Replik införd i NA den 26 okt 2011
Lennart Axelsson försöker sig på ett riktigt illusionsnummer à la Joe Labero när han i sin replik den 12 okt tycker att det är ”ryggradslöst” av mej att inte stå upp för regeringens beslut att sänka krogmomsen.
Sanningen är den att Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet faktiskt gick till val på sänkt krogmoms. Så sossarna borde väl göra vågen nu då, när detta deras vallöfte genomförs trots att de förlorade valet. Axelsson är dessutom väl medveten om att även om vi är en del av alliansregeringen, så gick Kristdemokraterna inte gick till val på sänkt krogmoms.
I budgetförhandlingarna prioriterade Kristdemokraterna istället sänkt pensionärsskatt. Tack vare Kristdemokraterna har alliansregeringen under våra första fyra år vid makten sänkt skatten för pensionärer i tre steg med sammanlagt 13 miljarder kronor. Detta ska jämföras med att sossarna under sina tio år vid makten inte sänkte pensionärsskatten med en enda krona. Är det månne ryggradslöst av Axelsson att inte stå upp för denna prioritering?
Tyvärr lyckades vi inte få med oss övriga allianspartier att under den rådande finanskrisen sänka pensionärsskatten i ett fjärde steg 2012 - men det kommer senast 2014. Redan 2012 höjs dock bostadstillägget vilket är särskilt viktigt för de pensionärer som har det sämst ställt.
onsdag 26 oktober 2011
söndag 23 oktober 2011
RPG Örebro på besök i Riksdagen
Demokrati handlar inte bara om att rösta på valdagen utan framförallt om vad som händer under mandatperioden i form av dialog mellan väljarna och politikerna. Därmed är olika besök i riksdagen viktiga där jag på plats får berätta och visa hur riksdagsarbetet går till.
I onsdags kom en grupp med 53 personer från RPG i Örebro på besök i riksdagen. Efter sedvanlig kontroll med metalldetektor var det dags att äta lunch i riksdagsrestaurangen. Sen tog vi oss upp till den stora åhörarläktaren där vi berättade om hur det går till när vi debatterar och fattar beslut.
Jag och min handläggare Jonas Arnell visade runt i riksdagshuset. Vi berättade om utskottsarbetet, arbetet i partigruppen och vi hann också med eftermiddagskaffe innan vi avslutade dagen i riksdagens andrakammarsal, innan besöksgruppen drog vidare till Klara kyrka och sen bussresan hem till Örebro.
Besöket var ett viktigt inslag i riksdagsarbetet och jag hoppas kunna planera in fler besök i riksdagen med intresserade från länet.
torsdag 13 oktober 2011
Stoppa bluffaktureringsföretagen
Vi Kristdemokrater inser hur avgörade det är att det finns de som vill starta, driva och utveckla företag som ger jobb och värdefulla skatteintäkter för att finansiera välfärden.
Bloffaktur är ett allvarligt hot mot små företag som hellre betalar än tar strid eftersom de annars kan hamna på "svarta listan". Därför har jag lagt en motion i riksdagen där jag föreslår ändringar av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.
Motionen har väckt intresse både hos Småföretagarnas riksförbund och Nya Affärer
Läs motionen i sin helhet nedan:
Åtgärder mot bluffaktureringsföretag
Motion till riksdagen
2011/12:Fi245 (KD777)
av Lars-Axel Nordell (KD)
--------------------------------------------------------------------------------
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ändring av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.
Motivering
En betalningsanmärkning är en uppgift i en kreditupplysning om att en person inte skött sina betalningar. Enligt 7 § Kreditupplysningslagen (1973:1173) får kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som slagits fast genom en domstols eller annan myndighets avgörande. Däremot är det tillåtet att lämna upplysningar om näringsidkares betalningsförsummelser redan när en ansökan om betalningsföreläggande eller en stämningsansökan inges till Kronofogdemyndigheten respektive domstolen. I kreditupplysningsverksamheten har praxis sedan många år blivit att sådana upplysningar lämnas.
För att ett kreditupplysningsföretag ska få lämna ut uppgift om privatperson krävs det att det är en uppgift om betalningsförsummelse som är beslutad, registrerad eller åtgärdad av en myndighet. Även andra kreditgivare har nytta av den här informationen. Ett exempel är om en hyresvärd vill bedöma om en ny hyresgäst har möjlighet att betala hyran i rätt tid. Kreditupplysningsföretagen hämtar dagligen sina uppgifter från Kronofogdemyndighetens register. En betalningsanmärkning finns kvar i kreditupplysningen under tre år för privatpersoner och under fem år för företag.
Idag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta påverkar främst mindre företag, där anmärkningar har större påverkan på bedömningen av företaget. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande.
En betalningsanmärkning kan få stora konsekvenser för ett litet företag som därmed sannolikt förlorar möjlighet att handla på kredit, att skaffa telefonabonnemang, Internet, ingå hyresavtal osv. I förlängning kan företaget till och med vara tvunget att upphöra med sin verksamhet, med förlorade arbetstillfällen som följd. För mindre företag är det helt enkelt inte värt risken att få en anmärkning, vilket gör att många mindre företagare väljer att betala bluffakturor.
Nackdelen är att ansökan kan vara riktig och ger kreditgivaren en tidig signal om det kan finnas betalningssvårigheter, men eftersom det inte finns något filter som värderar ansökan/ansökaren underminerar dagens reglering de mindre företagens ekonomiska trygghet. Det fungerar bra för fysiska personer, och det finns därmed all anledning att regeln också skall gälla för företag (juridiska personer). Det finns idag möjlighet att få igenom en rättelse av betalningsanmärkning (blockering), men det tar tid (1-3 månader) och är ovisst. Under den tiden kan företag drabbas av oreparerbara skador.
Eftersom lagstiftningen inte gör skillnad på rätt eller felaktig anmärkning, är lagen idag rent skadlig, främst för småföretag. Hur detta ska åtgärdas bör utredas. En ändring av 7 § till att gälla både fysiska och juridiska personer (idag bara fysiska) är en möjlig lösning. Marknaden för s.k. blufföretag och bluffakturering skulle med en sådan här ändring i princip upphöra. De livnär sig på rädslan för anmärkning. Enligt uppgifter kostar bluffakturor ca 1,2 miljarder kronor per år, vilket främst drabbar mindre företag.
Stockholm den 4 oktober 2011
Lars-Axel Nordell (KD)
Bloffaktur är ett allvarligt hot mot små företag som hellre betalar än tar strid eftersom de annars kan hamna på "svarta listan". Därför har jag lagt en motion i riksdagen där jag föreslår ändringar av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.
Motionen har väckt intresse både hos Småföretagarnas riksförbund och Nya Affärer
Läs motionen i sin helhet nedan:
Åtgärder mot bluffaktureringsföretag
Motion till riksdagen
2011/12:Fi245 (KD777)
av Lars-Axel Nordell (KD)
--------------------------------------------------------------------------------
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ändring av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.
Motivering
En betalningsanmärkning är en uppgift i en kreditupplysning om att en person inte skött sina betalningar. Enligt 7 § Kreditupplysningslagen (1973:1173) får kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som slagits fast genom en domstols eller annan myndighets avgörande. Däremot är det tillåtet att lämna upplysningar om näringsidkares betalningsförsummelser redan när en ansökan om betalningsföreläggande eller en stämningsansökan inges till Kronofogdemyndigheten respektive domstolen. I kreditupplysningsverksamheten har praxis sedan många år blivit att sådana upplysningar lämnas.
För att ett kreditupplysningsföretag ska få lämna ut uppgift om privatperson krävs det att det är en uppgift om betalningsförsummelse som är beslutad, registrerad eller åtgärdad av en myndighet. Även andra kreditgivare har nytta av den här informationen. Ett exempel är om en hyresvärd vill bedöma om en ny hyresgäst har möjlighet att betala hyran i rätt tid. Kreditupplysningsföretagen hämtar dagligen sina uppgifter från Kronofogdemyndighetens register. En betalningsanmärkning finns kvar i kreditupplysningen under tre år för privatpersoner och under fem år för företag.
Idag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta påverkar främst mindre företag, där anmärkningar har större påverkan på bedömningen av företaget. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande.
En betalningsanmärkning kan få stora konsekvenser för ett litet företag som därmed sannolikt förlorar möjlighet att handla på kredit, att skaffa telefonabonnemang, Internet, ingå hyresavtal osv. I förlängning kan företaget till och med vara tvunget att upphöra med sin verksamhet, med förlorade arbetstillfällen som följd. För mindre företag är det helt enkelt inte värt risken att få en anmärkning, vilket gör att många mindre företagare väljer att betala bluffakturor.
Nackdelen är att ansökan kan vara riktig och ger kreditgivaren en tidig signal om det kan finnas betalningssvårigheter, men eftersom det inte finns något filter som värderar ansökan/ansökaren underminerar dagens reglering de mindre företagens ekonomiska trygghet. Det fungerar bra för fysiska personer, och det finns därmed all anledning att regeln också skall gälla för företag (juridiska personer). Det finns idag möjlighet att få igenom en rättelse av betalningsanmärkning (blockering), men det tar tid (1-3 månader) och är ovisst. Under den tiden kan företag drabbas av oreparerbara skador.
Eftersom lagstiftningen inte gör skillnad på rätt eller felaktig anmärkning, är lagen idag rent skadlig, främst för småföretag. Hur detta ska åtgärdas bör utredas. En ändring av 7 § till att gälla både fysiska och juridiska personer (idag bara fysiska) är en möjlig lösning. Marknaden för s.k. blufföretag och bluffakturering skulle med en sådan här ändring i princip upphöra. De livnär sig på rädslan för anmärkning. Enligt uppgifter kostar bluffakturor ca 1,2 miljarder kronor per år, vilket främst drabbar mindre företag.
Stockholm den 4 oktober 2011
Lars-Axel Nordell (KD)
torsdag 6 oktober 2011
Flera valde alkoholfritt för första gången
Om man av olika anledningar inte vill dricka alkoholhaltigt vin då riksmötet öppnas eller vid andra högtidligheter som riksdagen inbjuder till brukar man få nöja sej med vatten. Därför sände jag, som ordförande i riksdagens nykterhetsgrupp, ett brev till riksdagsdirektören och påpekade att många skulle uppskatta ett breddat utbud där goda alkoholfria viner av hög kvalitet ingår.
Media nosade upp brevet och det resulterade i en stor artikel i Svenska Dagbladet där jag intervjuades. En journalist berättade att man från riksdagsförvaltningens sida ser det som en ekonomisk fråga i och med att alkoholfritt vin är dyrare än vatten. Visserligen blir alkoholfritt vin dyrare att tillverka i och med att det måste avalkoholiseras, men det blir billigare för kunden att köpa eftersom man slipper betala alkoholskatt. Så om fler väljer alkoholfritt blir det billigare för Riksdagen.
Reaktionerna lät inte vänta på sej. Via e-post och Facebook damp det i strid ström ner både positiva och negativa kommentarer. En för mej okänd person skrev: ”Ditt uttalande om alkoholfritt vin visar att du snarast bör lämna riksdagen och göra något annat. Den typen av ankdammsfrågor är en utomordentlig beskrivning av dina intressen och inställning till riksdagens roll. Helt otroligt – du borde skämmas!”
En annan som jobbat inom försvarsmakten skrev: ” Jag tycker att ni går för lamt fram. Jag tycker att politiker har ett större ansvar och borde föregå med gott exempel. Jag anser att det i dag finns en stark normförskjutning till att det alltid måste vara alkohol. Det går inte att ha roligt, fest, fira de som haft framgångar, gratulera någon o.s.v. utan att det skall vara alkohol”.
En skrev ”är det så mycket att bråka om, folk ser nog hellre att politiker pratar om jobb, skatter o företagande än riksdagsledamöters dryckesalternativ”. Självklart är det på det viset, och därför valde jag att se det som en handläggningsfråga för riksdagssekretariatet och inte som en politisk fråga. Lägger man ihop reaktionerna var det ändå flest positiva reaktioner som ”så ska det vara, inte bara prat utan handling”, ”toppen”, ”tack”, ”jättebra”, etc.
När riksdagsledamöterna och inbjudna gäster kom till ”minglet” i sammanbindningsbanan efter riksmötets högtidliga öppnande möttes vi av flera flaskor utsökt rött- respektive vitt alkoholfritt vin på samtliga bord. Flera valde alkoholfritt för första gången och en sa till mej ”det bär mej emot att erkänna det, men det smakade faktiskt riktigt gott”.
Media nosade upp brevet och det resulterade i en stor artikel i Svenska Dagbladet där jag intervjuades. En journalist berättade att man från riksdagsförvaltningens sida ser det som en ekonomisk fråga i och med att alkoholfritt vin är dyrare än vatten. Visserligen blir alkoholfritt vin dyrare att tillverka i och med att det måste avalkoholiseras, men det blir billigare för kunden att köpa eftersom man slipper betala alkoholskatt. Så om fler väljer alkoholfritt blir det billigare för Riksdagen.
Reaktionerna lät inte vänta på sej. Via e-post och Facebook damp det i strid ström ner både positiva och negativa kommentarer. En för mej okänd person skrev: ”Ditt uttalande om alkoholfritt vin visar att du snarast bör lämna riksdagen och göra något annat. Den typen av ankdammsfrågor är en utomordentlig beskrivning av dina intressen och inställning till riksdagens roll. Helt otroligt – du borde skämmas!”
En annan som jobbat inom försvarsmakten skrev: ” Jag tycker att ni går för lamt fram. Jag tycker att politiker har ett större ansvar och borde föregå med gott exempel. Jag anser att det i dag finns en stark normförskjutning till att det alltid måste vara alkohol. Det går inte att ha roligt, fest, fira de som haft framgångar, gratulera någon o.s.v. utan att det skall vara alkohol”.
En skrev ”är det så mycket att bråka om, folk ser nog hellre att politiker pratar om jobb, skatter o företagande än riksdagsledamöters dryckesalternativ”. Självklart är det på det viset, och därför valde jag att se det som en handläggningsfråga för riksdagssekretariatet och inte som en politisk fråga. Lägger man ihop reaktionerna var det ändå flest positiva reaktioner som ”så ska det vara, inte bara prat utan handling”, ”toppen”, ”tack”, ”jättebra”, etc.
När riksdagsledamöterna och inbjudna gäster kom till ”minglet” i sammanbindningsbanan efter riksmötets högtidliga öppnande möttes vi av flera flaskor utsökt rött- respektive vitt alkoholfritt vin på samtliga bord. Flera valde alkoholfritt för första gången och en sa till mej ”det bär mej emot att erkänna det, men det smakade faktiskt riktigt gott”.
onsdag 5 oktober 2011
Mina motioner under allmänna motionstiden 2011
Klicka på rubriken ovan eller skriv in länken:
http://tinyurl.com/nordell2011
så kommer du till en sida med mina 40 motioner som lämnats in under allmänna motionstiden.
Länsfokus
1. Europeiskt teckenspråksinstitut
2. Nobelbanan (Oslo-Stockholm)
3. Trafiksäkerhetsutbildning till Blåljusförare
4. Sjöräddning på Hjälmaren
5. Örebro teologiska högskola
6. Utb för döva i religionsvetenskap vid ÖTH
7. E20-stråket sträckan Göteborg-Stockholm
8. Tillgång till vardagstolkning i hela landet
Företagarfokus
1. Utmaningsrätt
2. Åtgärder mot bluffakturor till småföretagare
3. Näringslivets deltagande i Eu-projekt
4. Avdragsgill friskvård
5. Avskaffa sjuklöneansvaret
6. Karenstiden för engenföretagare
7. RIT-avdrag
8. IT-politik
9. Gör IT till basindustri ur skattesynpunkt
10. E-legitimation
Folkhälso o drogfokus
1. Serveringstider på restaurang
2. Familjeklassning av nätdroger
3. Alkolås i bilar
4. Gårdsförsäljning av alkohol
5. Sänkning av införselkvoterna för alkohol
6. Statens betalningsansvar på behandlingshem
7. Värdighetsgaranti i hälso- och sjukvården
8. Vårdplatser inom hälso- och sjukvården
Handikappfokus
1. P-tillstånd för funktionsnedsatta
2. Tillgänglighetsarbete
3. Tillgång till vardagstolkning i hela landet
4. Europeiskt teckenspråksinstitut
5. Utb för döva i religionsvetenskap vid ÖTH
Demokratifokus
1. Kommunala utjämningsmandat
2. Ett starkt civilt samhälle
3. Elektronsik rösning
4. Fri tillgång till offentlig data
5. Europaparlamentet till en ort
6. RIT-avdrag
Glesygdsfokus
1. Inlandsbanan
2. Näringslivets deltagande i Eu-projekt
Miljöfokus
1. Symbolmärkning vid källsortering
2. Skrotningspremie för tunga lastbilar
3. Biologisk mångfald
Barn-, ungdoms- och kulturfokus
1. FN:s bankonvention som svensk lag
2. Fribeloppet
3. Dansbandsmomsen
http://tinyurl.com/nordell2011
så kommer du till en sida med mina 40 motioner som lämnats in under allmänna motionstiden.
Länsfokus
1. Europeiskt teckenspråksinstitut
2. Nobelbanan (Oslo-Stockholm)
3. Trafiksäkerhetsutbildning till Blåljusförare
4. Sjöräddning på Hjälmaren
5. Örebro teologiska högskola
6. Utb för döva i religionsvetenskap vid ÖTH
7. E20-stråket sträckan Göteborg-Stockholm
8. Tillgång till vardagstolkning i hela landet
Företagarfokus
1. Utmaningsrätt
2. Åtgärder mot bluffakturor till småföretagare
3. Näringslivets deltagande i Eu-projekt
4. Avdragsgill friskvård
5. Avskaffa sjuklöneansvaret
6. Karenstiden för engenföretagare
7. RIT-avdrag
8. IT-politik
9. Gör IT till basindustri ur skattesynpunkt
10. E-legitimation
Folkhälso o drogfokus
1. Serveringstider på restaurang
2. Familjeklassning av nätdroger
3. Alkolås i bilar
4. Gårdsförsäljning av alkohol
5. Sänkning av införselkvoterna för alkohol
6. Statens betalningsansvar på behandlingshem
7. Värdighetsgaranti i hälso- och sjukvården
8. Vårdplatser inom hälso- och sjukvården
Handikappfokus
1. P-tillstånd för funktionsnedsatta
2. Tillgänglighetsarbete
3. Tillgång till vardagstolkning i hela landet
4. Europeiskt teckenspråksinstitut
5. Utb för döva i religionsvetenskap vid ÖTH
Demokratifokus
1. Kommunala utjämningsmandat
2. Ett starkt civilt samhälle
3. Elektronsik rösning
4. Fri tillgång till offentlig data
5. Europaparlamentet till en ort
6. RIT-avdrag
Glesygdsfokus
1. Inlandsbanan
2. Näringslivets deltagande i Eu-projekt
Miljöfokus
1. Symbolmärkning vid källsortering
2. Skrotningspremie för tunga lastbilar
3. Biologisk mångfald
Barn-, ungdoms- och kulturfokus
1. FN:s bankonvention som svensk lag
2. Fribeloppet
3. Dansbandsmomsen
måndag 3 oktober 2011
Argumenten biter väl inte på monopolkramare
Artikeln publicerad i Nerikes Allehanda den 3 okt 2011
Den socialdemokratiske riksdagsledamoten, Lennart Axelsson från Nora ägnar sig gång på gång åt att i NA kritisera det mesta som gäller utveckling av den svenska sjukvården.
Det var bättre förr, är tydligen Axelssons devis. Ena stunden kritiserar han den framgångsrika apoteksreformen, som vänt den negativa utvecklingen med apoteksnedläggningar, som gett oss 6000 nya möjligheter att köpa receptfria läkemedel och hela 200 nya apotek med en helt annan servicesituation. För en monopolkramare som Axelsson biter väl inte heller argument som att det nu bara är Nordkorea och Cuba som alltjämt har apoteksmonopol.
Nu senast riktar Axelsson kritik mot en framflyttad skattesänkning för pensionärerna. Axelsson kan inte vara omedveten om att Socialdemokraterna valde att inte sänka skatten med en enda krona under sina tio år i regeringsställning, medan alliansregeringen sänkt pensionärsskatten med sammanlagt 13 miljarder kronor. Det är ingen hemlighet att det är Kristdemokraterna som varit pådrivande, och vi tog också strid i budgetarbetet, för att genomföra ytterligare sänkning av skatten för pensionärer 2012. Den kommer nu att genomföras 2013 eller 2014. Vi lyckades dock redan nu få igenom en höjning av bostadstillägget som gynnar barnfamiljer och de mest utsatta pensionärerna.
Att lyckas korta vårdköerna har varit en av socialminister Göran Hägglund mest uppmärksammade insatser. I stället för att, som den socialdemokratiska regeringen under 2000-talet, betala 46 miljarder kronor till landsting som kunde uppvisa att de hade långa vårdköer, lät Hägglund de landsting som klarade av att ge behandling i rätt tid få dela på en miljard. Resultatet lät inte vänta på sig. Vinnarna är patienterna som slipper stå i långa vårdköer.
Axelsson tar i NA upp regeringens justering av högkostnadsskyddet inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel. I våras anklagade han socialministern med uttryck som "i stället för att i regeringen försvara välfärden planerar han på eget initiativ försämringar" och "får han som han vill blir sjukvården dyrare för många patienter" Vi påpekade att Hägglund, tvärtemot vad Axelsson skrev, inte tagit något sådant initiativ men att framför allt Sveriges kommuner och landsting uppmärksammat regeringen på den ökande samhällskostnaden för läkemedel.
Man bör komma ihåg att patientavgiften och det vi betalar för medicinen bara är en liten del av vad det egentligen kostar. Till det kommer högkostnadsskyddet där vi redan efter 4-5 läkarbesök på USÖ kan få frikort. Högkostnadsskyddet är till för att sänka kostnaderna för de mest vårdbehövande. Detta ska vi slå vakt om.
Högkostnadsskyddet för sjukvårdsbesök har legat på oförändrad nivå sedan 1997, då den socialdemokratiska regeringen hör och häpna höjde det. Man undrar hur Axelsson den gången i NA formulerade sin förkastelsedom över regeringens beslut? Eftersom ingen årlig uppräkning har skett blir ökningen nu efter 15 år desto större för den enskilde, vilket kan vara tungt när marginalerna redan är små.
Lars-Axel Nordell
Den socialdemokratiske riksdagsledamoten, Lennart Axelsson från Nora ägnar sig gång på gång åt att i NA kritisera det mesta som gäller utveckling av den svenska sjukvården.
Det var bättre förr, är tydligen Axelssons devis. Ena stunden kritiserar han den framgångsrika apoteksreformen, som vänt den negativa utvecklingen med apoteksnedläggningar, som gett oss 6000 nya möjligheter att köpa receptfria läkemedel och hela 200 nya apotek med en helt annan servicesituation. För en monopolkramare som Axelsson biter väl inte heller argument som att det nu bara är Nordkorea och Cuba som alltjämt har apoteksmonopol.
Nu senast riktar Axelsson kritik mot en framflyttad skattesänkning för pensionärerna. Axelsson kan inte vara omedveten om att Socialdemokraterna valde att inte sänka skatten med en enda krona under sina tio år i regeringsställning, medan alliansregeringen sänkt pensionärsskatten med sammanlagt 13 miljarder kronor. Det är ingen hemlighet att det är Kristdemokraterna som varit pådrivande, och vi tog också strid i budgetarbetet, för att genomföra ytterligare sänkning av skatten för pensionärer 2012. Den kommer nu att genomföras 2013 eller 2014. Vi lyckades dock redan nu få igenom en höjning av bostadstillägget som gynnar barnfamiljer och de mest utsatta pensionärerna.
Att lyckas korta vårdköerna har varit en av socialminister Göran Hägglund mest uppmärksammade insatser. I stället för att, som den socialdemokratiska regeringen under 2000-talet, betala 46 miljarder kronor till landsting som kunde uppvisa att de hade långa vårdköer, lät Hägglund de landsting som klarade av att ge behandling i rätt tid få dela på en miljard. Resultatet lät inte vänta på sig. Vinnarna är patienterna som slipper stå i långa vårdköer.
Axelsson tar i NA upp regeringens justering av högkostnadsskyddet inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel. I våras anklagade han socialministern med uttryck som "i stället för att i regeringen försvara välfärden planerar han på eget initiativ försämringar" och "får han som han vill blir sjukvården dyrare för många patienter" Vi påpekade att Hägglund, tvärtemot vad Axelsson skrev, inte tagit något sådant initiativ men att framför allt Sveriges kommuner och landsting uppmärksammat regeringen på den ökande samhällskostnaden för läkemedel.
Man bör komma ihåg att patientavgiften och det vi betalar för medicinen bara är en liten del av vad det egentligen kostar. Till det kommer högkostnadsskyddet där vi redan efter 4-5 läkarbesök på USÖ kan få frikort. Högkostnadsskyddet är till för att sänka kostnaderna för de mest vårdbehövande. Detta ska vi slå vakt om.
Högkostnadsskyddet för sjukvårdsbesök har legat på oförändrad nivå sedan 1997, då den socialdemokratiska regeringen hör och häpna höjde det. Man undrar hur Axelsson den gången i NA formulerade sin förkastelsedom över regeringens beslut? Eftersom ingen årlig uppräkning har skett blir ökningen nu efter 15 år desto större för den enskilde, vilket kan vara tungt när marginalerna redan är små.
Lars-Axel Nordell
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
