torsdag 31 december 2009

Bokstäverna Z, Å, Ä, Ö i min ABC-bok

Alkoholen är vårt lands största sociala och medicinska problem och den största orsaken till försämrad folkhälsa. Förutom allt lidande och all utslagning uppgår alkoholens samhällskostnader till 160 miljarder varje år.
Totalkonsumtionen, som ligger på 8,5 liter ren alkohol per invånare, måste sänkas samtidigt som vi borde komma överens om att ett antal zoner ska vara helt fria från alkohol. Sådana zoner är trafiken, graviditeten, arbetslivet och uppväxtåren.



Socialdemokraterna har med några få avbrott fått regera i Sverige nästan oavbrutet under hela efterkrigstiden. Alliansaregeringen fick fförrtroende att ta över regeringsmakten 2006.
I Örebro läns landstinget har de 2010 suttit i majoritet i orubbat bo i hela 75 år. Demokrati förutsätter växling vid makten.

Djurskyddsförordningen ställer tydliga krav på hur nötkreatur och grisar ska hållas på bete och ges tillfälle att vistas ute. De intagna på våra fängelser och häkten har motsvarande rättigheter.

Kan det ställas krav på hur kor och grisar ska skötas så kan detta naturligtvis också göras för äldre, vård- och omsorgsbehövande människor.

Kristdemokraterna vill har en värdighetsgaranti både inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården.
Vi vill slå vakt om det öppna, fria samhället där människors integritet respekteras. Sekretesslagstiftningen måste utformas till stöd för medborgarnas behov i det moderna informationssamhället.

onsdag 30 december 2009

Bokstäverna V, X, Y i min ABC-bok

Sverige kommer inte att ha råd att finansiera välfärden i framtiden om vi inte får en ekonomisk tillväxt som kan generera viktiga arbetstillfällen och skatteintäkter.

Utan tillväxt blir det bara nedskärningar att fördela.
Onödigt krångliga och byråkratiska regler och skatter som hämmar och motverkar ekonomisk tillväxt måste avvecklas.


Personvalet ger mer makt till dej som väljare att avgöra vilka som ska sitta i beslutande församlingar. Det krävs att en kandidat får minst 8% av rösterna som partiet får för att bli invald genom personvalssystemet.
I valet 2006 fanns jag på tredja plats på riksdagslistan.


Utifrån vår människosyn vill vi skapa ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Vi vill ha ett samhälle för alla med ökad tillgänglighet också för de med olika typer av funktionshinder.

Det handlar ytterst om attityder och värderingar men också om bristande kunskap. Det är ofta mycket billigare att handikappanpassa redan från början vid nybyggnationer än att i efterhand rätta till misstagen och ändå är det så det ofta blir. Det är dags att ta till vara de unika kunskaper som personer med funktionshinder ofta har så att inte funktionshindret ska behöva vara ett handikapp.

tisdag 29 december 2009

Bokstäverna S, T, U i min ABC-bok

Kristdemokraterna har länge drivit kravet på att avskaffa den staliga fastighetsskatten som tvingade många att ”gå från gård och grund”.
Bara de med höga inkomster hade råd att bo i attraktiva områden.

Fastighetsskatten avskaffades efter valet och ersattes av en betydligt lägre och rimligare kommunal fastighetsavgift.


I Sverige finns en allmän sjukförsäkring och ett högkostnadsskydd för hela kroppen utom just tänderna. Det kan hänga på någon millimeter var en inflammation sitter om den ingår i sjukförsäkringen eller inte. Detta är inte rimligt.
Tänderna tillhör kroppen och borde därför ingå i den allmänna sjukförsäkring som vi betalar via skattsedeln.

Med ett positivt näringsklimat och sänkt skatt på arbete ökade antalet sysselsatta i Sverige med 180.000 under Alliansregeringens två första år.
På grund av den globala finanskrisen har arbetslösheten ökat dramatiskt även i Sverige.
Det är särskilt allvarligt när ungdomar inte får en chans att komma ut på arbetsmarkanden och därför har regeringen sänkt arbetsgivaravgiften för ungdomar. Skolan måste blir bättre på att inte bara förbereda eleven att bli anställd utan även att kunna bli egen företagare.
Vi vill ha högre skatteintäkter men inte genom att höja skatten på färre arbetare utan genom att fler kommer i arbete som betalar skatt.

söndag 27 december 2009

Bokstäverna P, Q, R i min ABC-bok

Utvecklingen och forskningan går starkt framåt och allt fler skador och sjukdomar kan botas. Samtidigt blir gruppen äldre personer allt större, vilket innebär ett fler kommer att behöva vårdinsatser när de kommit upp i åldrarna.
Det innebär att vårdbehoven ökar samtidigt som regeringen under en följd av år gjort stor nedskärningar av sjukvårdens resurser. Vården måste klara av att ge mer vård för pengarna men samtidigt krävs också mer pengar till vården.

Trots att vi lever på 2000-talet är det fortfarande så att det finns löneskillnader mellan könen som drabbar kvinnorna. Det är hög tid att dessa omotiverade löneskillnader avvecklas och att staten och kommunerna blir ledande i den processen.
Många kvinnor arbetar inom vårdsektorn. Vi vill öppna upp vårdsektorn för fler vårdgivare och därmed fler arbetsgivare, vilket ger bättre förutsättnigar för en fungerande lönemarknad. För oss är det självklart att vården ska finansieras via skattsedeln. Däremot är det bra både för patient och personal om vi får fler vårdgivare som kan utföra vården. Det skapar mångfald och kreativitet.

Barnomsorgen är orättvist fördelad. Barn på dagis får närmare 100 000 kronor per är medan barn som här hemma inte får nånting, vilket är oacceptabelt.
Kristdemokraterna kräver en rättvisereform för mer tid för barnen där föräldrarna får en reell valmöjlighet och kan välja det som passar familjen bäst. Det skapar rättvisa då alla barn får del av stödet oavsett omsorgsform.

lördag 26 december 2009

Bokstäverna M, N, O i min ABC-bok

Det var av rädsla för en människosyn som kännetecknades av ett förakt för svaghet, och som ansåg att vissa folkslag hade ett lägre människovärde än andra, som Kristdemokraterna efter andra världskriget fick förtroendet att i flera stora europeiska länder bygga upp det nya Europa.

Utifrån den kristna människosynen har alla människor ett lika - och okränkbart värde oavsett yttre omständigheter. Dessa värden måste vi hålla högt och slå vakt om.
Vi måste kunna känna trygghet på gator och torg utan risk att bli utsatt för våld och överfall. Den ökade otryggheten måste mötas dels genom att den unge tidigt får lära sig respekt och omtanke, vad som är rätt och fel och vad som är ditt och mitt.
Föräldrarna har tillsammans med skolan en nyckelroll i det arbetet. Det är viktigt med tydliga och snabba reaktioner från vuxenvärlden då regler överskrids.

Fungerande polisstationer ska finnas i alla kommuner och poliser som har tid att möta medborgarna, skapa trygghet och snabbt kunna finnas till hands då brott har begåtts.
Socialdemokraterna lovade för fyra år sedan 10 000 nya platser på äldreboenden. Resultatet blev att det blivit 15 000 färre äldreboenden.
Maskiner och datorer är viktiga i vården men kommer aldrig att kunna ersätta vårdpersonalen.
Omsorgen och bemötandefrågorna måste hamna mer i fokus. Vårdpersonal ska ha betydligt mer tid för patientmötet genom att bättre administrativt stöd.

tisdag 22 december 2009

Bokstäverna J, K, L i min ABC-bok

För oss kristdemokrater är det en självklarhet att föräldrarna själva ska få välja barnomsorg för sina barn. Politiken ska understödja och skapa förutsättningar men inte med tvång styra familjerna.

Alla barn och familjer är olika och föräldrarna själva vet bäst vad som passar just deras situation och hur de vill fördela föräldraledigheten. Därmed säger vi nej till att kvotera föräldraförsäkringen.
En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får inte bara handla om vård och omsorg. Det friska åldrandet, de äldre som en resurs att ta till vara och ett väl fungerande samspel mellan generationerna, är viktiga beståndsdelar för äldrepolitiken.

Kristdemokraterna har formulerat en ny seniorpolitik där vi mobiliserar ”seniorkraften” som idag till stora delar ligger bortglömd och outnyttjad.

Att använda läkare och sjuksköterskor som administratörer är en misshushållning med den medicinskt utbildade personalen. Mätningar visar att bara 30% av arbetstiden används till det direkta patientmötet.

Många läkare känner sig frustrerade över ökade administrativa bördor som stjäl tid från den direkta patientkontakten. Ett bättre administrativt stöd med hjälp av läkarsekreterare, receptionister etc skulle frigöra mer tid åt det som läkarna är bäst på och har utbildning för.
Samma förhållande är det hos polisen. Det var ett ödesdigert misstag att göra sig av med den civilanställda administrativa personalen.

måndag 21 december 2009

Bokstäverna G, H och I i min ABC-bok

Det Kristdemokratiskt styrda Gnosjö är ett bra exempel på en kommun där småföretagandet i generationer tagits till vara som motor i tillväxten. Det är i företagen som jobben skapas och därför måste onödigt krångel och destruktiva regler undanröjas och skadliga skatter avskaffas.
Om alla småföretagare i vårt land skulle anställa ytterligare en person skulle vi inte ha någon arbetslöshet att tala om.



Vi öppnar upp en ny arbetsmarkand genom att införa skattereduktion vid köp av hushållsnära tjänster. Det ger familjerna mer tid för barnen och underlättar vardagen för äldre.
Reformen ger många nya jobb samtidigt som många svartjobb blir vita och därmed en tryggare tillvaro för många som idag jobbar svart.



Hållbar utveckling ska inbegripa såväl ekologiska- , ekonomiska som sociala dimensioner för att förebygga miljöförstöring samtidigt som ekonomisk tillväxt och social utjämning stimuleras.

Att inte investera i en långsiktig hållbarhet är som att såga av den gren som vi själva sitter på. Därför måste vi slå vakt om frisk luft att andas, hälsosam och giftfri mat och rent vatten, det viktigaste av alla livsmedel.

Sverige ska jobba för att kraftigt minska miljöstörande utsläpp från andra länder som också drabbar oss men för att vara trovärdig måste vi först sopa framför egen dörr och inse att vi har ett gemensamt ansvar. Föroreningarna känner inte några nationsgränser.

söndag 20 december 2009

Bokstäverna D, E och F i min ABC-bok


Det är för de allra flesta ofattbart hur droger kan finnas innanför de höga fängelsemurarna. Det är särskilt allvarligt när det händer att en intagen börjar knarka just på fängelset. Det är en självklarhet att fängelsemiljön ska vara drogfri.

Krafttag måste göras för att göra fängelsemiljön helt fri från alkohol och andra droger samtidigt som behandling ska sättas in för att avhjälpa drogberoende.



Skolan ska ge varje elev kunskap och värderingar för livet. Skolans värdegrund som bl a handlar om människans unika värde och respekten och toleransen för varandra, ska genomsyra arbetet i varje skola.

Fristående skolor ska ges likvärdiga villkor som de kommunala. Det är på tiden att införa en Färdighetsgaranti som säkrar att alla barn kan läsa, räkna och skriva när de lämnar grundskolan.



Det är både humanare och billigare att förebygga sjukdom och ohälsa än att i efterhand försöka bota. Effekterna av strategiskt lyckade insatser kan ge dubbelt tillbaka på varje satsad krona, och därmed minska trycket på sjukvården.

Sverige måste också bli bättre på att ta till vara viktiga kunskaper från den sk alternativa eller komplementära medicinen.

lördag 19 december 2009

Politisk ABC-bok

Bokstäverna A, B och C i min ABC-bok




Bokstaven A ur min politiska ABC-bok från förra valet. Ett personvalsmaterial med rim och illustration för varje bokstav inspirerad av Lennart Hylands ABC-bok från 60-talet.







Barn är inte små vuxna utan just barn med behov av hjälp och stöd från föräldrar och vuxenvärlden för att få en så bra start i livet som möjligt. Trygga barn skapar ett tryggare Sverige. Vi vill ha ett samhälle där familjen ses som den grundläggande gemenskapen och där det finns mer tid för barnen.




Vi får inte acceptera att en person som offrar sin egen bekvämlighet för att bistå en människa i nöd straffas för detta. Istället borde det vara en självklarhet att samhället uppmuntrar engagemang och solidaritet.
Kristdemokraterna har efterlyst en lagstiftning om civilkurage, där vi som medmänniska efter förmåga och utan fara för eget liv och hälsa ska ha skyldighet att hjälpa. Det skulle leda till ökat engagemang och i förlängningen minskad brottslighet och ett ökat förtroende för rättsväsendet.






fredag 11 december 2009

Folkhälsoarbete är att jobba uppströms


Lars-Axel Nordell (kd) vid Hälso- ocu sjukvårdsdebatt i riksdagen 10 dec 2009:
Fru ålderspresident! Det var en solig och fin sommardag. En flod ringlade sig fram genom det vackra landskapet.
Plötsligt ropar någon på hjälp. En man har hamnat i floden och driver hjälplöst nedströms. Lyckligtvis uppfattas ropet på hjälp av en person i närheten som kommer till undsättning.
När han upptäcker att ännu en man kommer drivande i floden ropar han till sig en medhjälpare, och de lyckas få upp även den mannen på torra land.
När sedan en tredje hjälplös man dyker upp i strömmen går medhjälparen plötsligt mot land och får då frågan: Vad sysslar du med? Sviker du dessa människor? Nej, svarar mannen, det där klarar du så bra själv. Jag ska bara gå uppströms för att se varför de faller i.
Fru ålderspresident! Folkhälsoarbete måste vara att jobba just uppströms, att förebygga att människor så långt som möjligt kan bibehålla sin hälsa och slippa sjukdom och ohälsa.

Betänkandet markerar på ett tydligt sätt att en solidariskt finansierad hälso- och sjukvård av god kvalitet måste arbeta med både reparation och prevention. Jag vill därmed yrka bifall till förslaget i socialutskottets betänkande.
Vår folkhälsominister Maria Larsson har klart och tydligt satt fokus på det förebyggande folkhälsoarbetet, och det har varit framgångsrikt.
Många av oss kanske sätter likhetstecken mellan god hälsa och en frisk kropp. Men god hälsa är framför allt en personlig upplevelse av helhet som kan finnas oavsett ålder, funktionshinder och livssituation.
Kunskapen om kost, motion och att leva sunt finns i dag hos de allra flesta. Människor är i dag mer engagerade än någonsin i sin egen hälsa. Samtidigt är det ingen hemlighet att hälsan är ojämlikt fördelad. Hos vissa grupper ökar stress, psykisk påfrestning, rökning, alkoholriskbruk, övervikt och andra hälsoproblem.
Beräkningar visar att minst en tredjedel av hjärt-kärlsjukdomarna och vart tredje fall av de tolv största cancersjukdomarna skulle kunna förebyggas med förändrade levnadsvanor.
Det är inte alltid lätt att leva sunt, och därför behövs det stöd för att förebygga sjukdomar, främst de så kallade livsstils- eller välfärdssjukdomarna.

Fru ålderspresident! Det går inte att debattera folkhälsa utan att beröra alkoholen, som är vårt samhälles i särklass största sociala och medicinska problem. Hela 80 procent av allt våld i vårt land är relaterat till alkoholen.
I dag är det bara två veckor kvar till julhelgen. För de allra flesta av oss är det en högtid som vi förknippar med glädje och gemenskap. Men för en del är julhelgen något som man bävar inför. Många känner ensamhet, och många barn känner oro och obehag inför en julhelg där alkoholen står i centrum.
Folkhälsoinstitutet har räknat ut att 20 procent eller 385 000 barn i vårt land lever i så kallade riskbrukshem. För min egen valkrets, Örebro län, rör det sig om närmare 12 000 barn som växer upp med föräldrar som konsumerar alkohol i en omfattning som utgör en uppenbar hälsorisk.
Tänk att det är närmare 400 000 barn i vårt välfärdssamhälle som riskerar att få sina juldrömmar kraschade på grund av vuxnas alkoholkonsumtion. Medan alkoholindustrin firar stora ekonomiska framgångar får Bris, inte minst nu under julhelgen, ta emot allt fler samtal från barn som är oroliga för att deras föräldrar dricker.
Undersökningar visar att upp till 90 procent av befolkningen vill diskutera sina levnadsvanor med vårdpersonalen. Trots det är det bara 30 procent av dem som sökt vård det senaste året som uppger att detta har skett.

Att jobba uppströms, fru ålderspresident, innebär att ge människor redskap att kunna förebygga sjukdomar och leva ett gott liv.

söndag 29 november 2009

Fördelning av statsbidraget till dövtolkverksamhet

Sammanfattning
Med anledning av att Sveriges riksgymnasium för döva (RGD) samt riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), är lokaliserade till Örebro, har Örebro blivit ett centrum för döva och hörselskadade personer.

Tolkcentralen i Örebro svarar för vardagstolkning (t.ex. sjukvårdsbesök, myndighetskontakter och arbetsplatsträffar) som finansieras via landstingets budget, samt via ett särskilt statsbidrag. Den stora andelen skolungdomar i regionen innebär att behovet av vardagstolkning är stort i Örebro.

Av landets totalt ca 90 000 vardagstolkuppdrag per år utförs 14 000 i Örebro län. Men Örebro län får bara 435 kr per utfört tolkuppdrag, vilket är i särklass lägst i landet. Högst ligger Gävleborg med 1 447 kronor per uppdrag.

Den orättvisa fördelningen beror på att statbidraget delvis bygger på invånarantal – istället för att utgå från antalet faktiska brukare. Därför behöver en översyn av statsbidraget till dövtolkverksamhet göras i syfte att få bort skillnader i ersättning per uppdrag.

Motion 2009/10:kd782

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av statsbidraget till dövtolkverksamhet med syfte att få bort de stora skillnaderna i ersättning för tolkuppdrag.

Motivering
Med anledning av att Sveriges riksgymnasium för döva (RGD) samt riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), sedan många år tillbaka är lokaliserade till Örebro, har Örebro blivit ett centrum för döva och hörselskadade personer. Idag finns både förskola, grundskola och gymnasieskola samt universitetsutbildning för döva i Örebro. Örebro universitet är idag det universitet i landet som har flest hörselskadade och döva.

Många familjer med döva/hörselskadade barn som, med anledning av barnens skolgång, väljer att bosätta sig i Örebro, etablerar sig ofta på orten och väljer att bo kvar.

Tolkcentralen i Örebro svarar för tolkuppdrag i samband med undervisning samt för kommunikation via bildtelefoni där man är en nationell resurs och utför ca 130 000 uppdrag detta år. För båda dessa uppdrag utgår särskild ersättning. Till det kommer vardagstolkning (t.ex. vid sjukvårdsbesök, myndighetskontakter och arbetsplatsträffar) som finansieras via landstingets budget, samt via ett särskilt statsbidrag. Den stora andelen skolungdomar i regionen innebär att behovet av vardagstolkning är stort i Örebro.

Av landets totalt ca 90 000 vardagstolkuppdrag per år utförs 14 000 i Örebro län, vilket 15 % . Det skall jämföras med de 8 % av statsbidraget på 74 miljoner kronor som går till Örebro län. Räknat i kronor får Örebro län 435 kr per utfört tolkuppdrag detta år, vilket är i särklass lägst i landet. Högst ligger Gävleborg med 1 447 kronor per uppdrag.

Det orättvisa statsbidragssystemet för vardagstolkning har under lång tid uppmärksammats i såväl riksdagen som vid Landstingsförbundets kongress. Som ett resultat av utredningen Teckenspråk och teckenspråkiga Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54) har den tidigare och än större orättvisa statsbidragsfördelningen korrigerats men fortfarande finns stora skillnader kvar.

Tidigare fördelades statsbidraget för vardagstolkning helt och hållet utifrån det totala antalet invånare i respektive län. Anledningen till att det nya systemet har kvar stora skillnader i ersättning per utfört uppdrag beror på att fördelningsmodellen delvis fortfarande delvis bygger på invånarantal – istället för att utgå från antalet faktiska brukare. Därför behöver en översyn av statsbidraget till dövtolkverksamhet göras i syfte att få bort skillnader i ersättning per uppdrag. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd)

måndag 16 november 2009

Lärarinnan fick själv vaccinera eleverna

Min mormor, lärarinnan Anna Pettersson 1879-1964 föddes i Rödmyra i Järvsö, där henne far Olof grundade sågverket Skästrasågen. Det berättas att far Olof, som kom från Småland, var rörelsehindrad men lyckades ändå själv bygga fördämningar i ett vattendrag i Rödmyra och leda fram vattenbäckar för att förse sågen med vattenkraft.

Olof och hustrun Karin hoppades få många stora, starka pojkar som skulle kunna jobba i sågen. De fick sex flickor som kanske inte behövde bära så mycket plank men som däremot fick springa och öppna och stänga de många dammluckorna för att ge sågens vattenhjul ett ständigt flöde av vatten.

Ryckte in som lärare
En dag kom prästen inkörande på gården till familjen i Rödmyra med häst och vagn. Han var förtvivlad. En lärarinna hade plötsligt flyttat från orten och där stod prästen med ansvar för en skolklass utan lärare. Han var tvungen att snabbt få tag på någon som skulle klara av att ta hand om klassen tills han hittat någon annan, och så hade hans tankar fallit på äldsta dottern i huset Karin, född 1873, som förmodligen hade visat framfötterna som elev en tid innan.

För att rädda situationen gick de med på att flickan fick följa med prästen till skolan och ta hand om undervisningen. Dottern gjorde bra ifrån sig som lärarvikarie och när prästen efter en tid föreslog att familjen borde låta dottern studera till lärare så gick far och mor med på det.

Några år senare lyckades prästen övertyga familjen att också min mormor Anna, född 1879, skulle få studera till lärare och hon avlade sin lärarexamen vid Bollnäs seminarium dagarna före förra sekelskiftet, för att på nyåret år 1900, ännu inte fyllda 21 år, tillträda sin första tjänst i Karsjö skola i Järvsö.

Vaccinerade 1061 barn
Flera epidemier härjade i landet runt förra sekelskiftet, bl a smittkoppor och tuberkulos, vilka tog många människoliv. När den nu 25 åriga lärarinnan Anna Olsson vid Karsjö skola fick uppdraget att vaccinera barnen och ungdomarna i Järvsö mot smittkoppor var det ett uppdrag som hon våndades inför. Hon var ju inte medicinskt utbildad men hon var ändå, sin ringa ålder till trots, en auktoritet på bygden och hon var ju van att handskas med barn.

Någon form av snabbkurs fick hon väl om hur hon skulle gå till väga för att vaccinera det unga släktet mot en av de värsta farsoterna som hotade människors hälsa och liv också uppe i de djupa hälsingeskogarna.

Hon bävade inför uppdraget och blev aldrig riktigt bekväm i rollen som vaccinerare men eftersom hon fått uppdraget utförde hon det pliktskyldigast och med största noggrannhet. De första vaccinationerna började 1904 och 13 år senare, år 1917, hade hon vaccinerat sammanlagt 1061 barn- och ungdomar i Järvsö mot smittkoppor.

Vaccinationen skedde genom hembesök. Under sommarmånaderna fick hon promenera till fots eller låna häst och vagn för att besöka de ibland avlägsna gårdarna och vaccinera barnen och ungdomarna. Därefter skulle de besökas igen. Antalet koppor protokollfördes noggrant och om det krävdes fler vaccinationer för att det skulle bildas koppor och därmed ge ett skydd mot sjukdomen fick hon göra om proceduren. Noggrant antecknades också om familjen hade betalt eller ej. Hade de inte pengar tillhands fick de betala senare och då antecknade hon även detta.

Hon var också tvungen att rapportera om något barn inte blivit vaccinerat, t ex om föräldrarna motsatt sig vaccinationen. Det hände och vid ett tillfälle ställde sig en bondmora med båda händerna i sidorna och blockerade dörren på förstutrappen. Hon sade: ”En sjukdom som vår herre inte har lagt på en söker inte jag nå bot för”.

Räddade livet på många
Anna insåg självfallet att hennes insats sommartid hade räddat livet på många men hon hade under hela sitt långa och innehållsrika liv svårt att acceptera och glömma att ett barn dog sedan det blivit vaccinerat av henne. Om det var pga någon form av allergisk reaktion eller att dosen var för kraftig fick hon aldrig veta. För sin insats fick hon en medicinsk utmärkelse i form av ett silverskrin med en spruta gjord i silver. Tyvärr förlorade hon denna tidigt då en tjuv en dag tog sin in i bostaden och försåg sig med diverse stöldgods.


Lars-Axel Nordell

lördag 14 november 2009

Läkarutbildning till Örebro universitet för att klara läkarbristen

Sammanfattning
Om sex år kan det fattas 6 000 läkare i Sverige. Den akuta läkarbristen leder till dyra lösningar, då landstingen tvingas hyra in så kallade stafettläkare. Förutom orimligt höga kostnader har systemet med inhyrda läkare lett till att patienter får möta olika läkare vid varje besök på vårdcentralen.

Den svenska läkarutbildningen har idag 1 220 utbildningsplatser. Men hela 60 procent av dagens läkare kommer från utbildningar utanför Sverige, framförallt från Polen, Danmark, Ungern och Rumänien. En kraftig utökning av antalet platser på läkarutbildningarna på de befintliga orterna kan vara svår att genomföra med bibehållen kvalitet. En viktig pusselbit ligger istället i att utvidga läkarutbildningen till något ytterligare universitet.

Örebro universitet är ett lämpligt säte för läkarutbildning. Vid universitet finns en etablerad medicinsk fakultet med utbildning och forskning och med ett nära samarbete med Örebro läns landsting och Universitetssjukhuset i Örebro. Örebro universitet är nu redo att köra igång läkarutbildningen hösten 2010 om nödvändiga beslut fattas om detta.


Motion 2009/10:kd778

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Örebro universitet får möjlighet att utbilda läkare.

Motivering
Om sex år kan det fattas 6 000 läkare i Sverige. Stora pensionsavgångar bland läkare väntar, samtidigt som trycket på sjukvården kommer att öka med anledning av att gruppen äldre växer. Den akuta läkarbristen leder till dyra lösningar, då landstingen tvingas hyra in så kallade stafettläkare. Sveriges landsting hyr tillsammans in cirka 1 000 läkare varje vecka.

Förutom orimligt höga kostnader har systemet med inhyrda läkare lett till att patienter får möta olika läkare vid varje besök på vårdcentralen, vilket ofta kan vara jobbigt och förvirrande för patienten och samtidigt fördröja diagnosen och därmed äventyra hälsan. Enligt uppgifter i Sveriges Television kan systemet med stafettläkare ha bidragit till att närmare 30 människor avlidit i den svenska vården, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt.

För att ge patienterna en trygg och värdig vård måste vi utbilda fler läkare. Den svenska läkarutbildningen har idag 1 220 utbildningsplatser, spridda på sex orter runt om i landet. Till det kommer att vi i Sverige har gjort oss beroende av att ta andra länders utbildningsplatser i anspråk för att klara vår läkarförsörjning. Hela 60 procent av dagens läkare kommer från utbildningar utanför Sverige, framförallt från Polen, Danmark, Ungern och Rumänien. Det handlar både om ”läkarimport”, där landstingen rekryterar färdigutbildade läkare från andra länder och att svenska läkarstudenter söker sig utomlands för att vi har för få utbildningsplatser i Sverige.

En kraftig utökning av antalet platser på läkarutbildningarna på de befintliga orterna kan vara svår att genomföra med bibehållen kvalitet. Det skulle minska tillgången till klinisk praktik och samtidigt ge studerande orimligt långa resvägar. En viktig pusselbit ligger istället i att utvidga läkarutbildningen till något ytterligare universitet.

Örebro universitet är ett lämpligt säte för läkarutbildning. Vid universitet finns en etablerad medicinsk fakultet med utbildning och forskning och med ett nära samarbete med Örebro läns landsting och Universitetssjukhuset i Örebro. De kvalitetsproblem som Högskoleverket tidigare påtalat för att få starta läkarutbildning är åtgärdade och Örebro universitet är nu redo att köra igång läkarutbildningen hösten 2010 om nödvändiga beslut fattas om detta.

En läkarutbildning vid Örebro universitet skulle vara ett viktigt bidrag till att långsiktigt lösa viktiga delar av de problem vi idag ser inom den svenska hälso- och sjukvården. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 22 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd)

tisdag 10 november 2009

Avdragsgill friskvård

Sammanfattning
Friskvård för personal är en mycket uppskattad form av löneförmån. Att under en viss reglerad arbetstid få möjlighet att vårda sin kropp är bra för folkhälsan och en bra investering för alla arbetsgivare. Motionsaktiviteten som arbetsgivaren skattefritt kan erbjuda sin personal ska vara av enklare slag, det är till exempel tennis, gymnastik och bugg. Men även kostrådgivning och information om stresshantering kan erbjudas. Inom motsvarande regler ryms även gymkort.

Reglerna utesluter dock olika former av motionsaktiviteter som de senaste åren vuxit sig stora. Några exempel på aktiviteter som idag inte kan erbjudas av arbetsgivaren är golf och ridning, som utgör två stora folkidrotter i Sverige. Golf och ridning borde vara en avdragsgill friskvårdsaktivitet. Det är hög tid att bredda möjligheten för avdragsgill friskvård.


Motion 2009/10:Sk436

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ökad mångfald för avdragsgill friskvård.

Motivering
Friskvård för personal är en mycket uppskattad form av löneförmån. Att under en viss reglerad arbetstid få möjlighet att vårda sin kropp är bra för folkhälsan och en bra investering för alla arbetsgivare. Enligt reglerna är det själva förmånen av en motionsaktivitet som kan vara skattefri och viktigt är att den riktar sig till hela personalen och är av ett ”mindre värde”. Motionsaktiviteten som arbetsgivaren skattefritt kan erbjuda sin personal ska vara av enklare slag, det är till exempel tennis, gymnastik och bugg. Men även kostrådgivning och information om stresshantering kan erbjudas. Inom motsvarande regler ryms även gymkort.

Det har länge diskuterats om detta inte är ett gammalt och förlegat system som utesluter olika former av motionsaktiviteter som de senaste åren vuxit sig stora. Några exempel på aktiviteter som idag inte kan erbjudas av arbetsgivaren är golf och ridning, som utgör två stora folkidrotter i Sverige. Golf och ridning borde vara en avdragsgill friskvårdsaktivitet. Att en arbetsgivare t.ex. inte får göra avdrag för en för personalen subventionerad golfrunda tyder på ett förlegat regelverk som inte är anpassat till dagens verklighet. Istället vore det bättre att fastställa en maxsumma som varje anställd fick använda för friskvård. Ska fler må bra och röra mer på sig så måste mångfald råda.

Riksdagen har tidigare klargjort i ett betänkande att man ville ” ifrågasätta om inte utvecklingen gått därhän att det nu är dags att slopa kravet på att det ska vara fråga om motion av s.k. enklare slag och i stället införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta”. Därefter fortsatte man: ”Utskottet förutsätter att regeringen i den fortsatta beredningen av andra aktuella skattefrågor beaktar vad som nu anförts”. Ännu har det inte skett någon förändring i denna fråga.

Som svar på en skriftlig fråga (2007/08:1598) i detta ämne svarar finansminister Anders Borg att det är nödvändigt att hitta en avgränsning mellan vad som ska vara personalvård i förhållande till personliga levnadskostnader och fritidsintressen, och att golf och ridning därmed inte bör ingå i friskvård. Han skriver också att ingen förändring planeras i detta regelsystem. Vi anser dock att möjligheten för avdragsgill friskvård måste breddas.

Stockholm den 9 september 2009

Dan Kihlström (kd) Lars-Axel Nordell (kd)

söndag 8 november 2009

Larsaxel "on tour" hösten 2009


En översiktlig sammanställning av genomförda och planerade aktiviteter under hösten 2009.

Larsaxel "on tour" hösten 2009
25-26 aug Kick off Värmdö
28-30 aug Blåbandet på Vretengården i Nora
5 sept Klacka Lerberg
6 sept IOGT-NTO Örebro
7 sept Ny I Partiet träff, Livin’ Örebro
9 sept Alcohol update, Stockholm
10 sept Region utv forum
11 sept Ungdomsinfo Örebro
12 sept Föreningarnas dag, Stortorget, Örebro
13 sept Rett center Östersund
14 sept Riksmötets öppnande, Stockholm
17 sept Träff med partisekr, Örebro
18 sept Rådslag Valplattform, Stockholm
19 sept Drogpolitisk info, Kopparberg
20 sept Drogpolitisk info, Hällabrottet
20 sept Extra gruppmöte i riksdagen
21 sept Presskonferens om statsbudget i Örebro
22 sept Gruppmöte Stockholm
22-24 sept ITS-konferens, Alvsjö
27 sept Alkoholdebatt IOGT-NTO Älvsjö
29-30 sept Riksdagen
1 okt Riksdagen samt Kd-avd i Karlskoga
3 okt Insamling Världens Barn i Örebro, Droginfo i Pålsboda
4 okt Droginfo i Frövi
7 okt Presskonf i Karlskoga om Nobelbanan
8 okt Regionfullmäktige i Örebro
9 okt DS’VU Örebro
12 okt Presskonf i Karntorp, Kumla om Blåsljusförarutbildning.
13-15 okt Riksdagen
17 okt Droginfo i Hjortkvarn
18 okt Kulturpolitisk info, Blåbandsgården, Örebro
19 okt Kd-avd i Askersund
20-22 okt Riksdagen
22 okt Deltagande i toppkandidatutfrågning, Centrumgården i Örebro
23 okt Partifullmäktige Stockholm
24 okt Riksdagsinfo vid Blåbandets höstmöte i Västerås
25-31 okt Gambia med besök vid skola och kvinnoprojekt
3-5 nov Riksdagen
6 nov Kommundag i Laxå med bl a Hjärtats café, Röda korset och Arbetsförmedlingen
9 nov Riksgymnasiet för döva, DS’Vu, Alliansen och Kd-avd i Hallsberg
10-12 nov Riksdagen
12 nov Länsalliansträff tillsammans med riksdagsmännen i Örebro
14 nov Droginfo Hallsberg
15 nov Droginfo i Nora och Hällefors
16 nov Kävesta folkhögskola, Unionen, Örebro Universitet, Risebergakommittén
17-19 nov Riksdagen
20 nov Blåbandets Centralstyrelse Stockholm
21 nov Droginfo Lindesberg
22 nov Droginfo Odensbacken och Askersund
23 nov Seniorträff och Höststämma i Örebro
24-26 nov Riksdagen
27 nov Stensunds folkhögskola, Trosa
30 nov Kd-avd Kumla
1-3 dec Riksdagen
6 dec Metodistkyrkan Örebro
7 dec Kommundag Degerfors (prel)
8-10 dec Riksdagen
13 dec Kulturprogram i Norrbyås kyrka
14-17 dec Riksdagen
20 dec Droginfo Kumla
27 dec Missionskyrkan Lunger

lördag 24 oktober 2009

Trafiksäkerhet

Riksdagsmotion 2009/10:T285
Risken att omkomma är fortfarande betydligt högre inom vägtrafiksystemet än inom andra trafikslag. För att målet om att halvera antalet döda år 2020 ska kunna uppnås, är det nödvändigt med ett fortsatt målmedvetet arbete både vad gäller att förbättra trafiksystemens utformning, samt att öka trafikanternas regelefterlevnad.

Vi föreslår följande åtgärder:

  • Permanent system för villkorlig körkortsåterkallelse för rattfylleridömda ska införas.

  • Installation av alkolås i bilar för dömda personer ska åtföljas av obligatorisk trafiksäkerhetsinformation för att uppnå minimal risk för återfall.

  • Möjligheten till villkorat körkort med alkolås ska finnas även när en läkare anmäler att en persons körkort bör återkallas på grund av alkoholproblem.

  • Teknik för att avslöja förare som är påverkade av alkohol, andra droger, trötthet och sjukdom ska vara installerad i alla nysålda bilar inom EU f.o.m år 2014. Sverige ska anhålla om att få bli försöksland inom EU för ett sådant krav på nyförsålda bilar från och med år 2012.

  • Regeringen bör verka för en sänkt promillegräns till 0,2 i alla EU-länder. En bred informationskampanj kring trafiknykterhet genomförs inom EU.

  • En översyn görs av straffskalan vid rattfylleribrott.

  • Rattfylleridömda ska åläggas att delta i konfrontationer med offer för rattfylleribrott.

  • Socialtjänstens kontakt med personer som misstänkts för eller dömts för rattfylleri ska öka.

  • Genomgripande informationsinsats om trötthet i trafiken bör genomföras.

  • Kommunerna bör få böjlighet att besluta om sänkningar av hastighetsgränserna på samtliga vägsträckor i tätbebyggda områden inom kommunen, samt vetorätt mot höjningar av hastighetsgränserna på samtliga vägar inom kommunens geografiska område.

  • Sänkt hastighet till 30 km/tim vid busshållplatser i samband med av- och påstigning, både på särskilt upphandlad skolskjuts och på buss i linjetrafik.

Den kompletta motionen om trafiksäkerhet hittar du på: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02T285

Samtliga 29 motioner som jag lämnat in under allmänna motionstiden hittar du via "sagt och gjort i riksdagen" på: http://www.larsaxel.se/

fredag 23 oktober 2009

Symbolmärkning för förenklad källsortering

Sammanfattning
Kläder är alltid försedda med tvätt- och skötselråd i form av symboler. Ett motsvarade system skulle kunna användas för att sortera avfall för återvinning. För att öka effektiviteten i källsorteringen och bidra till en bättre miljö bör symbolmärkning för förenklad källsortering tas fram. Det skulle underlätta för konsumenterna om samma symboler återfinns på såväl förpackningar som vid återvinningscontainrarna.

----------------------------------------
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa symbolmärkning för förenklad källsortering.

Motivering
Det har blivit allt vanligare att varor miljömärks. Samtidigt har kraven på de varor som redan är miljömärkta blivit skarpare. Välkända märken är bland annat Svanen, Bra miljöval, EU-blomman, KRAV och EU-märket för ekologiskt jordbruk. På senare tid har det även skett en utveckling mot miljömärkning även av tjänster. Det handlar tillexempel om transporter, hotell och elleveranser.

Något som saknas idag är en symbolmärkning för förenklad källsortering. Ibland är det svårt att avgöra vad som ska läggas var. Det kan vara svårt att avgöra vad som till exempel är papper eller kartong och ännu svårare blir det om olika material används. Många sorterar nog fel, eller avstår i värsta fall från att sortera.

Ett enkelt sätt att underlätta för konsumenterna skulle vara att märka förpackningarna med symboler som också finns på de olika återvinningscontainrarna. En jämförelse kan göras vid köp av kläder då det alltid finns tvätt- och skötselråd i form av symboler. Ett motsvarade system skulle kunna användas för att sortera avfall för återvinning.

De senaste årens miljödebatt har klargjort att det finns en uttalad vilja hos medborgarna att källsortera. Men idag måste konsumenten vara något av en materialexpert för att veta att förpackningen hamnar rätt. För att öka effektiviteten i källsorteringen och bidra till en bättre miljö bör symbolmärkning för förenklad källsortering tas fram. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 30 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Dan Kihlström (kd)

Utmönstra begreppet kriminalvård

För att bli tydligare i den rättspolitiska debatten och för att medborgarna ska förstå hur vi Kristdemokrater ser på kriminalpolitiken måste vi hålla isär begreppen. Själva benämningen "Kriminalvård" ger intryck av att människor sätts i fängelse för att de behöver vård. Som om de blir dömda till fängelse för sin egen skull eller för sitt eget bästa.

Så är det ju inte. De blir dömda till fängelsestraff därför att de gjort sig skyldiga till brott och inget annat. Det är ett sanktionssystem men det handlar inte om vedergällning. Men eftersom ordet kriminalvård används i vårt land för den verksamhet som bedrivs vid våra fängelser leder det tanken fel.

Samtidigt som vi utmönstrar ordet kriminalvård måste vi inom ramen för fängelsevistelsen verkligen göra insatser för motivationsarbete, antidrogbehandling och för övrigt förbereda vederbörande inför frigivandet.

Alltså bör vi hålla isär begreppen Brott - Straff - Vård.

fredag 16 oktober 2009

Skuldsättning vid sms-lån

Sammanfattning av nedanstående motion
Redan 2007 kunde vi se att antalet betalningsanmärkningar på grund av korttidslån även kallat mikrolån, snabblån eller sms-lån rusade i höjden. Första halvåret 2006 var det 1407 ärenden, första halvåret 2007 hade 4579 sådana ärenden inkommit till Kronofogden.
Ökningen fortsätter vara lavinartad, första halvåret 2009 hade inte mindre än 23 465 ärenden registrerats hos Kronofogden.
Ungdomar är fortfarande överrepresenterade bland dem som inte kan betala sina korttidslån men den största ökningen är bland de äldre.
Ett sätt att stävja den explosionsartade utvecklingen är att begränsa möjligheten till förenklad kreditupplysning. Eftersom även små kontantlån kan leda till överskuldsättning bör kreditprövning ske för alla kontantlån oavsett lånets storlek. Sms-lån bör inte heller få ges till den som har en betalningsanmärkning eller ärende hos Kronofogden. Det är inte heller rimligt att staten ska behöva lägga stora resurser på att driva in fordringar för oseriösa företag.
Det behövs därför en översyn av konsumentkreditlagen med syfte att åtgärda de problem som uppstår vid korttidslån och sms-lån.


---------------------------------------------

Motion 2009/10:C345

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av konsumentkreditlagen.

Motivering
Redan 2007 kunde vi se att antalet betalningsanmärkningar på grund av korttidslån även kallat mikrolån, snabblån eller sms-lån rusade i höjden. Första halvåret 2006 var det 1407 ärenden, första halvåret 2007 hade 4579 sådana ärenden inkommit till Kronofogden. Detta föranledde åtgärder såväl hos Kronofogden, Konsumentombudsmannen och Finansinspektion samt resulterade i ett flertal motioner i riksdagen. Sedan dess har situationen blivit mycket värre.

Ökningen fortsätter vara lavinartad, första halvåret 2009 hade inte mindre än 23 465 ärenden registrerats hos Kronofogden. Därtill finns ett mörkertal av ärenden som inte registreras som korttidslån eftersom kravet har överlåtits till ett inkassobolag som i ansökan om betalningsföreläggande inte anger att skulden uppstått i samband med ett korttidslån. Ungdomar är fortfarande överrepresenterade bland dem som inte kan betala sina korttidslån men den största ökningen är bland de äldre.

Den lagstiftning som reglerar konsumentvillkor, information och marknadsföring har generellt en god efterlevnad av de större etablerade aktörerna på marknaden. Men bland sms-låneföretagen är ägarförhållandena i många fall oklara och några kopplingar till etablerad finansiell verksamhet går inte att spåra. Marknadsföringen av sms-lån vittnar inte heller om den måttfullhet som konsumentkreditlagen ger uttryck för. Till viss del går detta att komma åt med befintlig lagstiftning men inte fullt ut eftersom undantag finns för krediter med kort återbetalningstid eller med låga belopp.

Det finns flera åtgärder som kan vidtas för att minska detta problem vilket regeringen har lovat att återkomma kring i samband med behandlingen av konsumentkreditdirektivet. Det är av största vikt att frågorna rörande korttidslån prioriteras i det arbetet.

Ett sätt att stävja den explosionsartade utvecklingen är att begränsa möjligheten till förenklad kreditupplysning. Eftersom även små kontantlån kan leda till överskuldsättning bör kreditprövning ske för alla kontantlån oavsett lånets storlek. Sms-lån bör inte heller få ges till den som har en betalningsanmärkning eller ärende hos Kronofogden. Det är inte heller rimligt att staten ska behöva lägga stora resurser på att driva in fordringar för oseriösa företag.

Det finns också skäl att se över under vilka förutsättningar en näringsidkare ska ha möjlighet att till stor kostnad för samhället nyttja Kronofogden för att driva in fordringar. Faktorer som skulle kunna tas hänsyn till är till exempel beloppens storlek och fordrans ålder. I dag finns ingen egen riskpremie för företagen vilket gör det lönsamt med osäkra fordringar. Det behövs därför en översyn av konsumentkreditlagen med syfte att åtgärda de problem som uppstår vid korttidslån och sms-lån.

Stockholm den 2 oktober 2009

Emma Henriksson (kd) Lars-Axel Nordell (kd)

onsdag 14 oktober 2009

Stärkt skydd för bilförare med handikapptillstånd


Sammanfattning av nedanstående motion
Sverige har ett väl utvecklat system som möjliggör för funktionshindrade att kunna parkera på särskilt utmärkta ställen i landet. Parkeringstillståndet förvaras i bilen på väl synlig plats. Problemet uppstår när den kriminella sektorn vill slå mynt av detta. Handikapptillståndet är nämligen värt stora pengar på den svarta marknaden. Att slå in en ruta och stjäla ett handikapptillstånd är inget problem för den som redan är kriminell.

Det finns idag tekniska möjligheter att undanröja motivet till detta brott. Utrustade med en handdator kan parkeringsvakterna omgående få kontakt med register för att kontrollera vilket fordon de inspekterar. I registret framgår då bl a om det är ett fordon med handikapptillstånd. En positiv bieffekt är att parkeringsvakterna snabbt kan polisanmäla eventuella stulna eller efterlysta fordon.

I några städer pågår ett arbete för att förenkla och modernisera rutinerna. Detta har medfört att handikapptillstånd i framrutan har blivit överflödigt. I städer där utvecklingen inte nått så långt måste man emellertid fortfarande ha med sig handikapptillståndet. Processen behöver skyndas på och harmoniseras inom Sverige och på sikt inom EU.

----------------------------------------

Motion 2009/10:kd598
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett utvecklat skydd för den som tilldelats ett handikapptillstånd.

Motivering
Sverige har ett väl utvecklat system som möjliggör för funktionshindrade att kunna parkera på särskilt utmärkta ställen i landet. Parkeringstillståndet förvaras i bilen på väl synlig plats. Problemet uppstår när den kriminella sektorn vill slå mynt av detta. Handikapptillståndet är nämligen värt stora pengar på den svarta marknaden. Att slå in en ruta och stjäla ett handikapptillstånd är inget problem för den som redan är kriminell.

Att utsättas för inbrott, vare sig det är i en bil eller i ett hem, är alltid en kränkning. Särskilt förnedrande och frustrerande är det att veta att man utsätts för detta brott på grund av sin funktionsnedsättning. Vederbörande kan många gånger på grund av sitt funktionshinder ha svårt att på egen hand ta tag i konsekvenserna av brottet i form av polisanmälan, anmälan till utfärdaren av tillståndet, flytt av bilen till skyddad plats i väntan på reparation, kontakt med försäkringsbolag, att leva utan bil under en tid, samt att leva med själva kränkningen.

Det finns idag tekniska möjligheter att undanröja motivet till detta brott. Utrustade med en handdator kan parkeringsvakterna omgående få kontakt med register för att kontrollera vilket fordon de inspekterar. I registret framgår då bl a om det är ett fordon med handikapptillstånd. En positiv bieffekt är att parkeringsvakterna snabbt kan polisanmäla eventuella stulna eller efterlysta fordon. I några städer pågår ett arbete för att förenkla och modernisera rutinerna.

Detta har medfört att handikapptillstånd i framrutan har blivit överflödigt. I städer där utvecklingen inte nått så långt måste man emellertid fortfarande ha med sig handikapptillståndet. Processen behöver skyndas på och harmoniseras inom Sverige och på sikt inom EU.

Stockholm den 1 oktober 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Eva Johnsson (kd)

måndag 12 oktober 2009

Fortbildning av förare i utryckningsfordon


Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion
Bussförare och förare av tung lastbil i yrkestrafik omfattas av krav på särskild utbildning och yrkeskompetensbevis enligt ett EU-direktiv. Detta gäller inte förare av utryckningsfordon. Framförallt har polisen drabbats av många trafikolyckor de senaste åren. Det europeiska kravet om yrkeskompetensbevis borde gälla även för utryckningsfordon.

Trafikcentret i Kumla har idag ett färdigt utbildningsprogram för förare av utryckningsfordon och skulle kunna ta emot 2 000 elever per år. Utbildningsmöjligheterna i Örebro utgör en nationell resurs för ett standardiserat och återkommande kunskapslyft för landets förare av utryckningsfordon.

Motionen 2009/10:kd771
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon.

Motivering
1 800 olyckor med polisbilar har inträffat i Sverige de senaste tio åren. Det visar Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet, i sin forskning. Antalet olyckstillbud har legat på en konstant nivå under många år, trots att både bilar och trafikmiljö förändrats. Tusentals människor ha drabbats av dessa olyckor, om man räknar in medtrafikanter och familjemedlemmar. Det är en ohållbar situation.

Idag saknas nationella krav på fortbildning för framförande av utryckningsfordon det vill säga, polis, ambulans och brandbil. Bussförare och förare av tung lastbil i yrkestrafik omfattas sen en tid tillbaka av krav på särskild utbildning och yrkeskompetensbevis enligt ett EU-direktiv. Men det gäller inte förare av utryckningsfordon. Det europeiska kravet om yrkeskompetensbevis borde gälla även för utryckningsfordon.

Trafikcentret i Kumla har idag ett färdigt utbildningsprogram för förare av utryckningsfordon och skulle kunna ta emot 2 000 elever per år. Utbildningsmöjligheterna i Örebro utgör en nationell resurs för ett standardiserat och återkommande kunskapslyft för landets förare av utryckningsfordon. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 16 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd)

fredag 9 oktober 2009

Äldreomsorgslag

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion
Äldre personer har rätt till en integrerad vård och omsorg. Övergången från sjukhuset till hemmet eller till någon form av äldreboende måste bli tryggare. Det behöver vidare utredas om hälso- och sjukvårdsinsatserna inom äldreomsorgen kan preciseras liksom om rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatserna kan regleras så att mer av personlig anpassning kan uppnås.

Mycket talar därför för att en lagstiftning behövs som gör det enklare för den äldre att få sina behov mötta utan administrativt krångel. En ny, sammanhållen äldreomsorgslag kan tydliggöra en enskild persons rätt i vård och omsorg och stärka dennes ställning.
Lagstiftningen behöver också innehålla ett tydligare familjeperspektiv inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården. När äldre personers hälsa sviktar berörs ofta också många andra i den äldres familj och nätverk, livskamrat, barn och andra närstående.
En ny äldreomsorgslag kommer på ett bättre sätt än nuvarande lagstiftning att kunna ta sin utgångspunkt i äldres behov.

-----------------------------------------------------------------

Motion 2009/10:kd592
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en äldreomsorgslag.

Motivering
Äldreomsorgen har genomgått stora förändringar sedan socialtjänstreformen genomfördes i början av 1980-talet. Ett välkänt problem är gränsdragningen mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst i kommunernas verksamhet. Väl utvecklad samverkan mellan olika huvudmän är en förutsättning för att äldre med vård- och omsorgsbehov ska få de insatser de behöver. Men här finns sedan länge ett av de mer svårlösta problemen inom äldrevården och –omsorgen.
Bristerna är tydliga. Det är svårt för den enskilde äldre att åberopa de rättigheter man har. Det är ofta komplicerat att få en överblick över den vård och omsorg man behöver och att bevaka sina rättigheter. I synnerhet gäller detta om man lider av en demenssjukdom.

Äldre personer har rätt till en integrerad vård och omsorg. Övergången från sjukhuset till hemmet eller till någon form av äldreboende måste bli tryggare. Det behöver vidare utredas om hälso- och sjukvårdsinsatserna inom äldreomsorgen kan preciseras liksom om rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatserna kan regleras så att mer av personlig anpassning kan uppnås.

Mycket talar därför för att en lagstiftning behövs som gör det enklare för den äldre att få sina behov mötta utan administrativt krångel. En ny, sammanhållen äldreomsorgslag kan tydliggöra en enskild persons rätt i vård och omsorg och stärka dennes ställning. Lagstiftningen behöver också innehålla ett tydligare familjeperspektiv inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården. När äldre personers hälsa sviktar berörs ofta också många andra i den äldres familj och nätverk, livskamrat, barn och andra närstående.

En ny äldreomsorgslag skulle på ett bättre sätt än nuvarande lagstiftning kunna ta sin utgångspunkt i äldres behov. Regeringen bör därför tillsätta en utredning i detta syfte.

Stockholm den 30 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Gunilla Tjernberg (kd)

torsdag 8 oktober 2009

Konkurrens i fjärrvärmenätet


Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion

Idag råder det monopol i fjärrvärmenätet, men genom att ge alla aktörer möjligheten att använda fjärrvärmenäten kan en marknad etableras med god konkurrens som ökar konsumentnyttan och värnar miljön.

I februari 2008 presenterade regeringen en ny lagstiftning gällande fjärrvärmenätet. I den nya lagen stärks konsumenternas ställning gentemot företagen avsevärt. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tydligare prisinformation. I samband med den nya lagen aviserades att det skulle tillsättas ytterligare en utredning med syftet att utreda möjligheten att lagstadga om möjligheterna för en värmeleverantör att leverera värme via ett befintligt fjärrvärmenät, även kallat tredjepartstillträd.

Regeringen antog direktiv för en utredning i januari 2009, men någon utredare är ännu inte utsedd. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 april 2010.
För att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna krävs en grundlig utredning som utmynnar i tydliga och långsiktiga regelverk för fortsatt utveckling av fjärrvärmen - till gagn för miljön och kunderna.
---------------------------------------------------------------------
Motion 2009/10:kd776

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkurrens i fjärrvärmenätet.

Motivering
Fjärrvärmebranschen levererar idag hälften av uppvärmningen i Sverige och omsätter 32 miljarder kronor årligen. I branschen finns närmare 200 företag, i olika storlek, med olika ägarförhållanden och med olika regionala förutsättningar för värmeproduktionen. I februari 2008 presenterade regeringen en ny lagstiftning gällande fjärrvärmenätet. I den nya lagen stärks konsumenternas ställning gentemot företagen avsevärt. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tydligare prisinformation. I samband med den nya lagen aviserades att det skulle tillsättas ytterligare en utredning med syftet att utreda möjligheten att lagstadga om möjligheterna för en värmeleverantör att leverera värme via ett befintligt fjärrvärmenät, även kallat tredjepartstillträd (TPA).

I budgetpropositionen 2008 står det: ”I syfte att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna avser regeringen att utreda frågan om det bör införas en rätt till tillträde till rörledningar för fjärrvärme och om innehav av rörledningar för distribution av fjärrvärme bör skiljas från produktion av den värme som distribueras i ledningarna.”
Frågan om TPA berördes i en tidigare utredning, men blev inte föremål för något beslut. Genom att ge möjlighet att distribuera även den industriella restvärmen i fjärrvärmenätet gagnas alla parter. Idag råder det monopol i fjärrvärmenätet, och genom att ge alla aktörer möjligheten att använda fjärrvärmenäten kan en marknad etableras med god konkurrens som ökar konsumentnyttan och värnar miljön.

Regeringen antog direktiv för en utredning i januari 2009, men någon utredare är ännu inte utsedd. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 april 2010.

För att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna krävs en grundlig utredning som utmynnar i tydliga och långsiktiga regelverk för fortsatt utveckling av fjärrvärmen - till gagn för miljön och kunderna. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 6 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

onsdag 7 oktober 2009

Förstudie av Nobelbanan

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion
Sedan länge har det funnits planer på att få till stånd en bättre och snabbare järnvägsförbindelse mellan de båda nordiska huvudstäderna Oslo och Stockholm. Den planerade snabbtågsförbindelse kallad Nobelbanan har fått sitt namn för att den förbinder de båda ”nobelstäderna” Stockholm och Oslo. Nobelbanan skulle korta restiderna mellan de båda huvudstäderna till tre timmar.

En viktig pusselbit är den del av Nobelbanan som skulle sammanbinda Örebro med Kristinehamn, via Alfred Nobels Karlskoga. Därför bör initiativ tas till en förstudie om denna viktiga del av Nobelbanan med syfte att etablera en ny järnväg för sträckan Örebro, Karlskoga och Kristinehamn.

--------------------------------------------------------
Motionen 2009/10:kd783
Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en förstudie bör inledas om Nobelbanan.

Motivering
Sedan länge har det funnits planer på att få till stånd en bättre och snabbare järnvägsförbindelse mellan de båda nordiska huvudstäderna Oslo och Stockholm. Den planerade snabbtågsförbindelse kallad Nobelbanan har fått sitt namn för att den förbinder de båda ”nobelstäderna” Stockholm och Oslo.

Nobelbanan skulle korta restiderna mellan de båda huvudstäderna till tre timmar och skulle kunna bli en del av utvecklingen av den så kallade Nordiska triangeln, det vill säga järnvägsnätet som binder samman de skandinaviska huvudstäderna Köpenhamn, Oslo och Stockholm med varandra.

En viktig pusselbit är den del av Nobelbanan som skulle sammanbinda Örebro med Kristinehamn, via Alfred Nobels Karlskoga. Därför bör initiativ tas till en förstudie om denna viktiga del av Nobelbanan med syfte att etablera en ny järnväg för sträckan Örebro, Karlskoga och Kristinehamn. För närvarande utgör denna del något av en felande länk, när det gäller att binda ihop Oslo och Stockholm.

De positiva effekterna, av en sådan satsning, för de boende i Örebro och Värmlands län skulle vara stora. Det skulle förbättra medborgarnas välfärd och bidra till att integrera västra Örebro län med östra Värmland och få en sammanhållen arbetsmarknads- och bostadsregion.
En förstudie som syftar till att bygga ny järnväg sträckan Örebro-Kristinehamn via Karlskoga, skulle samtidigt vara ett viktigt första steg i etablerandet av Nobelbanan sträckan Stockholm-Oslo. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Dan Kihlström (kd)

tisdag 6 oktober 2009

Småskalig elproduktion

Regelverket behöver förenklas för enskilda och lantbruk som vill bygga ut småskalig elproduktion i mindre vattendrag och övriga förnybara produktionssätt som är miljö- och klimatvänliga. Därför har jag lagt en motion i ärendet i riksdagen.

Från och med hösten 2010 skall EU:s direktiv om främjande av förnybar energi vara implementerat. Enligt direktivet skall tillträde till elnätet för förnybara energikällor garanteras eller prioriteras. Direktivet innehåller förslag till åtgärder som ska främja en ökad användning av förnybar energi. Till dessa hör att förenkla tillståndsprocesser, anpassa byggregler, öka informationen om teknik och stödsystem samt underlätta tillträdet till el och gasnät för förnybar energi.

Direktivet ålägger transmissions- och distributionsansvariga att utarbeta och offentliggöra standardregler för hur kostnaderna för teknisk anpassning ska bäras och fördelas, samt ge nya producenter som vill ansluta sig de uppgifter som krävs, däribland detaljerade uppskattningar av anslutningskostnaderna och en rimlig tidplan för anslutning till nätet.

Den statliga nätanslutningsutredningen, som presenterade sitt betänkande i början av 2008, föreslog olika åtgärder för att öka anslutningen av förnybar elproduktion. Dessa förslag återfanns i huvudsak i regeringens energiproposition (prop. 2008/09:163) i mars 2009. En av de mest angelägna åtgärderna är möjligheten att leverera el till elnätet utan att betala nätavgift för den som tar ut mer el från nätet än vad han/hon matar in.

En krånglighet är kraven på att upprätta en risk- och sårbarhetsanalys samt en åtgärdsplan avseende leveranssäkerheten. Detta bör småskaliga producenter få undantag ifrån. Vidare bör nätföretag, vars ledningar endast eller i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el, kunna undantas från skyldigheten att upprätta en övervakningsplan.

Det är viktigt att regeringen nu går vidare med sitt arbete att förenkla förutsättningarna för småskalig elproduktion, inte minst när det gäller regelförenklingar.


Stockholm den 2 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

lördag 3 oktober 2009

Eftersupning


Motion 2009/10:kd597
Denna motion är en av de fem motioner som lämnades in igår.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så kallad eftersupning i samband med bilolyckor förbjuds och att tidsgränsen sätts till att man inte får dricka inom sex timmar efter en olycka.

Motivering
Problemet med så kallad eftersupning har uppmärksammats i medierna. Genom att hävda att man druckit alkohol efter en trafikolycka kan en rattfyllerist bli frikänd såvida det inte går att bevisa att han verkligen druckit före olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna att bevisa brott mot trafiknykterheten. I Norge finns sedan 1959 en lag som säger att en motorfordonsförare inte får dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när han förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.

Vi föreslår att ett förbud mot s.k. eftersupning införs även i Sverige för att förenkla bevisfrågan i samband med rattfylleri. Detta innebär att det blir förbjudet att dricka alkohol de närmaste sex timmarna efter att man varit med om en trafikolycka.

Att eftersupning är ett problem i dagens Sverige bekräftas av TT:s rapportering den 11 september 2009, där man redogjorde för att Lunds tingsrätt friat en bilförare med 1,96 promille i blodet. I väntan på polis ska mannen ha lämnats utan uppsikt och det är då han hävdar att han druckit 60 centiliter sprit på en minut. Mannen var redlöst berusad när polisen kom men rätten anser att det inte kan uteslutas att mannen druckit alkohol under den korta tiden som ingen höll ett öga på honom.

Stockholm den 1 oktober 2009

Annelie Enochson (kd)
Lars-Axel Nordell (kd)

fredag 2 oktober 2009

Skrotningspremie för tunga lastbilar

Motion 2009/10:kd710

Idag har jag lämnat in fem riksdagsmotioner. Den här om skrotningspremie är en av dem.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna och effekterna av att införa en skrotningspremie för lastbilar.

Motivering
En lastbil med en motor med miljöklassningen Euro 1 släpper ut lika mycket skadliga ämnen (partiklar, koloxid, kolväten och kväveoxid) som 18 fordon med Euro 4 motorer. Den potentiella miljöeffekten är således minst 18 gånger för varje fordon av den lägre miljöklassen som byts mot ett fordon av den högre miljöklassen.
År 2007 fanns det i det svenska fordonsregistret 56 096 tunga lastbilar, varav 9638 var av årsmodell -96 eller äldre. Antal skrotade tunga lastbilar var samma år 1051 st, varav 852 av årsmodell -96 eller äldre. Samtidigt var antalet från Sverige utförda tunga lastbilar 2 363, varav 1241 av årsmodell -96 eller äldre. Man kan alltså se att en stor andel av de äldre lastbilarna exporteras i stället för att skrotas. Därigenom fortsätter de att smutsa ner luften i andra länder.
År 2008 nyregistrerades sammanlagt 6 027 tunga lastbilar, dvs över 16 ton. Av dessa var 2 612 Volvo och 2 539 Scania. De svenskproducerade fordonen står alltså för 85 procent. Ett påskyndande av förnyelsen av den svenska lastbilsflottan skulle därigenom kunna innebära ökad försäljning av svenskproducerade lastbilar, vilket skulle bidra till sysselsättningen.
Förutsättningarna för ett sådant nytt styrmedel behöver dock bedömas noggrant och sammantaget utifrån dels den miljömässiga effektiviteten ur ett livscykelperspektiv, dels samhällsekonomisk effektivitet.
Mot bakgrund av detta bör möjligheten och effekterna av att införa en permanent eller tillfällig skrotningspremie på tunga lastbilar som inte uppfyller miljökraven enligt Euro 2 standard undersökas.

Stockholm den 2 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

onsdag 30 september 2009

Stolt men inte nöjd!

Det finns all anledning att känna stolthet för vad Kristdemokraterna och Alliansregeringen åstadkommit sedan valet 2006 och i budgetpropositionen 2010, men självfallet vill vi mer.

Det blev en expansiv Krisbudget på sammanlagt 32 miljarder som framförallt syftar till att värna välfärden och att få fler i arbete och färre utanför arbetsmarknaden. De offensiva åtgärderna görs för att inte arbetslösheten ska bita sig fast på hög nivå.

Vi Kristdemokrater hade tydliga ambitioner med budgetarbetet med bl a pengar till pensionärerna och till kommunsektorn och båda dessa områden prioriterades i budgeten, Visserligen är varken PRO eller andra pensionärsgrupper nöjda med tillskottet på 3,6 för sänkt skatt för pensionärer men denna skattesänkning hade knappast kommit till stånd om inte Kristdemokraterna hade tagit strid för våra pensionärer.

Med hjälp av jobbskatteavdraget ökade sysselsättningen från valet fram till krisen med ca 200.000 personer. Nu har sysselsättningen fallit med 100.000 och regeringen befarar att sysselsättningen sjunker med ytterligare 200.000 personer till årsskiftet 2010/2011.

När nu Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att pensionärernas skattesänkning är för låg bör vi komma ihåg att Socialdemokraterna inte förbättrade för pensionärerna när de hade chansen och att de står bakom den senaste pensionsöverenskommelsen där pensionerna följer utvecklingen på börsen. Nu har Alliansregeringen kompenserat pensionärerna för minskningen.

tisdag 29 september 2009

På ITS World Congress i Stockholm


Har varit på några spännande dagar på Älvsjömässan på den 16 th ITS World Congressen i Stockholm. Det var en jättestor kongress med över 8.500 deltagare. ITS står för Intelligent Transport System.
Jag var där utifrån mitt uppdrag i Trafikutskottet som Kristdemokraternas IT-politiske talesman.
Vid ITC-congressen fick vi ta del av framtidens trasnsportsystem, trafikledningssystem, olika säkerhetssystem i trafiken mm. Där redovisades även många forskningsresultat om bl a hur vi människor anpassar oss till och litar på att tekniken ska fungerar.
En av seminarierana handlade om alkolåssystem som vi kommit långt med i Sverige. Det räcker inte med att göra vägar och bilar säkrare. Även förarna måste göras säkrare och då hör alkohol inte hemma i trafiken.

Det svenska vägverket demonstrerade den senaste tekniken för fartkameror för undertecknad tillsammans med moderaternas talesperson i Trafikutskottet Eliza Roszkowska Öberg

tisdag 22 september 2009

Sitter han ner under nationalsången på Hockeyn också?

Riksdagen har en tydlig klädkod för ledamöterna när de är i riksdagens kammare och den är särskilt tydlig en dag som riksmötets öppnande som ägde rum förra tisdagen. Alla hade strikta, eleganta kläder och den manliga delen hade i allmänhet mörk kostym och slips.

Ett tydligt undantag var Vänsterns partiordförande Lars Ohly som hade slängt slipsen och hade vanliga jeans. Och när det var dags för kungssången satte sig den förre gruppledaren för Miljöpartiet, Mikael Johansson från Örebro ned i bänken. Som enda riksdagsledamot satt han demonstrativt ned under kungssången. Jag tror inte att han satt ner för att han hade ont i ryggen, utan det var uppenbart en tydlig protest. Jag fick också höra att han alltid brukar sitta ner under kungssången, medan vänsterpartisterna nöjer sig med att inte sjunga med.

Men Mikael Johansson nöjde sig inte med detta. När det var dags för Nationalhymnen gjorde han samma sak. Han satte sig ned och visade dålig respekt och förakt för den nation som han är satt att företräda i parlamentet. Man kan fråga sig om Miljöpartisten på Örebrobänken är så konsekvent att han också brukar sitta ner under nationalhymnen när det är landskamp i ishockey eller fotboll också?

Den rödgröna röran är fri att tycka vad de vill om både Monarkin, våra nationalsymboler och våra traditioner och de är också i sin fulla rätt att föreslå en annan tingens ordning. Men jag tycker inte att det är acceptabelt att som folkvalda parlamentariker bete sig som upproriska tonåringar inne i riksdagens kammare. Ett sådant beteende är bara pinsamt.

måndag 21 september 2009

Riksmötets öppnande

Det var en hektisk dag i tisdags när jag för första gången var med om riksmötets högtidliga öppnande. Dagen innan hade varit lång med besök i Östersund och nu började dagen med ett extrainsatt utskottssammanträde med Trafikutskottet innan själva öppningshögtiden.

Riksdagsåret började med upprop i kammaren då jag på samma sätt som när jag började i första klass i skolan uppe i Lillhärdal svarade ja när mitt namn ropades upp. Därefter en kort promenad, över Gamla stans kullerstenar, tillsammans med min fru Inga-Lill till den traditionsenliga gudstjänsten i Storkyrkan, där Konungen med familj, Regeringen och jag tror i princip alla riksdagens ledamöter deltog.

Efter gudstjänsten handlade det om att snabbast möjligt ta sej till riksdagshuset och tillsammans med min fru passera alla i Livgardets Dragonmusikkår som spelade och sen uppför klassiska trappan i riksdagshuset för att ta plats i bänk 268 intill min bänkkompis Thomas Bodström på Örebrobänken. Under tiden hade min fru tagit plast i andrakammarsalen för att tillsammans med övriga respektive följa invigningen via storskärm.

Öppningshögtiden var verkligen pampig med fin inramning med en blåsmusiksektion, en grupp som framförde samisk musik, och Hans Majestät Konungen som förklarade riksmötet öppnat och så statsministern som lade fram en regeringsförklaring, som egentligen inte innehöll några överraskningar. Regeringen hade ju redan valt att successivt presentera det mesta under de senaste veckorna.

Sedan följde ett extremt trångt mingel i sammanbindningsbanan med snittar och för min del Lokavatten. Kvällen avslutades på Operan som först bjöd på olika avsnitt ur den klassiska Barberaren i Sevilla av Rossini och därefter den moderna baletten Rättika till tonerna av Brahms violinkonsert.

fredag 4 september 2009

Ylva Johanssons plötsliga U-sväng

Det var säkert många socialdemokratiska sjukvårdspolitiker runt landet som satte kvällsmackan i vrångstrupen när den före detta vänsterpartisten, och idag socialdemokratisk vice ordföranden i riksdagens socialutskott, Ylva Johansson, i onsdagskvällens uppdrag granskning frankt deklarerade att socialdemokraterna nu stöder det fria vårdvalet.

Plösligt har verkligheten kommit ikapp socialdemokraterna. Det går inte hur länge som helst att bortse ifrån väljarnas tydliga uppskattning att de av Kristdemokraterna och Alliansregeringen blivit ”myndigförklarade” genom att de fått ökad valfrihet . Efter flera årtionden av oförtrutlig envishet om ståndpunkt att det är politikerna som vet bäst och som ska bestämma över medborgarna har nu äntligen sossarna svängt 180 grader och anslutit sig till denna viktiga valfrihetsreform.

Omsvängningen vilar säkert på insikten att det vore näst intill politiskt självmord att göra en återställare efter valet. Samtidigt återstår för partiledningen att förklara, motivera och övertyga deras egna företrädare ute i kommunerna och landstingen om förträffligheten i reformen.

Vi önskar socialdemokraterna lycka till!

torsdag 11 juni 2009

Adjöss till apoteksmonopol & kårobligatorium!

I går beslutade vi i riksdagen att avskaffa kårobligatoriet och idag gav vi klartecken till att kunna köpa receptfria läkemedel i vanliga butiker. Och för några veckor sedan beslutade vi om den sk omregleringen av apoteksmarknaden, som ska leda till att fler än staten ska kunna driva apotek, allt för att öka tillgängligheten och servicen för medborgarna. Nu återstår bara Nordkorea och Cuba som har kvar sitt statligt apoteksmonopol.

Dessa frågor är kontroversiella för en del, särskilt för vänsterpartister och socialdemokrater. De har ofta en förkärlek till monopollösningar och kollektivanslutningar och de spjärnade emot omregleringen av apoteken, även om en och annan sosse insiktsfullt viskat att det var ett nödvändigt beslut som en socialdemokratisk regering inte hade klarat av att besluta om.

När det gäller beslutet att tillåta ICA, Konsum, Statoil m fl sälja Alvedon och Nässpray är oppositionens motståndet inte lika kategoriskt. Vi inför ju dessutom en åldersgräns på 18 år för att köpa receptfria läkemedel i vanliga butiker.

Hur kommer då studentkåren att klara sig utan en tvingande lagstiftning? Ja, det får framtiden utvisa men om studenterna upplever att kåren verkligen är till nytta för dem så kommer det att gå bra. De flesta har nog för övrigt haft svårt att försvara själva principen att den som önskar studera på universitet måste betala en medlemsavgift till en studentkår.

Grattis Alf

Efter en intensiv valrörelse där våra toppkandidater dragit ett stort lass och besökt en massa orter ute i landet och där vi övriga kampanjat på hemmaplan infinner sig den obligatoriska tröttheten.

Vi i Örebro hade valvaka i Anders Hagströms vandrarhem/hotell. Visst hade vi hoppats på två mandat, det ska vi inte sticka under stolen med. Det hade varit perfekt med både Alf och Ella, men samtidigt får vi glädja oss åt att vi finns representerade i Bryssel med Alf Svensson. I veckan gratulerade vi i riksdagsgruppen Alf till att ha blivit invald i Europaparlamentet och jag tror att han kommer att trivas där som fisken i vattnet tillsammans med alla andra statsmän.

Nu börjar spekulationerna att snurra om hur resultatet blivit om Alf stått först eller vad som hänt om han inte funnits med alls. Jag tycker vi ska avstå från den typen av spekulationer. Vi hade en oerhört stark lista med Ella, Sofia, Per och Christina som toppnamn och dessutom röstmagneten Alf som har ett jättestort förtroende som ingen annan även långt utanför vårt parti.

onsdag 3 juni 2009

Sofia Modigh krossade motståndarna


Ikväll deltog den Kristdemokratiska EP-kandidaten Sofia Modigh i en alkoholpolitisk debatt i Örebro anordnad av studieförbundet NBV och länsnykterhetsförbundet. I debatten deltog även Roland Utbult fp, Lars-Erik Soting s samt Mussie Ephrem v. Debattledare var Börje Dahl som är mycket initierad i drogpolitiska frågor.

Debatten spände över ett brett drogpolitiskt spektrum allt från promillegränser i trafiken och om möjligheten att få andra länder i Europa att införa de svenska promillegränserna till frågan om att kriminalisera sk eftersupning. Debatten handlade om att installera alkolås i bilar och bussar, om införselkvoter och alkoholskatter samt åldergränser på krogen kontra systembolaget. Flera viktiga narkotikapolitiska frågor debatterades bl a riskerna med att använda subitex och om orimliga regler när det gäller att bekämpa drogen kat.

Sofia var helt outstanding i denna viktiga debatt vilket fick övriga debattörer att närmast framstå som statister. De kunde inte göra mycket annat än att hålla med Sofia när hon presenterade det ena välgrundade argumentet och ställningstagandet efter det andra.

Självklart är det svårt att som Kristdemokrat vara helt objektiv i bedömningen av en debatt som denna men jag tror att samtliga åhörare lät sig imponeras av Sofia Modigh och hennes breda kunskap och tydliga besked i drogpolitiken. Jag är övertygad om att många denna kväll bestämde sig för att lägga sin röst på Kristdemokraterna i detta val och att kryssa Sofia Modigh.

tisdag 2 juni 2009

Maktfördelning à la EU

Vid en EU-debatt under veckan mötte jag en folkpartist som tyckte det var ok att översätta subsidiaritet med närhet. Detta är inte annat än att reducera den viktiga maktfördelningsprincip som från början var en kristdemokratisk princip som idag tillämpas inom hela EU-strukturen.

Subsidiär betyder understödja och vi Kristdemokrater brukar uttrycka det med att beslut ska ske på lägsta möjliga effektiva eller ändamålsenliga nivå. För det första bygger vi samhället nerifrån och upp. Och det som vi därhemma vi köksbordet kan besluta om ska inte kommunen ta över. Däremot är det kommunens uppgift att understödja familjen att ta sitt ansvar för t ex det uppväxande släktet. Samma sak är det med det som görs av den ideella sektorn.

Ibland brukar det uttryckas lite slarvigt med att det som kommunen ansvarar för ska inte staten lägga sig i. Men faktum är att staten ska lägga sig i genom att ha en understödjande roll men inte genom att beröva kommunen ansvaret. Och det som staten tar ansvar för ska inte EU ta över. Däremot har EU en understödjande roll gentemot staten.

Lägsta möjliga ändamålsenliga nivå kan vara överstatlig nivå, inte minst när det gäller t ex miljöfrågor, som ofta inte gör halt vid nationsgränsen.

onsdag 20 maj 2009

Degerforselever i Liza-Marias ungdomspanel?

Idag hade vi i riksdagen besök av ett 80-tal elever från Stora valla skolan i Degerfors. Jag guidade en grupp på 20 elever runt i riksdagen och berättade om hur vi arbetar i utskotten och hur man debatterar och röstar i riksdagens kammare. Samtidigt pågick partiledardebatten i kammaren så eleverna fick lyssna en stund från åhörarläktaren. Och innan besöket hade dom gjort sin hemläxa och hade inga problem med att förklara skillnaden mallen en motion och en proposition. Eleverna verkade gilla att gå runt i både gamla– och nya riksdagshuset och dessutom på plats se och höra partiledarna och andra rikskända politiker.

Ungdomar i minipanel
När jag frågade om någon var intresserad av att ingå i Liza-Maria Norlins minipanel, en panel bestående av ungdomar, så gick inbjudningskorten åt som smör i solsken. Liza-Maria är riksdagsgruppens yngsta ledamot och hon bygger nu upp en egen minipanel med ungdomar med olika intressen och bakgrund, som hon kan bolla olika frågor mot, som dyker upp i riksdagsarbetet. Kul idé och den kan faktiskt skapa ett ökat intresse och engagemang bland en massa ungdomar i landet. Hoppas att någon elev från Stora valla skolan kommer till skott och anmäler sig till Liza-Marias ungdomspanel.

Hälsning från Hägglund
Jag hade en särskild hälsning till Degerforseleverna från Kristdemokraterna partiledare och tillika socialminister Göran Hägglund. Han är född och uppvuxen i Degerfors och var själv en gång elev på deras skola. Han hälsade att han särskilt gladde sig åt att Degerfors legendariska fotbollslag vunnit de fyra senaste matcherna och att de därmed leder serien. Även om Hägglund sen början av 80-talet bor i Småland följer han hur det går för den gamla bruksortens stolthet och faktum är att han fortfarande är medlem i supporterklubben Vulkanerna.