Trafiksäkerhet

Riksdagsmotion 2009/10:T285

Risken att omkomma är fortfarande betydligt högre inom vägtrafiksystemet än inom andra trafikslag. För att målet om att halvera antalet döda år 2020 ska kunna uppnås, är det nödvändigt med ett fortsatt målmedvetet arbete både vad gäller att förbättra trafiksystemens utformning, samt att öka trafikanternas regelefterlevnad.

Vi föreslår följande åtgärder:

• Permanent system för villkorlig körkortsåterkallelse för rattfylleridömda ska införas.


• Installation av alkolås i bilar för dömda personer ska åtföljas av obligatorisk trafiksäkerhetsinformation för att uppnå minimal risk för återfall.


• Möjligheten till villkorat körkort med alkolås ska finnas även när en läkare anmäler att en persons körkort bör återkallas på grund av alkoholproblem.


• Teknik för att avslöja förare som är påverkade av alkohol, andra droger, trötthet och sjukdom ska vara installerad i alla nysålda bilar inom EU f.o.m år 2014. Sverige ska anhålla om att få bli försöksland inom EU för ett sådant krav på nyförsålda bilar från och med år 2012.


• Regeringen bör verka för en sänkt promillegräns till 0,2 i alla EU-länder. En bred informationskampanj kring trafiknykterhet genomförs inom EU.


• En översyn görs av straffskalan vid rattfylleribrott.


• Rattfylleridömda ska åläggas att delta i konfrontationer med offer för rattfylleribrott.


• Socialtjänstens kontakt med personer som misstänkts för eller dömts för rattfylleri ska öka.


• Genomgripande informationsinsats om trötthet i trafiken bör genomföras.


• Kommunerna bör få böjlighet att besluta om sänkningar av hastighetsgränserna på samtliga vägsträckor i tätbebyggda områden inom kommunen, samt vetorätt mot höjningar av hastighetsgränserna på samtliga vägar inom kommunens geografiska område.


• Sänkt hastighet till 30 km/tim vid busshållplatser i samband med av- och påstigning, både på särskilt upphandlad skolskjuts och på buss i linjetrafik.

Den kompletta motionen om trafiksäkerhet hittar du på: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02T285

Samtliga 29 motioner som jag lämnat in under allmänna motionstiden hittar du via "sagt och gjort i riksdagen" på: http://www.larsaxel.se/

Symbolmärkning för förenklad källsortering

Sammanfattning

Kläder är alltid försedda med tvätt- och skötselråd i form av symboler. Ett motsvarade system skulle kunna användas för att sortera avfall för återvinning. För att öka effektiviteten i källsorteringen och bidra till en bättre miljö bör symbolmärkning för förenklad källsortering tas fram. Det skulle underlätta för konsumenterna om samma symboler återfinns på såväl förpackningar som vid återvinningscontainrarna.

----------------------------------------

Motion 2009/10:kd769

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa symbolmärkning för förenklad källsortering.

Motivering
Det har blivit allt vanligare att varor miljömärks. Samtidigt har kraven på de varor som redan är miljömärkta blivit skarpare. Välkända märken är bland annat Svanen, Bra miljöval, EU-blomman, KRAV och EU-märket för ekologiskt jordbruk. På senare tid har det även skett en utveckling mot miljömärkning även av tjänster. Det handlar tillexempel om transporter, hotell och elleveranser.

Något som saknas idag är en symbolmärkning för förenklad källsortering. Ibland är det svårt att avgöra vad som ska läggas var. Det kan vara svårt att avgöra vad som till exempel är papper eller kartong och ännu svårare blir det om olika material används. Många sorterar nog fel, eller avstår i värsta fall från att sortera.

Ett enkelt sätt att underlätta för konsumenterna skulle vara att märka förpackningarna med symboler som också finns på de olika återvinningscontainrarna. En jämförelse kan göras vid köp av kläder då det alltid finns tvätt- och skötselråd i form av symboler. Ett motsvarade system skulle kunna användas för att sortera avfall för återvinning.

De senaste årens miljödebatt har klargjort att det finns en uttalad vilja hos medborgarna att källsortera. Men idag måste konsumenten vara något av en materialexpert för att veta att förpackningen hamnar rätt. För att öka effektiviteten i källsorteringen och bidra till en bättre miljö bör symbolmärkning för förenklad källsortering tas fram. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 30 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Dan Kihlström (kd)

Utmönstra begreppet kriminalvård

För att bli tydligare i den rättspolitiska debatten och för att medborgarna ska förstå hur vi Kristdemokrater ser på kriminalpolitiken måste vi hålla isär begreppen. Själva benämningen "Kriminalvård" ger intryck av att människor sätts i fängelse för att de behöver vård. Som om de blir dömda till fängelse för sin egen skull eller för sitt eget bästa.

Så är det ju inte. De blir dömda till fängelsestraff därför att de gjort sig skyldiga till brott och inget annat. Det är ett sanktionssystem men det handlar inte om vedergällning. Men eftersom ordet kriminalvård används i vårt land för den verksamhet som bedrivs vid våra fängelser leder det tanken fel.

Samtidigt som vi utmönstrar ordet kriminalvård måste vi inom ramen för fängelsevistelsen verkligen göra insatser för motivationsarbete, antidrogbehandling och för övrigt förbereda vederbörande inför frigivandet.

Alltså bör vi hålla isär begreppen Brott - Straff - Vård.

Skuldsättning vid sms-lån

Sammanfattning av nedanstående motion
Redan 2007 kunde vi se att antalet betalningsanmärkningar på grund av korttidslån även kallat mikrolån, snabblån eller sms-lån rusade i höjden. Första halvåret 2006 var det 1407 ärenden, första halvåret 2007 hade 4579 sådana ärenden inkommit till Kronofogden.
Ökningen fortsätter vara lavinartad, första halvåret 2009 hade inte mindre än 23 465 ärenden registrerats hos Kronofogden. Ungdomar är fortfarande överrepresenterade bland dem som inte kan betala sina korttidslån men den största ökningen är bland de äldre.
Ett sätt att stävja den explosionsartade utvecklingen är att begränsa möjligheten till förenklad kreditupplysning. Eftersom även små kontantlån kan leda till överskuldsättning bör kreditprövning ske för alla kontantlån oavsett lånets storlek. Sms-lån bör inte heller få ges till den som har en betalningsanmärkning eller ärende hos Kronofogden. Det är inte heller rimligt att staten ska behöva lägga stora resurser på att driva in fordringar för oseriösa företag.
Det behövs därför en översyn av konsumentkreditlagen med syfte att åtgärda de problem som uppstår vid korttidslån och sms-lån.

---------------------------------------------

Motion 2009/10:C345

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av konsumentkreditlagen.

Motivering
Redan 2007 kunde vi se att antalet betalningsanmärkningar på grund av korttidslån även kallat mikrolån, snabblån eller sms-lån rusade i höjden. Första halvåret 2006 var det 1407 ärenden, första halvåret 2007 hade 4579 sådana ärenden inkommit till Kronofogden. Detta föranledde åtgärder såväl hos Kronofogden, Konsumentombudsmannen och Finansinspektion samt resulterade i ett flertal motioner i riksdagen. Sedan dess har situationen blivit mycket värre.

Ökningen fortsätter vara lavinartad, första halvåret 2009 hade inte mindre än 23 465 ärenden registrerats hos Kronofogden. Därtill finns ett mörkertal av ärenden som inte registreras som korttidslån eftersom kravet har överlåtits till ett inkassobolag som i ansökan om betalningsföreläggande inte anger att skulden uppstått i samband med ett korttidslån. Ungdomar är fortfarande överrepresenterade bland dem som inte kan betala sina korttidslån men den största ökningen är bland de äldre.

Den lagstiftning som reglerar konsumentvillkor, information och marknadsföring har generellt en god efterlevnad av de större etablerade aktörerna på marknaden. Men bland sms-låneföretagen är ägarförhållandena i många fall oklara och några kopplingar till etablerad finansiell verksamhet går inte att spåra. Marknadsföringen av sms-lån vittnar inte heller om den måttfullhet som konsumentkreditlagen ger uttryck för. Till viss del går detta att komma åt med befintlig lagstiftning men inte fullt ut eftersom undantag finns för krediter med kort återbetalningstid eller med låga belopp.

Det finns flera åtgärder som kan vidtas för att minska detta problem vilket regeringen har lovat att återkomma kring i samband med behandlingen av konsumentkreditdirektivet. Det är av största vikt att frågorna rörande korttidslån prioriteras i det arbetet.

Ett sätt att stävja den explosionsartade utvecklingen är att begränsa möjligheten till förenklad kreditupplysning. Eftersom även små kontantlån kan leda till överskuldsättning bör kreditprövning ske för alla kontantlån oavsett lånets storlek. Sms-lån bör inte heller få ges till den som har en betalningsanmärkning eller ärende hos Kronofogden. Det är inte heller rimligt att staten ska behöva lägga stora resurser på att driva in fordringar för oseriösa företag.

Det finns också skäl att se över under vilka förutsättningar en näringsidkare ska ha möjlighet att till stor kostnad för samhället nyttja Kronofogden för att driva in fordringar. Faktorer som skulle kunna tas hänsyn till är till exempel beloppens storlek och fordrans ålder. I dag finns ingen egen riskpremie för företagen vilket gör det lönsamt med osäkra fordringar. Det behövs därför en översyn av konsumentkreditlagen med syfte att åtgärda de problem som uppstår vid korttidslån och sms-lån.

Stockholm den 2 oktober 2009

Emma Henriksson (kd) Lars-Axel Nordell (kd)

Stärkt skydd för bilförare med handikapptillstånd

Sammanfattning av nedanstående motion
Sverige har ett väl utvecklat system som möjliggör för funktionshindrade att kunna parkera på särskilt utmärkta ställen i landet. Parkeringstillståndet förvaras i bilen på väl synlig plats. Problemet uppstår när den kriminella sektorn vill slå mynt av detta. Handikapptillståndet är nämligen värt stora pengar på den svarta marknaden. Att slå in en ruta och stjäla ett handikapptillstånd är inget problem för den som redan är kriminell.

Det finns idag tekniska möjligheter att undanröja motivet till detta brott. Utrustade med en handdator kan parkeringsvakterna omgående få kontakt med register för att kontrollera vilket fordon de inspekterar. I registret framgår då bl a om det är ett fordon med handikapptillstånd. En positiv bieffekt är att parkeringsvakterna snabbt kan polisanmäla eventuella stulna eller efterlysta fordon.

I några städer pågår ett arbete för att förenkla och modernisera rutinerna. Detta har medfört att handikapptillstånd i framrutan har blivit överflödigt. I städer där utvecklingen inte nått så långt måste man emellertid fortfarande ha med sig handikapptillståndet. Processen behöver skyndas på och harmoniseras inom Sverige och på sikt inom EU.
----------------------------------------

Motion 2009/10:kd598
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett utvecklat skydd för den som tilldelats ett handikapptillstånd.

Motivering
Sverige har ett väl utvecklat system som möjliggör för funktionshindrade att kunna parkera på särskilt utmärkta ställen i landet. Parkeringstillståndet förvaras i bilen på väl synlig plats. Problemet uppstår när den kriminella sektorn vill slå mynt av detta. Handikapptillståndet är nämligen värt stora pengar på den svarta marknaden. Att slå in en ruta och stjäla ett handikapptillstånd är inget problem för den som redan är kriminell.

Att utsättas för inbrott, vare sig det är i en bil eller i ett hem, är alltid en kränkning. Särskilt förnedrande och frustrerande är det att veta att man utsätts för detta brott på grund av sin funktionsnedsättning. Vederbörande kan många gånger på grund av sitt funktionshinder ha svårt att på egen hand ta tag i konsekvenserna av brottet i form av polisanmälan, anmälan till utfärdaren av tillståndet, flytt av bilen till skyddad plats i väntan på reparation, kontakt med försäkringsbolag, att leva utan bil under en tid, samt att leva med själva kränkningen.

Det finns idag tekniska möjligheter att undanröja motivet till detta brott. Utrustade med en handdator kan parkeringsvakterna omgående få kontakt med register för att kontrollera vilket fordon de inspekterar. I registret framgår då bl a om det är ett fordon med handikapptillstånd. En positiv bieffekt är att parkeringsvakterna snabbt kan polisanmäla eventuella stulna eller efterlysta fordon. I några städer pågår ett arbete för att förenkla och modernisera rutinerna.

Detta har medfört att handikapptillstånd i framrutan har blivit överflödigt. I städer där utvecklingen inte nått så långt måste man emellertid fortfarande ha med sig handikapptillståndet. Processen behöver skyndas på och harmoniseras inom Sverige och på sikt inom EU.

Stockholm den 1 oktober 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Eva Johnsson (kd)

Fortbildning av förare i utryckningsfordon

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion
Bussförare och förare av tung lastbil i yrkestrafik omfattas av krav på särskild utbildning och yrkeskompetensbevis enligt ett EU-direktiv. Detta gäller inte förare av utryckningsfordon. Framförallt har polisen drabbats av många trafikolyckor de senaste åren. Det europeiska kravet om yrkeskompetensbevis borde gälla även för utryckningsfordon.

Trafikcentret i Kumla har idag ett färdigt utbildningsprogram för förare av utryckningsfordon och skulle kunna ta emot 2 000 elever per år. Utbildningsmöjligheterna i Örebro utgör en nationell resurs för ett standardiserat och återkommande kunskapslyft för landets förare av utryckningsfordon.

Motionen 2009/10:kd771
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon.

Motivering
1 800 olyckor med polisbilar har inträffat i Sverige de senaste tio åren. Det visar Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet, i sin forskning. Antalet olyckstillbud har legat på en konstant nivå under många år, trots att både bilar och trafikmiljö förändrats. Tusentals människor ha drabbats av dessa olyckor, om man räknar in medtrafikanter och familjemedlemmar. Det är en ohållbar situation.

Idag saknas nationella krav på fortbildning för framförande av utryckningsfordon det vill säga, polis, ambulans och brandbil. Bussförare och förare av tung lastbil i yrkestrafik omfattas sen en tid tillbaka av krav på särskild utbildning och yrkeskompetensbevis enligt ett EU-direktiv. Men det gäller inte förare av utryckningsfordon. Det europeiska kravet om yrkeskompetensbevis borde gälla även för utryckningsfordon.

Trafikcentret i Kumla har idag ett färdigt utbildningsprogram för förare av utryckningsfordon och skulle kunna ta emot 2 000 elever per år. Utbildningsmöjligheterna i Örebro utgör en nationell resurs för ett standardiserat och återkommande kunskapslyft för landets förare av utryckningsfordon. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 16 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd)

Äldreomsorgslag

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion
Äldre personer har rätt till en integrerad vård och omsorg. Övergången från sjukhuset till hemmet eller till någon form av äldreboende måste bli tryggare. Det behöver vidare utredas om hälso- och sjukvårdsinsatserna inom äldreomsorgen kan preciseras liksom om rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatserna kan regleras så att mer av personlig anpassning kan uppnås.

Mycket talar därför för att en lagstiftning behövs som gör det enklare för den äldre att få sina behov mötta utan administrativt krångel. En ny, sammanhållen äldreomsorgslag kan tydliggöra en enskild persons rätt i vård och omsorg och stärka dennes ställning.
Lagstiftningen behöver också innehålla ett tydligare familjeperspektiv inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården. När äldre personers hälsa sviktar berörs ofta också många andra i den äldres familj och nätverk, livskamrat, barn och andra närstående.
En ny äldreomsorgslag kommer på ett bättre sätt än nuvarande lagstiftning att kunna ta sin utgångspunkt i äldres behov.
-----------------------------------------------------------------

Motion 2009/10:kd592
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en äldreomsorgslag.

Motivering
Äldreomsorgen har genomgått stora förändringar sedan socialtjänstreformen genomfördes i början av 1980-talet. Ett välkänt problem är gränsdragningen mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst i kommunernas verksamhet. Väl utvecklad samverkan mellan olika huvudmän är en förutsättning för att äldre med vård- och omsorgsbehov ska få de insatser de behöver. Men här finns sedan länge ett av de mer svårlösta problemen inom äldrevården och –omsorgen.
Bristerna är tydliga. Det är svårt för den enskilde äldre att åberopa de rättigheter man har. Det är ofta komplicerat att få en överblick över den vård och omsorg man behöver och att bevaka sina rättigheter. I synnerhet gäller detta om man lider av en demenssjukdom.

Äldre personer har rätt till en integrerad vård och omsorg. Övergången från sjukhuset till hemmet eller till någon form av äldreboende måste bli tryggare. Det behöver vidare utredas om hälso- och sjukvårdsinsatserna inom äldreomsorgen kan preciseras liksom om rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatserna kan regleras så att mer av personlig anpassning kan uppnås.

Mycket talar därför för att en lagstiftning behövs som gör det enklare för den äldre att få sina behov mötta utan administrativt krångel. En ny, sammanhållen äldreomsorgslag kan tydliggöra en enskild persons rätt i vård och omsorg och stärka dennes ställning. Lagstiftningen behöver också innehålla ett tydligare familjeperspektiv inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården. När äldre personers hälsa sviktar berörs ofta också många andra i den äldres familj och nätverk, livskamrat, barn och andra närstående.

En ny äldreomsorgslag skulle på ett bättre sätt än nuvarande lagstiftning kunna ta sin utgångspunkt i äldres behov. Regeringen bör därför tillsätta en utredning i detta syfte.

Stockholm den 30 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Gunilla Tjernberg (kd)

Konkurrens i fjärrvärmenätet

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion

Idag råder det monopol i fjärrvärmenätet, men genom att ge alla aktörer möjligheten att använda fjärrvärmenäten kan en marknad etableras med god konkurrens som ökar konsumentnyttan och värnar miljön.

I februari 2008 presenterade regeringen en ny lagstiftning gällande fjärrvärmenätet. I den nya lagen stärks konsumenternas ställning gentemot företagen avsevärt. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tydligare prisinformation. I samband med den nya lagen aviserades att det skulle tillsättas ytterligare en utredning med syftet att utreda möjligheten att lagstadga om möjligheterna för en värmeleverantör att leverera värme via ett befintligt fjärrvärmenät, även kallat tredjepartstillträd.

Regeringen antog direktiv för en utredning i januari 2009, men någon utredare är ännu inte utsedd. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 april 2010.
För att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna krävs en grundlig utredning som utmynnar i tydliga och långsiktiga regelverk för fortsatt utveckling av fjärrvärmen - till gagn för miljön och kunderna.

---------------------------------------------------------------------

Motion 2009/10:kd776

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkurrens i fjärrvärmenätet.

Motivering
Fjärrvärmebranschen levererar idag hälften av uppvärmningen i Sverige och omsätter 32 miljarder kronor årligen. I branschen finns närmare 200 företag, i olika storlek, med olika ägarförhållanden och med olika regionala förutsättningar för värmeproduktionen. I februari 2008 presenterade regeringen en ny lagstiftning gällande fjärrvärmenätet. I den nya lagen stärks konsumenternas ställning gentemot företagen avsevärt. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tydligare prisinformation. I samband med den nya lagen aviserades att det skulle tillsättas ytterligare en utredning med syftet att utreda möjligheten att lagstadga om möjligheterna för en värmeleverantör att leverera värme via ett befintligt fjärrvärmenät, även kallat tredjepartstillträd (TPA).

I budgetpropositionen 2008 står det: ”I syfte att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna avser regeringen att utreda frågan om det bör införas en rätt till tillträde till rörledningar för fjärrvärme och om innehav av rörledningar för distribution av fjärrvärme bör skiljas från produktion av den värme som distribueras i ledningarna.”
Frågan om TPA berördes i en tidigare utredning, men blev inte föremål för något beslut. Genom att ge möjlighet att distribuera även den industriella restvärmen i fjärrvärmenätet gagnas alla parter. Idag råder det monopol i fjärrvärmenätet, och genom att ge alla aktörer möjligheten att använda fjärrvärmenäten kan en marknad etableras med god konkurrens som ökar konsumentnyttan och värnar miljön.

Regeringen antog direktiv för en utredning i januari 2009, men någon utredare är ännu inte utsedd. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 april 2010.

För att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna krävs en grundlig utredning som utmynnar i tydliga och långsiktiga regelverk för fortsatt utveckling av fjärrvärmen - till gagn för miljön och kunderna. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 6 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

Förstudie av Nobelbanan

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion
Sedan länge har det funnits planer på att få till stånd en bättre och snabbare järnvägsförbindelse mellan de båda nordiska huvudstäderna Oslo och Stockholm. Den planerade snabbtågsförbindelse kallad Nobelbanan har fått sitt namn för att den förbinder de båda ”nobelstäderna” Stockholm och Oslo. Nobelbanan skulle korta restiderna mellan de båda huvudstäderna till tre timmar.

En viktig pusselbit är den del av Nobelbanan som skulle sammanbinda Örebro med Kristinehamn, via Alfred Nobels Karlskoga. Därför bör initiativ tas till en förstudie om denna viktiga del av Nobelbanan med syfte att etablera en ny järnväg för sträckan Örebro, Karlskoga och Kristinehamn.

--------------------------------------------------------
Motionen 2009/10:kd783
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en förstudie bör inledas om Nobelbanan.

Motivering
Sedan länge har det funnits planer på att få till stånd en bättre och snabbare järnvägsförbindelse mellan de båda nordiska huvudstäderna Oslo och Stockholm. Den planerade snabbtågsförbindelse kallad Nobelbanan har fått sitt namn för att den förbinder de båda ”nobelstäderna” Stockholm och Oslo.

Nobelbanan skulle korta restiderna mellan de båda huvudstäderna till tre timmar och skulle kunna bli en del av utvecklingen av den så kallade Nordiska triangeln, det vill säga järnvägsnätet som binder samman de skandinaviska huvudstäderna Köpenhamn, Oslo och Stockholm med varandra.

En viktig pusselbit är den del av Nobelbanan som skulle sammanbinda Örebro med Kristinehamn, via Alfred Nobels Karlskoga. Därför bör initiativ tas till en förstudie om denna viktiga del av Nobelbanan med syfte att etablera en ny järnväg för sträckan Örebro, Karlskoga och Kristinehamn. För närvarande utgör denna del något av en felande länk, när det gäller att binda ihop Oslo och Stockholm.

De positiva effekterna, av en sådan satsning, för de boende i Örebro och Värmlands län skulle vara stora. Det skulle förbättra medborgarnas välfärd och bidra till att integrera västra Örebro län med östra Värmland och få en sammanhållen arbetsmarknads- och bostadsregion.
En förstudie som syftar till att bygga ny järnväg sträckan Örebro-Kristinehamn via Karlskoga, skulle samtidigt vara ett viktigt första steg i etablerandet av Nobelbanan sträckan Stockholm-Oslo. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Dan Kihlström (kd)

Småskalig elproduktion

Regelverket behöver förenklas för enskilda och lantbruk som vill bygga ut småskalig elproduktion i mindre vattendrag och övriga förnybara produktionssätt som är miljö- och klimatvänliga. Därför har jag lagt en motion i ärendet i riksdagen.

Från och med hösten 2010 skall EU:s direktiv om främjande av förnybar energi vara implementerat. Enligt direktivet skall tillträde till elnätet för förnybara energikällor garanteras eller prioriteras. Direktivet innehåller förslag till åtgärder som ska främja en ökad användning av förnybar energi. Till dessa hör att förenkla tillståndsprocesser, anpassa byggregler, öka informationen om teknik och stödsystem samt underlätta tillträdet till el och gasnät för förnybar energi.

Direktivet ålägger transmissions- och distributionsansvariga att utarbeta och offentliggöra standardregler för hur kostnaderna för teknisk anpassning ska bäras och fördelas, samt ge nya producenter som vill ansluta sig de uppgifter som krävs, däribland detaljerade uppskattningar av anslutningskostnaderna och en rimlig tidplan för anslutning till nätet.

Den statliga nätanslutningsutredningen, som presenterade sitt betänkande i början av 2008, föreslog olika åtgärder för att öka anslutningen av förnybar elproduktion. Dessa förslag återfanns i huvudsak i regeringens energiproposition (prop. 2008/09:163) i mars 2009. En av de mest angelägna åtgärderna är möjligheten att leverera el till elnätet utan att betala nätavgift för den som tar ut mer el från nätet än vad han/hon matar in.

En krånglighet är kraven på att upprätta en risk- och sårbarhetsanalys samt en åtgärdsplan avseende leveranssäkerheten. Detta bör småskaliga producenter få undantag ifrån. Vidare bör nätföretag, vars ledningar endast eller i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el, kunna undantas från skyldigheten att upprätta en övervakningsplan.

Det är viktigt att regeringen nu går vidare med sitt arbete att förenkla förutsättningarna för småskalig elproduktion, inte minst när det gäller regelförenklingar.

Stockholm den 2 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

Eftersupning

Motion 2009/10:kd597
Denna motion är en av de fem motioner som lämnades in igår.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så kallad eftersupning i samband med bilolyckor förbjuds och att tidsgränsen sätts till att man inte får dricka inom sex timmar efter en olycka.

Motivering
Problemet med så kallad eftersupning har uppmärksammats i medierna. Genom att hävda att man druckit alkohol efter en trafikolycka kan en rattfyllerist bli frikänd såvida det inte går att bevisa att han verkligen druckit före olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna att bevisa brott mot trafiknykterheten. I Norge finns sedan 1959 en lag som säger att en motorfordonsförare inte får dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när han förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.

Vi föreslår att ett förbud mot s.k. eftersupning införs även i Sverige för att förenkla bevisfrågan i samband med rattfylleri. Detta innebär att det blir förbjudet att dricka alkohol de närmaste sex timmarna efter att man varit med om en trafikolycka.

Att eftersupning är ett problem i dagens Sverige bekräftas av TT:s rapportering den 11 september 2009, där man redogjorde för att Lunds tingsrätt friat en bilförare med 1,96 promille i blodet. I väntan på polis ska mannen ha lämnats utan uppsikt och det är då han hävdar att han druckit 60 centiliter sprit på en minut. Mannen var redlöst berusad när polisen kom men rätten anser att det inte kan uteslutas att mannen druckit alkohol under den korta tiden som ingen höll ett öga på honom.

Stockholm den 1 oktober 2009

Annelie Enochson (kd)
Lars-Axel Nordell (kd)

Skrotningspremie för tunga lastbilar

Motion 2009/10:kd710

Idag har jag lämnat in fem riksdagsmotioner. Den här om skrotningspremie är en av dem.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna och effekterna av att införa en skrotningspremie för lastbilar.

Motivering
En lastbil med en motor med miljöklassningen Euro 1 släpper ut lika mycket skadliga ämnen (partiklar, koloxid, kolväten och kväveoxid) som 18 fordon med Euro 4 motorer. Den potentiella miljöeffekten är således minst 18 gånger för varje fordon av den lägre miljöklassen som byts mot ett fordon av den högre miljöklassen.
År 2007 fanns det i det svenska fordonsregistret 56 096 tunga lastbilar, varav 9638 var av årsmodell -96 eller äldre. Antal skrotade tunga lastbilar var samma år 1051 st, varav 852 av årsmodell -96 eller äldre. Samtidigt var antalet från Sverige utförda tunga lastbilar 2 363, varav 1241 av årsmodell -96 eller äldre. Man kan alltså se att en stor andel av de äldre lastbilarna exporteras i stället för att skrotas. Därigenom fortsätter de att smutsa ner luften i andra länder.
År 2008 nyregistrerades sammanlagt 6 027 tunga lastbilar, dvs över 16 ton. Av dessa var 2 612 Volvo och 2 539 Scania. De svenskproducerade fordonen står alltså för 85 procent. Ett påskyndande av förnyelsen av den svenska lastbilsflottan skulle därigenom kunna innebära ökad försäljning av svenskproducerade lastbilar, vilket skulle bidra till sysselsättningen.
Förutsättningarna för ett sådant nytt styrmedel behöver dock bedömas noggrant och sammantaget utifrån dels den miljömässiga effektiviteten ur ett livscykelperspektiv, dels samhällsekonomisk effektivitet.
Mot bakgrund av detta bör möjligheten och effekterna av att införa en permanent eller tillfällig skrotningspremie på tunga lastbilar som inte uppfyller miljökraven enligt Euro 2 standard undersökas.

Stockholm den 2 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)