måndag 24 december 2012

Lucka nr 24

Den största julklappen till alla barn


KD släpper inte en endaste meter
När det gäller kampen för barns rättigheter
När Benjamin Syrsa och Kalle Anka tar ton
Gläds vi över framgång med FN-konvention

Barn med stor julklapp. Foto: Henrik Ström CC BY-SA

Det är en stor glädje för mig och alla andra kristdemokrater att berätta att Konventionen om barnens rättigheter, som Förenta Nationerna antog 1989, är på väg att få en starkare ställning i Sverige än i dag. Det skulle nämligen innebära att barns rättigheter och ställning kan stärkas, särskilt inom rättsväsendet och i asylprocessen. Domstolar och myndigheter skulle också få större krav på sig om barnkonventionen blir direkt tillämpbar.

I november meddelade vår barn- och äldreminister Maria Larsson att regeringen tillsätter en utredning om att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Tidigare under hösten motionerade jag, Emma Henriksson och Désirée Pethrus om just detta. Många från vårt parti har drivit frågan under åren. Men i första hand är det här en stor framgång till Sveriges barn.

Kristdemokraterna är barnens parti. Vi arbetar för att barn och unga ska få världens bästa land att växa upp i. Att föra in barnkonventionen i lagen är ett steg på vägen. Nu när det nya året närmar sig vill jag därför passa på att ge ett något tidigt nyårslöfte: Vi kommer att ägna hela 2013 åt att förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor.

Tack för att du har följt med i min adventskalender! Nu ska jag återgå till julfirandet med familjen. Men först vill jag - från oss alla, till er alla - önska en riktigt god jul!

söndag 23 december 2012

Lucka nr 23

En tid att göra gott


I varje stad och varje bygd
Finns skäl till karaktär och dygd

För en tid sedan skrev jag en uppmaning som löd "Låt dygderna komma till heders igen". Förlåt mig om jag upprepar mig något, men eftersom det här är en central del av julens fredsbudskap (och då syftar jag inte bara på att tomten brukar fråga efter snälla barn) vill jag gärna ta tillfället i akt att påminna om goda karaktärsdrag och hur vi beter oss mot varandra.

Listor sätts upp i tomtens verkstad. Det är dags att lyfta fram människovärdesprincipen och familjen som det civila samhällets kärna. Vi måste låta dygder som flit, hjälpsamhet och pålitlighet få utrymme i vårt land. Det är också hög tid att inse att ökad frihet också ger ökat ansvarstagande och att vi har skyldigheter att leva upp till och inte bara kräva våra rättigheter.

Jag vill inte se ett elitsamhälle där människor rangordnas, ett samhälle där bara perfekta människor får plats och där föraktet för svaghet kommer att råda. Jag tror att det är möjligt att uppnå ett samhälle där vi respekterar varandras avvikelser, där vi lever tillsammans och där vi tillsammans arbetar för att göra världen bättre. Det är vad julen handlar om.

Det här är den tjugotredje luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.
 
En fortsatt glad juletid önskar jag dig!

lördag 22 december 2012

Lucka nr 22

Gåvor ska uppmuntras


Byråkrater bör ej hindra det civila samhället
Det finns sätt att stödja och uppmuntra i stället

Engagemanget i föreningar och annat ideellt arbete är viktigt för ekonomin i vårt samhälle. Det offentliga måste ha till uppgift att underlätta detta. Sverige måste därför säga ett bestämt nej till hotet från EU om att belägga den ideella sektorn med moms. För att underlätta bör staten också utvidga reformen med att man kan dra av på skatten för gåvor till ideella organisationer, så att nivån höjs och fler organisationer räknas in.

Kristdemokraternas reform om gåvoskatteavdraget är aktuellt inte minst nu i juletid. Flera organisationer berättar om hur de fått större möjligheter att hjälpa människor tack vare det ökade givandet till följd av avdraget. I en motion till riksdagen föreslår jag att det här utökas och att vi fortsätter att värna det civila samhället.  

Korvvagn vid fotbollsmatch. Foto: Bengt Flemark CC BY-SA
Föreningarnas insatser ska uppskattas, inte beskattas. Att belägga dem med moms är fel väg att gå.


Det här är den tjugoandra luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

God julhelg önskar jag dig!

fredag 21 december 2012

Lucka nr 21

Barnbidrag och föräldraförsäkring


När barnet sover i sin säng
Är det skönt att tänka på
Att golvet i ens föräldrapeng
Räcker längre, till förmån för de små

I dagarna kommer barnbidraget som en välkommen påfyllning i många svenskars plånbok. Grattis till er! Och ännu mer grattis till er som får pengar från förädraförsäkringen, för ni får ju - tack vare Kristdemokraterna - mer än vanligt framöver.

Vi lyckades få med de andra partierna på en höjning av golvet i föräldraförsäkringen, från 180 till 225 kronor per dag. Höjningen kommer att spela en väldigt stor roll för alla dem som idag bara får ut grundersättningen i föräldraförsäkringen.

Det handlar framför allt om unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, om studenter och hushåll där en förälder är född utomlands. I dag får föräldrar med ersättning på grundnivå, vid ett uttag av föräldrapenning under 30 dagar per månad, 5 400 kronor per månad i föräldrapenning före skatt. Efter höjningen blir motsvarande ersättning 6 750 kronor före skatt. Vi talar alltså om en ökning på 1 350 kronor (25 procent!) i månaden. Vi gör det också möjligt att ta ut föräldrapenningdagar till barnets tolvårsdag.

Barn med napp. Foto: Yabosid CC BY-SA
 
Det här är den tjugoförsta luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.
En fortsatt glad juletid önskar jag dig!

torsdag 20 december 2012

Lucka nr 20

Skolavslutningen kan självklart ske i kyrkan


Det behöver inte vara en pest
Att sjunga psalm och lyssna på präst

Vi börjar närma oss slutet av min adventskalender. Det märks inte minst genom att många elever i dag eller i morgon bitti går hemifrån för sin terminsavslutning. Som vår partiledare Göran Hägglund har konstaterat måste den tramsiga debatten om skolavslutningar i kyrkor få ett slut.

De religiösa inslag som är aktuella för skolavslutningar i kyrkolokaler speglar traditioner som sitter djupt rotade i den svenska kulturhistorien. Deltagandet är frivilligt och innehållet utgör på inget sätt ett hot mot våra barns och ungas välbefinnande.

Därför bör vi ge undantag från den icke-konfessionella undervisningen i samband med firande av traditionella högtider.


Tom kyrka. Foto: Anette K CC BY-SA



Det här är den tjugonde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

Med önskan om ett gott jullov för alla elever, och en fortsatt god adventstid för oss andra!

onsdag 19 december 2012

Lucka nr 19

Låt oss bidra till en bättre folkhälsa


Man bör kunna på skatten dra av
För att golfa, rida eller hoppa stav

Att människor som arbetar kan få ekonomiskt stöd för att ägna sig åt friskvård är bra, men dagens system har nackdelar. Dels omfattas bara anställda (men inte till exempel pensionärer, studenter och arbetslösa), dels lämnas flera populära idrotter utanför systemet (till exempel golf och motionsridning).

Med ett individuellt friskvårdsavdrag, som alla medborgare kan dra av i deklarationen, skulle vi få ett fungerande och rättvist system som liknar ROT- och RUT-avdragen. Det har jag föreslagit till riksdagen.


Banhoppning till häst. Foto: Ragnar Bengtsson CC BY-SA



Det här är den nittonde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

Glad adventstid önskar jag dig!

tisdag 18 december 2012

Lucka nr 18

Ta bort sjuklöneansvaret för företagare


De som har en eller flera anställda
Blir av sjukanmälan ofta modfällda
En röst, trött och mjuk
Säger "Chefen, jag är sjuk"
Kanske staten en ersättning kan återgälda?

De små företagen är ofta känsliga för oförutsedda utgifter, inte minst den sjuklön som de måste betala till sina anställda. I dag är företagen skyldiga att betala sjuklön under dag 2–14 när en medarbetare drabbas av sjukdom. Det här ansvaret bör minskas eller helt tas bort. Förutom risken för företagen drabbar regeln personer med lång sjukdomshistorik som vill tillbaka till arbetsmarknaden, eftersom arbetsgivare kan dra sig för att anställa dem. Jag har motionerat till riksdagen tillsammans med Mats Odell om att reducera eller ta bort småföretagarnas sjuklöneansvar.


40 graders feber. Foto: Yvonne Eriksson CC BY-SA



Det här är den artonde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt glad juletid önskar jag dig!

måndag 17 december 2012

Lucka nr 17

Så här ska unga få jobb!


Jag ska kämpa och jag ska streta
Så att våra unga får chans att arbeta

Den höga ungdomsarbetslösheten, som befästes på en nivå över 20 procent strax efter millennieskiftet, är alltjämt ett stort bekymmer. Även när vi under senare år haft högkonjunktur, har ungdomsarbetslösheten legat på en hög nivå. Siffror är höga även om vi beaktar att ungefär hälften av de arbetslösa unga är heltidsstuderande som söker jobb.

På ungdomssidan är det framförallt unga som saknar komplett gymnasieutbildning som har särskilt svårt att få jobb. Betygen är viktiga, liksom kontakter och möjligheter att visa vad man går för.

Sverige har faktiskt en högre arbetslöshet bland ungdomar än genomsnittet av EU:s medlemsländer. I Holland, Österrike och Tyskland ligger ungdomsarbetslösheten på 10 procent, medan vi i Sverige ligger på mer än det dubbla.

Ofta påpekas att det som särskiljer Sverige i förhållande till andra jämförbara länder är att vi har brister i utbildningssystemet, höga ingångslöner, en stel arbetsrätt samt små företagares tveksamheter till att låta det egna företaget växa och tryggt våga anställa. Detta kan definitivt ha en avgörande betydelse för vår höga ungdomsarbetslöshet.

Regeringen har halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar och satsat på gymnasial yrkesutbildning och yrkeshögskola för att ungdomarna ska stå bättre rustade och bättre motsvara den efterfrågan som näringslivet har.

IF Metall har arbetat fram ett ungdomsavtal med särskilda introduktionslöner för ungdomar som anställs inom industrin där också arbetet kombineras med företagsförlagd utbildning. När jag pratar med ungdomar är de ofta positiva till något lägre ingångslöner för att över huvud taget komma in på arbetsmarknaden. De flesta inser ju att det är bättre med en fot inne än båda utanför.

Arbetsmarknadens parter har ett särskilt stort ansvar för hur arbetsrätten kan utvecklas. Jag har svårt att förstå dem som ropar på skrotning av Lagen om anställningsskydd, LAS, men däremot kan det vara nödvändigt att reformera LAS och hitta ett flexiblare system, så att inte en hel ungdomsgeneration stängs ute från arbetsmarknaden.
  
Ung och arbetslös. Foto: Kristian Niemi CC BY-SA


 
Det här är den sjuttonde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt god juletid önskar jag dig!

söndag 16 december 2012

Lucka nr 16

Vi kan underlätta för datorhjälpen


Ibland sliter vi håren och skäggen
Och är nära att slänga datorn in i väggen
Som tur är finns hjälp att få
Så gör skattebördan lättare då!

Regeringen har infört möjlighet till skattereduktion för hushållsarbete och för arbete med reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. Det huvudsakliga syftet med reformerna är att minska svartarbete och öka arbetskraftsutbudet.

Det behövs en skattereduktion för IT-tjänster, som jag och Andreas Carlson föreslår. Då kan en ny marknad öppnas och nya arbetstillfällen skapas. Det här handlar om möjligheten för privatpersoner att köpa IT-tjänster i hemmet. På så sätt underlättar vi användandet av IT och skapar förutsättningar för fler nya företag. Inte minst hjälper vi på det här sättet unga människor att starta företag, eftersom de ofta har ett kunskapsförsprång när det handlar om att få datorer och annan teknik att fungera som vi vill.


Obegriplig text på dator som inte fungerar. Foto: spanaut CC BY-SA


Det här är den sextonde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

Glad tredje advent!

lördag 15 december 2012

Lucka nr 15

En patient inom vården ska ha en egen plats


En säng, är det övermåttan begärt?
Patientens liv är otroligt mycket värt

Antalet vårdplatser i sjukvården måste öka så att det motsvarar behoven. De brister som finns i dag är en fara för både patienter och personal. Överbeläggningen har ökat. Det här leder till ökade risker för smittspridning, ökade risker för informations- och läkemedelsmisstag samt en rad andra problem. I vissa fall har dödsfall förekommit som är kopplade till brist på vårdplatser. Jag har därför föreslagit för riksdagen i en motion att öka antalet vårdplatser.



Patient i sjukhussäng. Foto: Leon Brooks CC BY-SA

 
Det här är den femtonde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt glad tredjeadventshelg önskar jag dig!

fredag 14 december 2012

Lucka nr 14

Varför det är viktigt att bevara vårt kulturarv


Traditioner, minnen och dialekter
Förs vidare i många släkter
Att hejda detta tycker jag är larv
Låt oss bevara vårt kulturarv

För ett tag sedan debatterade jag på olika håll för att bevara vårt kulturarv genom att se till socknarnas betydelse. Det finns nämligen idéer om att folkbokföringen, som i dag bland annat innehåller uppgifter om församling/socken, i framtiden bara skulle innehålla uppgifter om fastighet och kommun. Exempelvis anser Skatteverket att detta från folkbokföringssynpunkt vore tillräckligt.

Det skulle betyda att födelseorten för nyfödda inte längre skulle vara exempelvis Lillhärdal i Härjedalen, vilket råkar vara min egen uppväxtort, utan enbart kommunen Härjedalen. Jag tycker däremot att det är viktigt att ha med det lokala perspektivet och det kulturarv som vi har till uppgift att föra vidare.



Lillhärdalsgården i Lillhärdal, Härjedalen. Foto: trollhare CC BY-SA
Lillhärdalsgården.
Det här är den fjortonde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En trevlig helg och fortsatt glad advent önskar jag dig!

torsdag 13 december 2012

Lucka nr 13

Teckenspråk är viktigt


När natten går tunga fjät
Är det dags att stämma i bäcken
I höstens motioner såhär det lät:
Vi måste värna språk med tecken


Glad Lucia! Här ovan ser ni en tjej som har översatt luciasången "När det lider mot jul" till teckenspråk. Fantastiskt vackert framfört, tycker jag.

Jag har sedan många år ett engagemang för teckenspråkets ställning i vårt land. I år tog det sig bland annat uttryck i tre speciella frågor som jag tog upp i motioner till riksdagen.

För det första anser jag att statsbidraget för teckenspråkstolkning bör fördelas efter antalet invånare i de olika landstingen och inte efter antalet brukare. Det här leder till orättvisor. Samtidigt saknas på sina håll kvalificerade tolkar mellan svenska och utländska språk, vilket leder till problem när till exempel personer som inte kan svenska ska ha kontakt med myndigheter. För att lösa detta bör staten få ansvaret, bli huvudman, för teckenspråkstolkningen och språktolkningen.

För det andra vill jag säkerställa den framtida utvecklingen för den ideella organisationen European Signlanguage Centre, som verkar i 20 länder med bas i Örebro. På sikt bör detta utvecklas till ett europeiskt teckenspråksinstitut (ESI), som genom forskning och utveckling kan göra teckenspråk tillgängligt i Europa.

För det tredje saknas lärarresurser för att tillgodose de dövas behov. Med fler lärare skulle teckenspråket spridas i landet, vilket starkt skulle förbättra jämlikheten. I dag saknas en lärarutbildning som ger behörighet till att undervisa i ämnet teckenspråk på grundskola och gymnasieskola. Det behövs en teckenspråkslärarutbildning.


Det här är den trettonde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt god adventstid önskar jag dig!

onsdag 12 december 2012

Lucka nr 12

Byt ut lastbilar och gör en insats för miljön


Fordon som spyr avgaser över hav och äng
Bör skrotas i utbyte mot en peng

När man skrotar en lastbil som väger mer än 16 ton bör man en premie. De gamla lastbilar som i dag i stället för att skrotas fortsätter att rulla på vägarna, här eller i länder som de säljs till, släpper ut en större mängd farliga avgaser än nya lastbilar. En skrotningspremie skulle dessutom gynna svenska lastbilstillverkare och på så sätt främja Sveriges ekonomi. Se gärna min riksdagsmotion i samma ämne för mer information.


Övergiven lastbil i skogsparti. Foto: Magnus 731132 CC BY-SA
 
Det här är den tolfte luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt glad advent önskar jag dig!

tisdag 11 december 2012

Lucka nr 11

Vi satsar på folkhögskolor


Det finns pengar i statens budget att hugga
För den som på Allmän linje vill plugga

Jag tycker om folkbildningen. Pedagogiken och traditionen hos folkhögskolorna betyder mycket för att motivera och stödja unga arbetslösa utan fullföljd gymnasieutbildning. Folkhögskolorna bidrar till att minska utanförskapet hos ungdomar och till att motivera dem att studera vidare eller komma ut i arbetslivet.

Vi i Kristdemokraterna är Alliansens sociala röst. För mig som kristdemokrat i riksdagens kulturutskott, vilket har ansvar för folkbildningsfrågorna, är det därför extra glädjande att berätta att vi skapar 1 000 nya platser på folkhögskolornas Allmän linje nästa år. Och 1 000 platser ytterligare 2014!

Samtidigt utökar vi de studiemotiverande kurserna. Framöver ska de också gälla för unga vuxna över 25 år. Arbetet är en del av Kristdemokraternas (och övriga regeringens, jag ska ju inte ta åt oss all ära för statens budget) insatser för att underlätta för unga människor i Sverige att stärka sin kompetens. På så sätt sänker vi ungdomsarbetslösheten. Fram till 2016 satsar Alliansen 342 miljoner kronor på det här som vi kallar Ungdomspaketet.
 
Folkhögskolornas verksamhet är värd ett starkt stöd från samhället. Likaså är unga människor värda en andra eller en tredje chans. Jag kommer att fortsätta att arbeta för stora satsningar på folkbildningsområdet.


Föreläsning om politik och ungdomsarbetslöshet på Kävesta folkhögskola i Örebro län.
I november var jag med på en lektion på Kävesta folkhögskola för att prata om politik och ungdomsarbetslöshet.

Det här är den elfte luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt god adventstid önskar jag dig!

måndag 10 december 2012

Lucka nr 10

Visst är det dags att slopa fribeloppet!


Jobb efter studier - du kan lätt gå bet
Trots att läslusten är på topp
Att skaffa dig yrkeserfarenhet
Är svårt med begränsande fribelopp

Om studenter arbetar vid sidan av studierna kan det påverka hur mycket studiemedel de får. Om de arbetar mer än fribeloppsgränsen minskas studiemedlet. Det här systemet är olyckligt, eftersom det inte tar hänsyn till att studier och arbete bedrivs med olika förutsättningar för olika studenter. I stället bör den enskilda studentens behov vara utgångspunkten. Om fribeloppet tas bort, som jag föreslår i en av mina motioner, skulle fler lockas att studera, fler svarta jobb bli vita och rättvisan öka.

Alliansen har fribeloppsgränsen så att den i dag ligger på 136 400 kronor per kalenderår. Höjningen var välkommen. Den ger de studerande ökade möjligheter att få mer i plånboken och starkare koppling till arbetslivet redan under studietiden.

Varken studier eller arbete sker med nödvändighet statiskt, enligt en på förhand bestämd mall. Människor har olika förutsättningar att klara av sina studier och sina omkostnader. För oss kristdemokrater är den enskilda studentens behov utgångspunkten, och vi vill arbeta för att varje student ska få så goda studieförutsättningar som möjligt. Därför vill jag att den som studerar själv i möjligaste mån ska få planera sin egen tid, inte styras eller hindras av ett system.

Studier i gröngräset. Foto: Universitetet i Bergen CC BY-SA

Det här är den tionde luckan i min adventskalender. Här skriver jag varje dag fram till julafton om aktuell politik. Se till att du inte missar något. Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt glad advent önskar jag dig!

söndag 9 december 2012

Lucka nr 9

Så sätter vi stopp för stölderna


Den som har ett rörelsehinder
Ska självklart kunna sin bil parkera
Utan en oro som tanken binder
För att någon ska låset forcera

Det är hög tid att ersätta det gamla parkeringstillståndet för bilförare med rörelsehinder med ett modernt, säkrare och smidigare elektroniskt P-tillstånd. Dagens parkeringstillstånd är stöldbegärliga, vilket leder till många bilinbrott. Arbetet behöver skyndas på och harmoniseras inom Sverige, och på sikt även inom EU.

Därför föreslår jag ett enhetligt elektroniskt parkeringstillstånd för bilförare med rörelsehinder.

Parkeringsplats för rörelsehindrade. Foto: Henrik Ström CC BY-SA

Det här är den nionde luckan i min adventskalender. Här skriver jag varje dag fram till julafton om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

Glad andra advent!

lördag 8 december 2012

Lucka nr 8

Bygg ett Raoul Wallenberg-museum


Vi bör hedra minnet av denne man
Som räddade judar och sedan försvann

Under sju månader lyckades den unge legationssekreteraren Raoul Wallenberg rädda tiotusentals judar undan nazisternas besinningslösa mördande, innan han arresterades i januari 1945 av de sovjetiska styrkor som intog Budapest. Hans exempel är så starkt, hans öde så unikt, att personer världen över har bildat Raoul Wallenberg-föreningar, och minnesmärken över hans gärning finns både när och fjärran.

Bronsstaty utanför Western Marble Arch Synagogue i London. Foto: mira66 CC BY-SA
År 1981 blev Raoul Wallenberg hedersmedborgare i USA, 1985 i Kanada och 1986 i Israel. Faktiskt är Raoul Wallenberg den mest kände svensken utanför Sveriges gränser – men känner vi själva till honom?

Raoul Wallenbergs insatser har i år uppmärksammats i samband med Raoul Wallenberg-året 2012. Men vad händer nu när året är slut?

För att vi ska kunna minnas och hålla minnet levande behövs också artefakter, föremål, som finns för allmänt beskådande. Det behövs någonstans där berättelsen om Raoul Wallenberg kan pågå ostört, utan att packas ihop och ställas undan i förråd, när året gått.

Sverige behöver en plats där vår historia under andra världskriget kan få vara i centrum, och där Raoul Wallenbergs gärning utifrån Sveriges neutrala hållning, kan få lysa, så som den är ett lysande exempel i resten av världen.

Sverige behöver exemplen på civilkurage. Kristdemokraterna vill se ett samhälle där fler tar ansvar och där vi bryr oss om varandra. Människor väljer alltför ofta att titta bort när man ser något oroande. Kanske av rädsla, men också för att man helt enkelt inte bryr sig. Ingen vill bli inblandad. Men vi kan inte avsäga oss vårt gemensamma ansvar. Någon måste larma när ett brott begås. Någon måste säga ifrån när någon utsätts för kränkningar.

Ett Raoul Wallenberg-museum kan vara både en källa till kunskap om Raoul Wallenbergs insatser och öde, och en inspiration för besökaren – ett exempel på en människa med civilkurage som räddade tiotusentals oskyldiga offer från en säker död.

Det här är den åttonde luckan i min adventskalender. Här skriver jag varje dag fram till julafton om aktuell politik. Se till att du inte missar något. Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt glad advent önskar jag dig!

fredag 7 december 2012

Lucka nr 7

Vi måste sätta stopp för bluffakturor


Många företag sätts på det hala
Inget har de köpt, ändå ska de betala
Men kanske kan bedrägerierna hämmas
Om vi minskar möjligheten att skrämmas

Kreditupplysningslagen bör ändras så att de striktare reglerna för privatpersoner också gäller för företag, så att dessa inte tvingas betala fakturor utan att ha köpt något. En faktura måste på så vis vara välgrundad och ha slagits fast i domstol eller av annan myndighet för att ett kreditupplysningsföretag ska få lämna ut uppgifter. Det här är förslaget i ännu en av de motioner som jag lämnat in, den här gången tillsammans med Roland Utbult.

Jag vill minska risken för att företagare ska skrämmas att betala för att slippa betalningsanmärkningar. I dag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande. Av rädsla för att få betalningsanmärkning väljer många småföretag att betala, trots att de vet att det är en bluffaktura.


Faktura.


Det här är den sjunde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

Glad advent och trevlig helg!

torsdag 6 december 2012

Lucka nr 6

Så ska antalet olyckor med poliser minska


Stressen är stor när situationen är akut
Hög fart och blåljus när man rycker ut
Det är dags att ambulansförare och polis
Får skaffa sig ett yrkeskompetensbevis

Häromdagen kunde vi i Svenska Dagbladet läsa att nio människor har dödats och 1 457 skadats i olyckor med polisbilar de senaste tio åren. Det är nedslående uppgifter, men inte överraskande. Varje år inträffar i genomsnitt 200 olyckor där poliser är inblandade.

Många olyckor kan förebyggas med mer körvana och särskilt anpassad utbildning för de så kallade blåljusförarna, som ofta framför bilarna i höga hastigheter under stressade situationer. Därför bör vi inrätta ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon. Under hösten har jag således lämnat in en motion till riksdagen om en särskild utbildning och ett yrkeskompetensbevis.

EU:s direktiv säger att de som framför buss eller lastbil i yrkesmässig trafik ska ha ett sådant bevis, men kravet finns inte för att framföra utryckningsfordon. Vi vet att många som börjar studera till polisutbildningen har begränsad vana av att köra bil. Något behöver göras. För trafiksäkerhetens skull.

I mitt förslag ingår att ta tillvara erfarenheterna från Trafikcenter i Kumla, norra Europas största anläggning för trafikutbildning. I dag utbildar centret bland annat bussförare och förare av tung lastbil, så att de får yrkeskompetensbevis. I samarbete med polisen, ambulansen och räddningstjänsten finns också ett utarbetat program som kan användas för förare av utryckningsfordon.

Programmet är anpassat till förarnas behov och kan höja kompetensen hos våra poliser och ambulansförare, så att säkerheten ökar för både dem och deras medtrafikanter. Trafikcenter i Kumla är en resurs i arbetet med att ta fram ett yrkeskompetensbevis och en standardiserad utbildning för hela landet.
 

Polis i legoformat under uttryckning. Foto: Eva Holm CC BY-SA


Det här är den sjätte luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt god adventstid önskar jag dig!

onsdag 5 december 2012

Lucka nr 5

En extra månadsinkomst för pensionärer


Lägre skatt på vår pension
Vi ordat fram till var person

Pensionär väntar på buss. Foto: Daniel Mott CC BY-SAEn och annan skarpsinnig läsare kan ha uppfattat att julafton ännu inte infunnit sig. Men det är lätt att tro att tomten redan har börjat dela ut presenter när man tänker på den tidiga julklapp som Sveriges pensionärer får. Det är ett innehållsrikt paket:
Totalt förstärker regeringen ekonomin för de sämst ställda pensionärerna med ungefär 2 400 kronor per år. När vi räknar ihop de fyra skattesänkningarna som pensionärerna fått del av de senaste åren handlar det om en extra månadsinkomst som kommer våra äldre till del. (Min blygsamhet hindrar mig att tala alltför mycket om exakt vilket parti i Alliansen som drivit igenom detta, men jag kan säga så mycket som att det är samma parti som i sitt principprogram har skrivit in att samhället måste skapa förutsättningar för att människor ska få kunna växa upp och åldras under trygga och värdiga former. Man kan också titta i nyhetsarkivet efter vilka som gick in i budgetförhandlingarna med denna prioritering.)

Inför nästa år har regeringen en uppgörelse om att sänka pensionärsskatten ytterligare, om de offentliga finanserna tillåter det. Jag gläds med att vi tar hand om alla generationer och gör det möjligt för dem som arbetat hela livet att vara försörjda.


Det här är den femte luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt god adventstid önskar jag dig!

tisdag 4 december 2012

Lucka nr 4

Skapande skola är en succé som byggs vidare


Många barn om konst fått lära
Kultur är inte tung att bära.
Teater, måla, sjunga, gnola:
Det här är våran Skapade skola
Succén följs upp med flera pass
för barn som går i förskoleklass


I mitt arbete som ansvarig för kulturfrågorna har jag kunnat glädja mig åt att Kristdemokraternas hjärtefråga Skapande skola - som tagits emot mycket väl av barn och unga, lärare och de kulturskapare som kommer till skolorna för att dela med síg av sitt kunnande - utökas nästa år. Från starten 2008 har satsningen byggts ut, och en del av Sveriges budget för nästa år kommer alltså att gå till att sexåringarna i förskoleklass får ta del av kulturella uttryck med hjälp av besökande kreatörer.

Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. För mig innebär det att barn får ta del av kultur under sin uppväxt. Därför driver vi nu satsningen vidare, och jobbar för att Skapande skola även införs i förskolan. Forskningen visar att små barn har en självklar inställning till kultur och skapande, och den bör vi i vuxenvärlden ge förutsättningar, så att barnen kan ta den tillvara.





Barn från Gullspång har som projekt i Skapande skola gjort block med bildmontage. Foto: Staffan Hjalmarsson CC BY-SA
Barn från Gullspång har som projekt i Skapande skola gjort stora block med bildmontage på.



Det här är den fjärde luckan i min adventskalender. I dag är det dessutom min dag att vara ansvarig för Kristdemokraternas officiella adventskalender. Ta gärna en titt där!

Här skriver jag varje dag fram till julafton om aktuell politik. Se till att du inte missar något. Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt glad advent önskar jag dig!

måndag 3 december 2012

Lucka nr 3

Många nya apotek


När jag tänker på hur lätt det är att få tag på medicin
Spricker jag upp i en glad och nöjd min

En av de riktigt roliga nyheterna under året är att det slagits fast att antalet apotek har blivit fler sedan monopolet slopades. Sedan omregleringen 2009 har de blivit 30 procent fler. Statistiken visar att över 300 nya apotek har öppnat och att de i genomsnitt har öppet tio timmar mer per vecka. Det här är verkligen en kristdemokratisk framgång, där vår partiledare, socialminister Göran Hägglund, gjort en stor insats för att människor lättare ska få tag på läkemedel och för att som ett av Europas sista länder avskaffa monopolet.


Apotek. Foto: Apoteket Hjärtat CC BY-SA



Det här är den tredje luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt glad advent önskar jag dig!

söndag 2 december 2012

Lucka nr 2

Vi bör kunna leda om mer godstrafik


När järnet ska ut och åka tåg
Ska bärigheten inte va' låg

Den expanderande gruvnäringen i norra Sverige gör Inlandsbanan (Gällivare-Mora) särskilt intressant för möjligheten till avlastning och omledning vid störningar i trafiken på norra stambanan. Genom ökad bärighet på två sträckor längs Inlandsbanan kan den användas även för tungt gods utan särskilda hastighetsrestriktioner.

Tillsammans med Per Åsling, C, har jag motionerat i riksdagen om att undersöka möjligheten att leda om godstrafik. Förslaget ska enligt planerna behandlas i riksdagen den 13 december.


Inlandsbanan. Foto: Britt-Marie Sohlström CC BY-SA


Det här är den andra luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

Glad första advent!

lördag 1 december 2012

Lucka nr 1

Alkohol och narkotika


Kanske är det inte så många som lider
Av att folk tar sig en eller annan cider
Men för dem som får svårt att komma på säker mark
Behövs en politik för sprit och knark

Alkoholen är inte vilken vara som helst. Det finns mycket att göra för att förbättra Sveriges alkohol- och narkotikapolitik: Förkorta serveringstiderna på restauranger, avvisa så kallad gårdsförsäljning, höj det ekonomiska stödet till nykterhetsrörelsens organisationer, sänk införselkvoterna inom EU, begränsa näthandeln, lagstifta om så kallad eftersupning, familjeklassa narkotiska preparat och se över programmen med substitutionsbehandling.

Jag har varit engagerad i frågor som rör alkohol och narkotika i många år. För tillfället är jag ordförande för Riksdagens nykterhetsgrupp, vice förbundsordförande för Blå bandet och medlem i IOGT-NTO. Förslagen ovan kommer från min motion med 14 förslag som jag lämnade in under riksdagens allmänna motionstid.

Systembolaget. Foto: Jeena Paradies CC BY


Det här är den första luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

Glad advent!

måndag 26 november 2012

Därför är det fel att sluta tvärt med Subutex

Häromdagen var jag med i SVT Tvärsnytt (cirka 3.30 in i sändningen) angående Subutex, det preparat som används vid behandling av heroinmissbruk. Nu ska Subutex stoppas, men det tror jag vore förödande för de personer som i dag ingår i programmet.

Behandlingen är absolut problematisk. Det tar jag dessutom upp i den alkohol- och narkotikamotion som jag lämnade in till riksdagen i höst. Att däremot först sätta människor, ofta ungdomar, på Subutex livet ut för att sedan plötsligt upphöra, det är att gå från ena diket till det andra. Det är jag kritisk till.

Här är en textversion av Tvärsnytts rapportering om vad jag tycker om Subutex.

fredag 16 november 2012

Låt Dygderna komma till heders igen

Det är uppenbart att det råder brist på etik, moral och civilkurage när en drogpåverkad man som trillat ner på ett T-banespår först rånas och sedan lämnas på rälsen för att en stund senare köras över av tunnelbanetåget. En övervakningskamera fångade händelsen och folk blev minst sagt upprörda över den kallsinniga respektlösheten och bristen på ansvar och empati.
 
Att människor reagerade så kraftigt är ett viktigt hälsotecken. Men vi måste fråga oss hur det har kunnat bli så här och fundera på var de gamla hederliga dygderna som pålitlighet, ordhållighet, flit, hjälpsamhet, rättrådighet, måttfullhet, etc tagit vägen som format våra karaktärsdrag i generationer? Det talas mycket om rättigheter men sällan om skyldigheter.
 
Av de tre klassiska etiska filosofierna Dygdetik, Pliktetik och Nyttoetik (Utilitarism), är det den sistnämnda som under de senaste årtiondena kommit att dominera debatten i vårt land och som påverkat svenska folkets värderingar. I korthet handlar den om att maximera lyckan, att välja det som anses ge största möjliga lycka för så många som möjligt.

Vid en första anblick kan Nyttoetiken uppfattas som ganska enkel och rationell, Det är en konsekvenserna av en handling, och enbart dessa, som avgör handlingens moraliska status. En kritik som ofta framförs är att en renodlad nyttoetik kan leda till att en majoritet skor sig på en minoritet.

Den kanske allvarligaste kritiken mot Nyttoetiken är nog ändå att det i princip inte finns något som förhindrar att en handlig kan klassas som rätt som strider mot fundamentala moraliska principer och normer. Om ändamålet helgar medlen och Nyttoetiken saknar gränser vad får vi då för ett samhälle?

Som en av Nyttoetikens främsta förespråkare har Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, flitigt deltagit i den medicinsketiska debatten där han bl a förespråkar en planmässig genterapi som ska ge föräldrar möjligheter att eliminera ärftliga sjukdomar och andra icke önskade genetiskt betingade faktorer.

Han menar att alla till buds stående medel bör användas för att förbättra människans fysiska och psykiska förmåga. Det handlar inte bara om anlag för sjukdomar utan också om muskelstyrka, intelligens, musikalitet och personlighetsdrag. Han tycker att föräldrarna ska kunna få välja om deras barn ska ha bruna eller blå ögon, om barnet ska vara homosexuellt eller heterosexuellt mm.

Att det skulle vara mot naturen att förändra människans genuppsättning, att sätta oss människor i Guds ställe, avvisas av Tännsjö, eftersom han betecknar skapelseberättelsen som en myt. Han tycker inte att det vore en katastrof om mänskligheten på sikt går under pga genterapin, men pekar på möjligheten att för säkerhets skull frysa in omanipulerade ägg och ta fram om det kniper.

Jag blir skrämd av det närmast rasbiologiska nyttoetiska synsätt som Tännsjö företräder, som för tankarna till nazityskland och talet om A-människor, att eliminera handikapp och andra avvikelser och på så sätt skapa friska, starka och intelligenta människor.

Jag vill inte se ett elitsamhälle där människor rangordnas, ett samhälle där bara perfekta människor får plats och där föraktet för svaghet kommer att råda.

Det är dags att lyfta fram människovärdesprincipen och familjen som det civila samhällets kärna. Vi måste låta dygder som flit, hjälpsamhet och pålitlighet komma till heders igen. Det är också hög tid att inse att ökad frihet också ger ökat ansvarstagande och att vi har skyldigheter att leva upp till och inte bara kräva våra rättigheter. 
 

Lars-Axel Nordell

tisdag 13 november 2012

Vet stöttar vem?


I samband med att en delegation från den tyska förbundsdagen nyligen besökte riksdagen, blev det tydligt att vi i ser olika på den ideella sektorns roll. Då menar jag inte att vi i Tyskland och Sverige har så olika uppfattningar utan skiljelinjen gå framförallt mellanVänsterpartiets och Kristdemokraternas synsätt.
Lars-Axel Nordell tillsammans med Markus Grübel
Det var Tysklands motsvarighet till vårt Kulturutskott som under ledning av dess Kristdemokratiske ordförande, Markus Grübel, träffade vårt Kulturutskott för att diskutera frågor om det civila samhället.

De hade inte mycket till övers för den ideella sektorns momsfrihet i vårt land, men sedan vi förklarat att närmare 90 av svenska folket är med i en förening och hur dessa finansieras, började de förstå att den ideella sektorn ser olika ut i Tyskland och Sverige.
 
 Den förre Vänsterledaren Lars Ohly, som är ledamot av Kulturutskottet, markerade tydligt att det civial samhället kan ha en roll i välfärdssektorn men bara som ett komplement till staten och den offentliga sektorn.
 
Jag bemötte honom med att hänvisa till subsidiaritetsprincipen där vi Kristdemokrater utgår ifrån familjen och det civila samhället som har en avgörande samhällsroll att spela. I motsats till Vänsterpartiet menar vi att det är staten och den offentliga sektorns roll att stötta och komplettera det civila samhället, inte tvärt om.
 
För när eldsjälarnas engagemang inte räcker till eller när företagen kommer fram till att det inte är företagsekonomiskt försvarbart att med rådande förutsättningar göra en satsning, så måset det finnas en stark offentlig sektor som kan komplettera och understödja. Men välfärdsstaten får på inga villkor underminera det civila samhället eller beröva människors ansvarstagande.

måndag 12 november 2012

Socknarna är viktiga för kulturarvet

Hur mycket betyder din socken för dig? Kanske mer än du tror. Våra folkminnen, ortsnamn, traditioner och kunskaper om olika platser ingår nämligen i det vi brukar kalla för vårt immateriella kulturarv. Att ha en god kännedom om sitt eget kulturarv är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla vår identitet och på så sätt kunna respektera andras kulturer och värden.

Sverige består av tusentals socknar, vilka något förenklat motsvarar begreppet församlingar. Indelningen kommer från tiden då vi hade statskyrka och har varit kopplad till Svenska kyrkans församlingsindelning, men även efter att kyrka och stat skildes åt vid millennieskiftet lever den lokala förankringen kvar i många människors medvetande.

Det finns idéer om att folkbokföringen, som i dag bland annat innehåller uppgifter om församling/ socken, i framtiden bara skulle innehålla uppgifter om fastighet och kommun. Exempelvis anser Skatteverket att detta från folkbokföringssynpunkt vore tillräckligt.

Det skulle betyda att födelseorten för nyfödda inte längre skulle vara exempelvis Lillhärdal i Härjedalen (vilket råkar vara min egen uppväxtort) utan enbart Härjedalen som är både kommun och landskap.

Vi kristdemokrater står upp för kulturarvet. När regionaliseringen, det statliga ansvaret och internationaliseringen kommer på tal är det vi som betonar det småskaliga och det lokala. Vi noterar det ökande intresset för släktforskning, där sökandet efter förankring och identitet ofta underlättas av ortsnamnen och möjligheten att knyta historiska personer till geografiska platser.

När arbetet med att förändra folkbokföringen fortsätter är det viktigt att ha med det lokala perspektivet och det kulturarv som vi har till uppgift att föra vidare. Socknarna bör föras med till framtida generationer.

 

Lars-axeL NordeLL (Kd) Riksdagsledamot Kulturpolitisk talesperson

fredag 9 november 2012

Alliansen stärker folkbildningen i länet

I regeringens budget bekräftar vi att stödet till folkbildningen också är en alliansfråga. 1000 ytterligare platser på allmänna kurser inom folkhögskolan skapas och de framgångsrika studiemotiverande kurserna utökas att gälla även unga vuxna över 25 år. Sammanlagt drygt 100 miljoner kronor satsas på dessa kurser under de kommande två åren.

I Örebro län bedrivs fem olika folkhögskolor i Örebro, Karlskoga, Kävesta, Fellingsbro och Hällefors. De studiemotiverande kurserna är viktiga inslag i dessa skolors verksamhet. Likaså har folkhögskolorna ett antal elever i allmänna kurser.

 Folkhögskolorna bidrar till att minska utanförskapet hos ungdomar och bidrar till att motivera dem att studera vidare eller komma ut i arbetslivet. Kristdemokraterna har arbetat för satsningar på studiemotiverande kurser och fler platser på folkhögskolorna, och vi gläds över att de nu blir verklighet.

 Folkhögskolornas pedagogik och tradition betyder mycket för att motivera och stödja unga arbetslösa utan fullföljd gymnasieutbildning.

 Folkbildningen i Sverige ger till sin karaktär ett starkt bidrag till grundtankar som vi delar. Folkbildningen handlar om att hitta individuella lösningar som stärker den enskildes makt och möjligheter. Den bidrar till att arbetslösa kan komma in på arbetsmarknaden. Den bygger relationer för livet. Och den ger betydelsefulla kunskaper inför framtiden. Här är inte svårt att urskilja de begrepp som vi gärna lyfter fram: Arbetslinjen, Kunskapslinjen och Relationslinjen.

 Satsningarna inom folkbildningen riktar sig ofta till dem som är resurssvaga i samhället. Regeringen har redan tidigare infört en temporär satsning på studiemotiverande kurser där unga kan studera på heltid i upp till tre månader inom folkhögskolan. Bland annat handlar studierna om att repetera kärnämnen, träna studieteknik och pröva aktiviteter. Nu förlängs den satsningen och görs tillgänglig även för personer som fyllt 25 år. Arbetet är en del av regeringens insatser för att underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens, där Alliansen i årets budgetproposition satsar 342 miljoner för åren 2013–2016.

 Folkhögskolornas verksamhet är värd ett starkt stöd från staten och den kommunala sektorn. Likaså är unga människor värda en andra eller en tredje chans. Vi kommer att fortsätta att arbeta för satsningar på folkbildningsområdet.


Lars-Axel Nordell (KD)
Riksdagsledamot Örebro län, talesperson i folkbildnings- och kulturpolitiska frågor


Lennart Bondeson (KD)
Kommunalråd i Örebro kommun

 

tisdag 4 september 2012

Viktig ungdomssatsning

    Äntligen sker en stor satsning på folkhögskolorna!  I dag förlänger regeringen satsningen på studiemotiverande kurser inom folkhögskolan och ökar antalet utbildningsplatser får unga arbetslösa mycket större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det betyder 1 000 nya platser på folkhögskolorna 2013 och lika många 2014.
För mig som kristdemokrat har det varit självklart att kämpa för folkhögskolorna, eftersom deras pedagogik och tradition betyder så mycket för att motivera och stödja unga arbetslösa utan fullföljd gymnasieutbildning. Under folkhögskolornas långa och stolta historia har många som haft det svårt i den vanliga skolan fått en ny chans. Deras verksamhet är värd ett starkt stöd från samhället. Därför ser Kristdemokraterna även framöver att folkhögskolorna har en viktig roll i att skapa goda levnadsvillkor för unga i Sverige.

Regeringen har redan tidigare infört en temporär satsning på studiemotiverande kurser där unga kan studera på heltid i upp till tre månader inom folkhögskolan. Bland annat handlar studierna om att repetera kärnämnen, träna studieteknik och pröva aktiviteter. Det är den satsningen som nu förlängs. Arbetet är en del av regeringens insatser för att underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens, där Alliansen i årets budgetproposition satsar 342 miljoner för åren 2013–2016. Totalt ingår 8,1 miljarder kronor i det Ungdomspaket för budgetpropositionen 2013 som Alliansens fyra partiledare presenterade i dag.

Nu kör det igång på allvar

Efter en sommar med almedalsvecka, kulturpolitisk föreläsning i Härjedalen, debatt på folkhögskola, Kick Off med riksdagsgruppen, intervjuer, debattartiklar, 120 års firande för mej och min fru Ingalill i vår trädgård och så besök i några av partiets lokalavdleningar handlar det nu mycket om att skriva motioner att lämna in under allmänna motionstiden nu i september.

Nu ska jag på två dagars besök med Kulturutskottet i Umeå inför Kulturhuvudstadsåret och den 18:e ska ingalill och jag delta i riksmötets högtidliga öppnande med HMK med familj och statsministerns  regeringsförklaring.


Ett vinnande team i Askersund:
Främre raden: Silvia Östersjö, Kristina Gustafsson och Ulf Bladh,
I bakgrunden: Lars-Axel Nordell och Erling Johansson.
En viktig förutsättning för ett ökat opinionsstöd för vårt parti är att vi kan satsa på tillväxt och engagemang i lokalavdelningarna i landets alla kommuner. Nu är det dags att på allvar värva medlemmar som kan vara med och utrorma politiken, hjälpa till i valrörelsen, stå på vallistor etc

Nyligen har jag besökte ledningen för två av länets lokalavdelningar i sydnärke, nämligen Askersund och Hallsberg. Det blev riktigt bra träffar, det finns stora ambitioner i avdelningarna.


 


onsdag 27 juni 2012

KD: Momshotet ska undanröjas

Debattartikel publicerad i tidningen Dagen den 27 juni 2012
Vi kristdemokrater är inte lugna förrän hotet mot att momsbelägga kyrkkaffet och fotbollsklubbens korvförsäljning är helt och hållet borta. Ideellt arbete ska inte beskattas utan uppskattas, skriver Lars-Axel Nordell.

I Kristdemokraternas Sverige är det civila samhället starkt. Det betyder att det finns ett rikt föreningsliv, ett stort socialt engagemang och ett betydande civilkurage där människor bryr sig om varandra.

Socialdemokrater och vänsterpartister sätter ofta på ett felaktigt, och jag skulle vilja säga okunnigt, sätt likhetstecken mellan samhället och den offentliga sektorn. Men samhället är betydligt större än staten, betydligt större än den offentliga sektorn.

Samhället består av den ideella sektorn, som vi brukar kalla det civila samhället, den privata sektorn samt den offentliga sektorn. De har sina viktiga roller och uppgifter. De har olika drivkrafter och arbetssätt, och dessa ska vi vara rädda om.

Föreningsengagemanget och det civila samhället utgör en betydande del av samhällsekonomin. De klassiska folkrörelserna frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen kom för 100 år sedan att spela en avgörande folkhälsopolitisk och demokratisk roll för vårt samhälle. Utan deras framväxt och medvetna hållning hade Sverige sett mycket annorlunda ut i dag. Vi får inte glömma bort att Sverige vid denna tid varken hade lika eller allmän rösträtt. Det var i dessa rörelser som de demokratiska värderingarna grundlades.

För att Sverige ska kunna behålla ett rikt föreningsliv arbetar Kristdemokraterna för att ideella organisationer även i fortsättningen ska undantas från EU:s momsregler. Därför är det glädjande att finansminister Anders Borg sagt sig vara beredd att lägga in ett veto mot EU-kommissionen, men vi kristdemokrater är inte lugna förrän hotet mot att momsbelägga kyrkkaffet och fotbollsklubbens korvförsäljning är helt och hållet borta.

De verksamheter som drivs ideellt ska inte beskattas utan uppskattas. Jag tänker inte minst på de second hand-butiker som drivs av kyrkor och hjälporganisationer och som frigör resurser att hjälpa ett oräkneligt antal människor. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för ett starkt föreningsliv. Det offentliga ska vara stödjande och kompletterande för de ideella eldsjälarnas engagemang.

tisdag 26 juni 2012

Inför ny myndighet för tolkar

Publicerad 26 juni, 2012 - 06:00 på¨Svt Debatt
 
TOLKAR Bristerna och svårigheterna att regionalt möta behoven av tolktjänster leder oss till slutsatsen att staten bör ta ett sammanhållande ansvar genom att en ny gemensam tolkmyndighet bildas som arbetar för att tillgången till tolkning, såväl för utländska språk och teckenspråk, skriver Lars-Axel Nordell (KD) och Caroline Szyber (KD).

Sjukvården och domstolarna har svårt att få språktolkar av tillräckligt hög kvalitet. Detta visar inte minst Sveriges Radio, som i Ekots granskning konstaterar att vården lider brist på auktoriserade tolkar. Behovet av kvalificerade tolkar är stort både när det gäller utländska språk och teckenspråk. Kristdemokraterna föreslår därför att staten tar ett tydligare ansvar för tolkningen.
Enligt Domstolsverket förekommer att förhandlingar ställs in på grund av bristande tillgång till kvalificerade språktolkar. Det händer också att förhandlingar får göras om för att tolkningen inte är tillräckligt bra. Var femte domstol anser att kvaliteten på de tolkar som inte är auktoriserade eller har en sammanhållen grundutbildning är låg.

Vidare är det vanligt att barn får fungera som språktolkar när deras föräldrar har kontakt med socialtjänsten, sjukvården eller olika myndigheter. Forskare anser att det är både oetiskt och problematiskt på alla sätt och för alla parter att använda barn som tolkar till sina föräldrar. Tillgången till teckentolkning för döva skiftar över landet. Framför allt beror detta på att det skiljer 1 000 kronor per tolkuppdrag i statsbidrag mellan det landsting som får mest och det som får minst.

Tolkar som kan använda de rätta termerna vid rättegångar är nödvändiga för rättssäkerheten. På samma sätt kan tolkar avgöra frågan om hälsa och liv när de tjänstgör vid samtalen mellan patient och läkare. Vi måste göra allt för att undvika missförstånd i de här sammanhangen, vare sig det handlar om den tilltalades talan i tingsrätten, om medicinsk rådgivning – eller om den hörselskadades möjligheter att kommunicera i vardagen.

Bristerna och svårigheterna att regionalt möta behoven av tolktjänster leder oss till slutsatsen att staten bör ta ett sammanhållande ansvar genom att en ny gemensam tolkmyndighet bildas som arbetar för att tillgången till tolkning, såväl för utländska språk och teckenspråk. På det sättet blir tillgången densamma oavsett var i landet man bor och en viktig kvalitetshöjning för personer som är i behov av tolktjänster. En statlig utredning har redan föreslagit en sådan myndighet för teckentolkningen.

Vårt förslag underlättas av teknikutvecklingen. Med bildtelefoner öppnas möjligheter för tolkning som tidigare var begränsad till att tolken var geografiskt närvarande. Örebro tolkcentral genomförde förra året över 200 000 tolkuppdrag via bildtelefon för döva, ett antal som ökar varje år. Tolkcentralen är störst i Europa och utför uppdrag för hela landet.

Kristdemokraterna vill se ett samhälle där det inte är hemort, hemspråk eller funktionsnedsättning som avgör vilka förutsättningar vi har. Med ett statligt ansvar för tolkningen till teckenspråk och utländska språk ser vi större möjligheter att säkra en hög kvalitet för människor som behöver den.
Lars-Axel Nordell, (KD), Riksdagsledamot, Talesperson för tolktjänstfrågor
Caroline Szyber, (KD), Riksdagsledamot, Rättspolitisk talesperson

fredag 11 maj 2012

Mitt anförande i riksdagen om Kulturarvet den 10 maj 2012

Se anförandet via riksdagens Web-TV

Herr talman!
Tage Danielsson har gett oss många tänkvärda sanningar. Vid ett tillfälle sade han: Den som bara ser framåt och inte bakåt får se upp. Jag tror att det ligger mycket i det. Det är tänkvärt. Det är viktigt att vi lyfter blicken och kan se vart vi är på väg, och framför allt måste vi bestämma oss för vart vi vill komma. Men då måste vi också veta var vi är någonstans i dag och dra nytta av de erfarenheter som gjorts av tidigare generationer. Det handlar om att dra nytta av både misstag och andra erfarenheter. Det finns ingen anledning att, som man brukar säga, uppfinna hjulet gång på gång.

När jag på 70-talet skulle ta körkort för bil underströk min körlärare, som hette Jonke, uppe i Sveg att jag skulle titta lika mycket i backspegeln som jag tittade framåt. Jag tror att det är likadant om man ska bygga det goda samhället. Det gäller att ha god kännedom om hur det har varit tidigare. Att ha god kännedom om sitt eget kulturarv är en förutsättning för att bygga upp en egen identitet och för att kunna respektera andra kulturer och värden.

Alla människor har ett gemensamt ansvar att värna kulturarvet. Vi är alla medskapare av vår kultur, och med det följer också ett ansvar att föra den vidare som ett arv till kommande generationer. Vårt gemensamma samhällsbyggande kan liknas vid ett träd där stammen utgör det som vi alla har gemensamt och som måste respekteras för att vi ska få ett människovärdigt samhälle. De kulturella rötterna kan komma ur olika jordmån. Den stolta kronan kan breda ut sig åt olika håll. Det behöver inte skapa några som helst problem. Det kan tvärtom förhöja skönheten och värdet hos trädet. En kultur som värnar mångfald är förutsättningen för en positiv integration.

Herr talman! Byggnader, kulturlandskap, kulturhistoriska föremål och dokument tillhör den synliga, materiella delen av vårt kulturarv. Här har arkiv, museer och bibliotek ett särskilt ansvar. Det är ett komplext ansvar som kräver ständig förnyelse och utveckling. Det handlar om både ett inåtvänt arbete med registrering, vård, konservering och magasinering och om ett utåtriktat arbete där man gör det synligt genom utställningar, visningar, forskarstöd med mera.

Men vårt gemensamma arv är mer än den fasta och synliga del som till stor del förvaltas vid våra museer och arkiv. Det för ögat osynliga kulturarvet i form av gemensamma värderingar, traditioner, religion, livsåskådning, språk, folkminnen, ortsnamn och mycket mer kallas för det immateriella kulturarvet. Det är framför allt i detta kulturarv som vi människor har vår kulturella identitet. Kunskap om sitt eget immateriella kulturarv skänker människor trygghet i deras identitet, vilket är nödvändigt för att vi ska kunna möta och känna respekt för andra kulturer och traditioner. Kulturarvet blir därigenom ett viktigt vapen i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Ett av de viktigaste kulturarven vi har att förvalta är yttrandefriheten, religionsfriheten, synen på människorna, där varje person är unik, okränkbar och har ett omätbart värde.

Motionsbetänkandet som vi i dag debatterar innehåller en rad frågor som berör både det materiella och det immateriella kulturarvet. Kulturminneslagen slår fast att ansvaret för att skydda och bevara kulturmiljön delas av alla. Det är bekymmersamt att det ännu saknas tydliga riktlinjer och lättillgänglig information på Riksantikvarieämbetets hemsida om hur man hanterar fornfynd och hur man uppmuntrar och stöder allmänheten att rapportera. Vi räknar med att detta kommer att lösas inom kort i och med att man nu ser över lagstiftningen och fångar in dessa frågor.  

Herr talman! Det immateriella kulturarvet är något som mer och mer hamnar i fokus i vår globaliserade värld där många upplever stora förändringar. Sverige har ratificerat Unescos konvention om det immateriella kulturarvet. Den är tänkt som ett komplement till den nuvarande världsarvslistan som ger skydd åt betydande monument och naturområden. Konventionen ska skydda värdefulla kulturella företeelser som muntliga traditioner och språk, traditionell dans och musik, ceremonier och traditionellt hantverkskunnande. Det är jätteviktiga frågor som fångas in i och med denna konvention. Ett arbete har kommit i gång i vårt land för att genomföra konventionen.

Vi kristdemokrater anser att det civila samhällets verksamhet inom kulturarvsområdet har goda förutsättningar att vara inkluderande och omfatta många olika berättelser. Civilsamhällets organisationer gör viktiga insatser i kulturarvsarbetet. Den mycket omfattande hembygdsrörelsen, som i min valkrets, Örebro län, har ett sjuttiotal lokala hembygdsföreningar i länets 50 socknar, är en viktig aktör i det lokala arbetet. Det är ganska fantastiskt med en sådan verksamhet. Genom projektet Hus med historia gör regeringen viktiga satsningar för att vårda Sveriges hembygdsgårdar. På det sättet uppmärksammas det betydelsefulla arbete som ideella krafter bidrar med på kulturområdet genom att främja det ideella engagemanget för det bebyggda kulturarbetet. De regionala hembygdsförbunden arbetar på olika sätt med hembygdsföreningarna i projekt som ofta kombineras med informationsinsatser av olika slag.

Till sist, herr talman, vill jag nämna ett intressant samarbetsprojekt mellan Arkivcentrum och Studieförbundet NBV i Örebro län där jag varit engagerad som verksamhetschef. Studieförbundets länsavdelning samarbetar i dag med 30-40 olika invandrarföreningar. Man har i projektform haft ett samarbete med Arkivcentrum och genomfört ett hundratal intervjuer med personer i invandrarföreningarna och nedtecknat deras historia från ursprungslandet. På det sättet bidrar vi till ett bredare berättande om kulturarvet som inkluderar människor som flyttat till Sverige och som är en del av vår gemensamma historia. Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på de motioner som väckts.

onsdag 25 april 2012

Konsten ska provocera men inte kränka

Nyligen hamnade Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i blåsväder sedan hon skar i en blodröd tårta överdragen med svart marsipan föreställande en karikatyr av en skriande, könsstympad svart kvinna

Kulturministern visste att hon vid öppningshögtiden på moderna museet skulle skära den första biten i en tårta men det hon uppenbarligen inte visste var att hon själv var en del i en installation. Där stod vita, leende och förväntansfulla vernissagebesökare med höjda champagneglas runt en tårtkarikatyr i form av en svart torso med skulptören själv som tittade upp svartmålad och med groteska, illröda läppar och gav tårtverket ett huvud.

Ministern hade hamnat i något av en fälla där hon skulle få kritik oavsett om hon avstod från att delta i tårtspektaklet eller inte. Så här i efterhand kan man tycka att hon borde ha avstått men det gjorde hon inte. När hon skar sin tårtbit ur underlivet på torson hördes ett högljutt kvidande från tårthuvudet, varpå ministern matade huvudet med tårtbiten föreställande människokött.

Situationen var bisarr och motbjudande. TV var på plats och bilderna från Moderna Museet kablades ut över hela världen. Afrosvenskarnas riksförbund, som tyckte det var en rasistisk manifestation som anspelade på kannibalism, krävde ministerns avgång och ett europeiskt nätverk mot rasism krävde att statsministern skulle fördöma kulturministerns "rasistiska" tårtätande.

Hon talade vid utställningen om yttrandefrihet och konstens frihet och rätt att provocera. Och visst är den konstnärliga friheten något som vi slår vakt om i vårt land. Konsten har en uppgift att stimulera, provocera och utmana men den har definitivt inte uppgiften att kränka. Med stor frihet följer också ett stort mått av ansvar och respekt.

Trots att konstnären själv är Afrosvensk och uppenbarligen inte hade några rasistiska motiv utan ville sätta fokus på kvinnlig könsstympning, kom ändå människor att uppfatta installationen motbjudande, osmaklig och även rasistisk. Bildspråk och formspråk är avgörande för hur vi uppfattar ett konstverk. I detta fall använde konstnären sig av symboler med stark historisk och känslomässig laddning och då är det inte så underligt att reaktionerna också blev omfattande och kraftfulla.

Läs kommentarer i Aftonbladet





      tisdag 24 april 2012

      Ett Raoul Wallenberg-museum behövs

      I söndags skrev jag en artikel tillsammans med mina riksdagskollegor  Emma Henriksson och Caroline Szyber på SvD kultur som handlar om att ett Raoul Wallenberg-museum behövs som en källa till kunskap om Raoul Wallenbergs insatser och öde. Hans civilkurage kan tjäna som en god förebild.

      Sverige uppmärksammas ofta i samband med Förintelsen, trots att vi inte deltog i kriget och inte heller har några svenska offer att ta hänsyn till. Vårt bidrag till andra världskrigets historia kan sammanfattas i en enda man – Raoul Wallenberg.

      På sju månader lyckades denne unge legationssekreterare rädda tiotusentals judar undan nazisternas besinningslösa mördande av judar, innan han arresterades i januari 1945 av de sovjetiska styrkor som intog Budapest. Hans exempel är så starkt, hans öde så unikt, att personer världen över har bildat Raoul Wallenberg- föreningar, och minnesmärken över hans gärning finns både när och fjärran. År 1981 blev Raoul Wallenberg hedersmedborgare i USA, 1985 i Kanada och 1986 i Israel. Faktiskt är Raoul Wallenberg den mest kände svensken utanför Sveriges gränser – men känner vi själva till honom?

      Raoul Wallenbergs insatser uppmärksammas i år i samband med Raoul Wallenberg-året 2012. Forum för levande historia jobbar aktivt med Wallenberg-jubileet. Högtidlighållandet sker i form av seminarier öppna för allmänheten, aktiviteter riktade mot gymnasieelever, en internationell konferens och inte minst världsutställningen. Gott så. Men vad händer när året är slut?

      Sverige behöver ett museum, där vår historia under andra världskriget kan få vara i centrum, och där Raoul Wallenbergs gärning utifrån Sveriges neutrala hållning kan få lysa, så som den är ett lysande exempel i resten av världen.


      Läs hela artikeln här.

      torsdag 19 april 2012

      Dags kriminalisera eftersupning

      Fråga till Justitieminister Beatrice Ask ang eftersupning vid riksdagens frågestund 19 april 2012

       Sverige har länge bedrivit ett framgångsrikt trafiksäkerhets- arbete. Bilarna har blivit allt säkrare samtidigt som vi har gjort vägarna säkrare.

      Vid trafikolyckor där det visar sig att föraren druckit alkohol är det inte ovanligt att föraren hävdar att han druckit alkoholen efter olyckan, en metod som brukar kallas eftersupning.

      I en riksdagsmotion har jag krävt att eftersupning ska förbjudas och att tidsgränsen sätts till att man inte får dricka alkohol inom förslagsvis sex timmar efter en olycka.

      Jag har också fått bekräftat av en person som berättade att det inte var några som helst problem att visa upp den tomma spritflaskan och på så vis gå fri.

      I Socialutskottets betänkande 2010/11:SoU8, den 22 mars 2011 gjorde ett enigt socialutskott ett tillkännagivande att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till kriminalisering av eftersupning.

      Mot bakgrund av ovanstående frågar jag justitieministern: Hur ser tidsplanen ut för ett genomförande av socialutskottets begäran?


      Uppföljningsfråga:

      Jag hoppas att ärendet behandlas skyndsamt från regeringens sida. I Norge infördes en lag mot eftersupning redan 1959, dvs för 53 år sedan. Där döms en person till rattfylla oavsett om föraren druckit alkoholen före eller direkt efter olyckstillfället.


      I vilkden utsträckning har den svenska regeringen tagit till vara erfarenheter från Norge, hur den norska lagstiftningen fungerar när det gäller eftersupning?

      torsdag 12 april 2012

      Syftet med stödet till ungdomsorganisationer?

      Var igår med på LSU:s presentation av en kartläggning de gjort om lokalt stöd till ungas organisering. Flera anmärkningsvärda siffror presenterades. I 54% av kommunerna är ungdomsföreningarna överhuvud taget inte delaktiva i kommunens beslut som rör ungdomar. Märkligt att inte kommunerna drar nytta av vad en såda dialog kan ge. I 14% av kommunerna är ungdomsföreningarna delaktiga som remissinstans.

      32% av kommunerna saknar också ett politiskt fastställt syfte med bidragen. Det vanligaste syftet som anges är att bidraget ska stärka föreningslivet eller ungdosmverksamheten. Bara 20% av kommunerna uppger att det finns ett demokratiskt syfte medan 10% har svarat att de med bidraget vill främja hälsan.

      Knappt hälften av kommunerna ställer krav på att föreningen ska tillhöra en statsbidragsberättigad rikorganisation för att få bidrag och huvuddelen kärver att föreningen måste inneha post- eller bankkonto. Det senare kan för många ungdomsföreningar vara ett problem då många banker inte tillåter föreeningar som drivs av personer under 18 år att öppna bankkonton.

      Det är bra att LSU gjort denna kartläggning och jag tror att den kommer att leda till att betydligt fler kommuner kommer att inse värdet av att på ett bättre sätt involvera också ungdomarna i sina beslutsprocesser.



      torsdag 22 mars 2012

      Besked från Justidieministern: Ingen "fyllerabatt"

      Jag ställe en fråga till Justitieministern vid dagens frågestund i riksdagen om sk fyllerabatter.
      Det går bra att se min fråga och ministerns svar genom att klicka på länken.
      Se web-TV från frågestunden inkl Justitieministerns svar.

      Från riksdagens snabbprotokoll:

      Påföljden för brott begångna av berusade

      Anf. 62 LARS-AXEL NORDELL (KD):

      Herr talman! Jag vill rikta min fråga till justitieminister Beatrice Ask om så kallade fyllerabatter.

      För en tid sedan sänkte Högsta domstolen straffet för en person som nära nog dödat sin flickvän med ett samurajsvärd. Det här var en händelse som väckte stor uppmärksamhet i medierna. Brottsrubriceringen ändrades från mordförsök till grov misshandel. Straffet sänktes från åtta års fängelse till fem år. Mannen ansågs inte vara ansvarig för sina handlingar eftersom han var kraftigt berusad och då helt oprovocerat attackerade sin fästmö.

      Om uppsåt saknas ska i och för sig en brottslig handling straffrättsligt inte bedömas lika hårt. Men för mig tycks fyllerabatt på straff strida mot lagstiftarens intentioner. Jag vill fråga justitieminister Beatrice Ask hur hon ser på det inträffade och om det föranleder någon åtgärd från regeringens sida.

      Anf. 63 Justitieminister BEATRICE ASK (M):

      Herr talman! Jag är enligt alla regler förhindrad att kommentera ett enskilt domslut och ska inte heller ha synpunkter på det. Jag väljer att kommentera frågan mer allmänt.

      Det är inte på det sättet att berusning ska utgöra ett särskilt skäl för nedsättning av ett straff utan man har faktiskt ansvar. Det är snarast så att det i vissa ärenden kan vara en försvårande omständighet att man har använt sig av droger för att genomföra ett brott. Det är naturligtvis rimligt.

      Det är också på det sättet att regeringen har skärpt reglerna, bland annat för en del av vållandebrotten, just därför att vi ser till exempel missbruk eller drogpåverkan i trafiken som särskilt allvarligt. Vi har ju haft en del ärenden där personer har kört ihjäl folk därför att de har varit ute och kört bil i fyllan och villan. Där har vi skärpt reglerna. Det har också fått genomslag i domskäl. Vi ser allvarligt på frågor av den här typen. Någon fyllerabatt har vi inte och ska inte ha.

      Anf. 64 LARS-AXEL NORDELL (KD):

      Herr talman! Tack så mycket för det svaret, justitieministern! Det var klargörande, jättebra.

      Men det är inte bara i straffskedet som berusning är ett problem. Enligt tv-programmet Uppdrag granskning har 3 000 uppenbara fall av rattfylleri i Sverige inte blivit lagförda, trots att polisen har all nödvändig bevisning. Den som begår flera allvarliga brott slipper tydligen straff för rattfylla, var deras konklusion.

      Rattfylla är ett mycket allvarligt brott i sig. Det är förstås provocerande och sänder helt fel signaler till svenska folket när sådana saker inträffar. Min följdfråga till justitieministern är hur hon ser på hur man kan motverka den här typen av så kallad fyllerabatt.

      Anf. 65 Justitieminister BEATRICE ASK (M):

      Herr talman! Det är på det sättet att vi i svensk lagstiftning sedan många år har en slags mängdrabatt. Är det väldigt många olika brott, utförda av en och samma person, som ska bedömas väljer man att plocka ut några av de brotten. Vi dömer inte varje brott och lägger alla påföljder ovanpå varandra. Det kan få den effekt som Lars-Axel Nordell pekar på. Det är naturligtvis synbarligen väldigt problematiskt.

      Regeringen har tillsatt en påföljdsutredning. En av de uppgifter som jag har bett Påföljdsutredningen att titta på är just hur man ska se på den så kallade mängdrabatten och hur den ska vara utformad. Jag tror inte på ett amerikanskt system där man till slut dömer ut 168 år i fängelse eller någonting annat. Jag tror att det blir lite orimligt och är fel.

      Däremot måste det vara tydligt att man tar brott på allvar och att just den typ av brott som exemplifierades här också har betydelse.