och genom att ge alla aktörer möjligheten att använda fjärrvärmenäten kan en marknad etableras med god konkurrens som ökar konsumentnyttan och värnar miljön.

Regeringen antog direktiv för en utredning i januari 2009, men någon utredare är ännu inte utsedd. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 april 2010.

För att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna krävs en grundlig utredning som utmynnar i tydliga och långsiktiga regelverk för fortsatt utveckling av fjärrvärmen - till gagn för miljön och kunderna. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 6 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

Förstudie av Nobelbanan

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion
Sedan länge har det funnits planer på att få till stånd en bättre och snabbare järnvägsförbindelse mellan de båda nordiska huvudstäderna Oslo och Stockholm. Den planerade snabbtågsförbindelse kallad Nobelbanan har fått sitt namn för att den förbinder de båda ”nobelstäderna” Stockholm och Oslo. Nobelbanan skulle korta restiderna mellan de båda huvudstäderna till tre timmar.

En viktig pusselbit är den del av Nobelbanan som skulle sammanbinda Örebro med Kristinehamn, via Alfred Nobels Karlskoga. Därför bör initiativ tas till en förstudie om denna viktiga del av Nobelbanan med syfte att etablera en ny järnväg för sträckan Örebro, Karlskoga och Kristinehamn.

--------------------------------------------------------
Motionen 2009/10:kd783
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en förstudie bör inledas om Nobelbanan.

Motivering
Sedan länge har det funnits planer på att få till stånd en bättre och snabbare järnvägsförbindelse mellan de båda nordiska huvudstäderna Oslo och Stockholm. Den planerade snabbtågsförbindelse kallad Nobelbanan har fått sitt namn för att den förbinder de båda ”nobelstäderna” Stockholm och Oslo.

Nobelbanan skulle korta restiderna mellan de båda huvudstäderna till tre timmar och skulle kunna bli en del av utvecklingen av den så kallade Nordiska triangeln, det vill säga järnvägsnätet som binder samman de skandinaviska huvudstäderna Köpenhamn, Oslo och Stockholm med varandra.

En viktig pusselbit är den del av Nobelbanan som skulle sammanbinda Örebro med Kristinehamn, via Alfred Nobels Karlskoga. Därför bör initiativ tas till en förstudie om denna viktiga del av Nobelbanan med syfte att etablera en ny järnväg för sträckan Örebro, Karlskoga och Kristinehamn. För närvarande utgör denna del något av en felande länk, när det gäller att binda ihop Oslo och Stockholm.

De positiva effekterna, av en sådan satsning, för de boende i Örebro och Värmlands län skulle vara stora. Det skulle förbättra medborgarnas välfärd och bidra till att integrera västra Örebro län med östra Värmland och få en sammanhållen arbetsmarknads- och bostadsregion.
En förstudie som syftar till att bygga ny järnväg sträckan Örebro-Kristinehamn via Karlskoga, skulle samtidigt vara ett viktigt första steg i etablerandet av Nobelbanan sträckan Stockholm-Oslo. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Dan Kihlström (kd)

Småskalig elproduktion

Regelverket behöver förenklas för enskilda och lantbruk som vill bygga ut småskalig elproduktion i mindre vattendrag och övriga förnybara produktionssätt som är miljö- och klimatvänliga. Därför har jag lagt en motion i ärendet i riksdagen.

Från och med hösten 2010 skall EU:s direktiv om främjande av förnybar energi vara implementerat. Enligt direktivet skall tillträde till elnätet för förnybara energikällor garanteras eller prioriteras. Direktivet innehåller förslag till åtgärder som ska främja en ökad användning av förnybar energi. Till dessa hör att förenkla tillståndsprocesser, anpassa byggregler, öka informationen om teknik och stödsystem samt underlätta tillträdet till el och gasnät för förnybar energi.

Direktivet ålägger transmissions- och distributionsansvariga att utarbeta och offentliggöra standardregler för hur kostnaderna för teknisk anpassning ska bäras och fördelas, samt ge nya producenter som vill ansluta sig de uppgifter som krävs, däribland detaljerade uppskattningar av anslutningskostnaderna och en rimlig tidplan för anslutning till nätet.

Den statliga nätanslutningsutredningen, som presenterade sitt betänkande i början av 2008, föreslog olika åtgärder för att öka anslutningen av förnybar elproduktion. Dessa förslag återfanns i huvudsak i regeringens energiproposition (prop. 2008/09:163) i mars 2009. En av de mest angelägna åtgärderna är möjligheten att leverera el till elnätet utan att betala nätavgift för den som tar ut mer el från nätet än vad han/hon matar in.

En krånglighet är kraven på att upprätta en risk- och sårbarhetsanalys samt en åtgärdsplan avseende leveranssäkerheten. Detta bör småskaliga producenter få undantag ifrån. Vidare bör nätföretag, vars ledningar endast eller i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el, kunna undantas från skyldigheten att upprätta en övervakningsplan.

Det är viktigt att regeringen nu går vidare med sitt arbete att förenkla förutsättningarna för småskalig elproduktion, inte minst när det gäller regelförenklingar.

Stockholm den 2 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

Eftersupning

Motion 2009/10:kd597
Denna motion är en av de fem motioner som lämnades in igår.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så kallad eftersupning i samband med bilolyckor förbjuds och att tidsgränsen sätts till att man inte får dricka inom sex timmar efter en olycka.

Motivering
Problemet med så kallad eftersupning har uppmärksammats i medierna. Genom att hävda att man druckit alkohol efter en trafikolycka kan en rattfyllerist bli frikänd såvida det inte går att bevisa att han verkligen druckit före olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna att bevisa brott mot trafiknykterheten. I Norge finns sedan 1959 en lag som säger att en motorfordonsförare inte får dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när han förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.

Vi föreslår att ett förbud mot s.k. eftersupning införs även i Sverige för att förenkla bevisfrågan i samband med rattfylleri. Detta innebär att det blir förbjudet att dricka alkohol de närmaste sex timmarna efter att man varit med om en trafikolycka.

Att eftersupning är ett problem i dagens Sverige bekräftas av TT:s rapportering den 11 september 2009, där man redogjorde för att Lunds tingsrätt friat en bilförare med 1,96 promille i blodet. I väntan på polis ska mannen ha lämnats utan uppsikt och det är då han hävdar att han druckit 60 centiliter sprit på en minut. Mannen var redlöst berusad när polisen kom men rätten anser att det inte kan uteslutas att mannen druckit alkohol under den korta tiden som ingen höll ett öga på honom.

Stockholm den 1 oktober 2009

Annelie Enochson (kd)
Lars-Axel Nordell (kd)

Skrotningspremie för tunga lastbilar

Motion 2009/10:kd710

Idag har jag lämnat in fem riksdagsmotioner. Den här om skrotningspremie är en av dem.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna och effekterna av att införa en skrotningspremie för lastbilar.

Motivering
En lastbil med en motor med miljöklassningen Euro 1 släpper ut lika mycket skadliga ämnen (partiklar, koloxid, kolväten och kväveoxid) som 18 fordon med Euro 4 motorer. Den potentiella miljöeffekten är således minst 18 gånger för varje fordon av den lägre miljöklassen som byts mot ett fordon av den högre miljöklassen.
År 2007 fanns det i det svenska fordonsregistret 56 096 tunga lastbilar, varav 9638 var av årsmodell -96 eller äldre. Antal skrotade tunga lastbilar var samma år 1051 st, varav 852 av årsmodell -96 eller äldre. Samtidigt var antalet från Sverige utförda tunga lastbilar 2 363, varav 1241 av årsmodell -96 eller äldre. Man kan alltså se att en stor andel av de äldre lastbilarna exporteras i stället för att skrotas. Därigenom fortsätter de att smutsa ner luften i andra länder.
År 2008 nyregistrerades sammanlagt 6 027 tunga lastbilar, dvs över 16 ton. Av dessa var 2 612 Volvo och 2 539 Scania. De svenskproducerade fordonen står alltså för 85 procent. Ett påskyndande av förnyelsen av den svenska lastbilsflottan skulle därigenom kunna innebära ökad försäljning av svenskproducerade lastbilar, vilket skulle bidra till sysselsättningen.
Förutsättningarna för ett sådant nytt styrmedel behöver dock bedömas noggrant och sammantaget utifrån dels den miljömässiga effektiviteten ur ett livscykelperspektiv, dels samhällsekonomisk effektivitet.
Mot bakgrund av detta bör möjligheten och effekterna av att införa en permanent eller tillfällig skrotningspremie på tunga lastbilar som inte uppfyller miljökraven enligt Euro 2 standard undersökas.

Stockholm den 2 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

Stolt men inte nöjd!

Det finns all anledning att känna stolthet för vad Kristdemokraterna och Alliansregeringen åstadkommit sedan valet 2006 och i budgetpropositionen 2010, men självfallet vill vi mer.

Det blev en expansiv Krisbudget på sammanlagt 32 miljarder som framförallt syftar till att värna välfärden och att få fler i arbete och färre utanför arbetsmarknaden. De offensiva åtgärderna görs för att inte arbetslösheten ska bita sig fast på hög nivå.

Vi Kristdemokrater hade tydliga ambitioner med budgetarbetet med bl a pengar till pensionärerna och till kommunsektorn och båda dessa områden prioriterades i budgeten, Visserligen är varken PRO eller andra pensionärsgrupper nöjda med tillskottet på 3,6 för sänkt skatt för pensionärer men denna skattesänkning hade knappast kommit till stånd om inte Kristdemokraterna hade tagit strid för våra pensionärer.

Med hjälp av jobbskatteavdraget ökade sysselsättningen från valet fram till krisen med ca 200.000 personer. Nu har sysselsättningen fallit med 100.000 och regeringen befarar att sysselsättningen sjunker med ytterligare 200.000 personer till årsskiftet 2010/2011.

När nu Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att pensionärernas skattesänkning är för låg bör vi komma ihåg att Socialdemokraterna inte förbättrade för pensionärerna när de hade chansen och att de står bakom den senaste pensionsöverenskommelsen där pensionerna följer utvecklingen på börsen. Nu har Alliansregeringen kompenserat pensionärerna för minskningen.

På ITS World Congress i Stockholm

Har varit på några spännande dagar på Älvsjömässan på den 16 th ITS World Congressen i Stockholm. Det var en jättestor kongress med över 8.500 deltagare. ITS står för Intelligent Transport System.

Jag var där utifrån mitt uppdrag i Trafikutskottet som Kristdemokraternas IT-politiske talesman.

Vid ITC-congressen fick vi ta del av framtidens trasnsportsystem, trafikledningssystem, olika säkerhetssystem i trafiken mm. Där redovisades även många forskningsresultat om bl a hur vi människor anpassar oss till och litar på att tekniken ska fungerar.

En av seminarierana handlade om alkolåssystem som vi kommit långt med i Sverige. Det räcker inte med att göra vägar och bilar säkrare. Även förarna måste göras säkrare och då hör alkohol inte hemma i trafiken.

Det svenska vägverket demonstrerade den senaste tekniken för fartkameror för undertecknad tillsammans med moderaternas talesperson i Trafikutskottet Eliza Roszkowska Öberg