TOLKAR Bristerna och svårigheterna att regionalt möta behoven av tolktjänster leder oss till slutsatsen att staten bör ta ett sammanhållande ansvar genom att en ny gemensam tolkmyndighet bildas som arbetar för att tillgången till tolkning, såväl för utländska språk och teckenspråk, skriver Lars-Axel Nordell (KD) och Caroline Szyber (KD).
Sjukvården och domstolarna har svårt att få språktolkar av tillräckligt hög kvalitet. Detta visar inte minst Sveriges Radio, som i Ekots granskning konstaterar att vården lider brist på auktoriserade tolkar. Behovet av kvalificerade tolkar är stort både när det gäller utländska språk och teckenspråk. Kristdemokraterna föreslår därför att staten tar ett tydligare ansvar för tolkningen.
Enligt Domstolsverket förekommer att förhandlingar ställs in på grund av bristande tillgång till kvalificerade språktolkar. Det händer också att förhandlingar får göras om för att tolkningen inte är tillräckligt bra. Var femte domstol anser att kvaliteten på de tolkar som inte är auktoriserade eller har en sammanhållen grundutbildning är låg.
Vidare är det vanligt att barn får fungera som språktolkar när deras föräldrar har kontakt med socialtjänsten, sjukvården eller olika myndigheter. Forskare anser att det är både oetiskt och problematiskt på alla sätt och för alla parter att använda barn som tolkar till sina föräldrar. Tillgången till teckentolkning för döva skiftar över landet. Framför allt beror detta på att det skiljer 1 000 kronor per tolkuppdrag i statsbidrag mellan det landsting som får mest och det som får minst.
Tolkar som kan använda de rätta termerna vid rättegångar är nödvändiga för rättssäkerheten. På samma sätt kan tolkar avgöra frågan om hälsa och liv när de tjänstgör vid samtalen mellan patient och läkare. Vi måste göra allt för att undvika missförstånd i de här sammanhangen, vare sig det handlar om den tilltalades talan i tingsrätten, om medicinsk rådgivning – eller om den hörselskadades möjligheter att kommunicera i vardagen.
Bristerna och svårigheterna att regionalt möta behoven av tolktjänster leder oss till slutsatsen att staten bör ta ett sammanhållande ansvar genom att en ny gemensam tolkmyndighet bildas som arbetar för att tillgången till tolkning, såväl för utländska språk och teckenspråk. På det sättet blir tillgången densamma oavsett var i landet man bor och en viktig kvalitetshöjning för personer som är i behov av tolktjänster. En statlig utredning har redan föreslagit en sådan myndighet för teckentolkningen.
Vårt förslag underlättas av teknikutvecklingen. Med bildtelefoner öppnas möjligheter för tolkning som tidigare var begränsad till att tolken var geografiskt närvarande. Örebro tolkcentral genomförde förra året över 200 000 tolkuppdrag via bildtelefon för döva, ett antal som ökar varje år. Tolkcentralen är störst i Europa och utför uppdrag för hela landet.
Kristdemokraterna vill se ett samhälle där det inte är hemort, hemspråk eller funktionsnedsättning som avgör vilka förutsättningar vi har. Med ett statligt ansvar för tolkningen till teckenspråk och utländska språk ser vi större möjligheter att säkra en hög kvalitet för människor som behöver den.
Sjukvården och domstolarna har svårt att få språktolkar av tillräckligt hög kvalitet. Detta visar inte minst Sveriges Radio, som i Ekots granskning konstaterar att vården lider brist på auktoriserade tolkar. Behovet av kvalificerade tolkar är stort både när det gäller utländska språk och teckenspråk. Kristdemokraterna föreslår därför att staten tar ett tydligare ansvar för tolkningen.
Enligt Domstolsverket förekommer att förhandlingar ställs in på grund av bristande tillgång till kvalificerade språktolkar. Det händer också att förhandlingar får göras om för att tolkningen inte är tillräckligt bra. Var femte domstol anser att kvaliteten på de tolkar som inte är auktoriserade eller har en sammanhållen grundutbildning är låg.
Vidare är det vanligt att barn får fungera som språktolkar när deras föräldrar har kontakt med socialtjänsten, sjukvården eller olika myndigheter. Forskare anser att det är både oetiskt och problematiskt på alla sätt och för alla parter att använda barn som tolkar till sina föräldrar. Tillgången till teckentolkning för döva skiftar över landet. Framför allt beror detta på att det skiljer 1 000 kronor per tolkuppdrag i statsbidrag mellan det landsting som får mest och det som får minst.
Tolkar som kan använda de rätta termerna vid rättegångar är nödvändiga för rättssäkerheten. På samma sätt kan tolkar avgöra frågan om hälsa och liv när de tjänstgör vid samtalen mellan patient och läkare. Vi måste göra allt för att undvika missförstånd i de här sammanhangen, vare sig det handlar om den tilltalades talan i tingsrätten, om medicinsk rådgivning – eller om den hörselskadades möjligheter att kommunicera i vardagen.
Bristerna och svårigheterna att regionalt möta behoven av tolktjänster leder oss till slutsatsen att staten bör ta ett sammanhållande ansvar genom att en ny gemensam tolkmyndighet bildas som arbetar för att tillgången till tolkning, såväl för utländska språk och teckenspråk. På det sättet blir tillgången densamma oavsett var i landet man bor och en viktig kvalitetshöjning för personer som är i behov av tolktjänster. En statlig utredning har redan föreslagit en sådan myndighet för teckentolkningen.
Vårt förslag underlättas av teknikutvecklingen. Med bildtelefoner öppnas möjligheter för tolkning som tidigare var begränsad till att tolken var geografiskt närvarande. Örebro tolkcentral genomförde förra året över 200 000 tolkuppdrag via bildtelefon för döva, ett antal som ökar varje år. Tolkcentralen är störst i Europa och utför uppdrag för hela landet.
Kristdemokraterna vill se ett samhälle där det inte är hemort, hemspråk eller funktionsnedsättning som avgör vilka förutsättningar vi har. Med ett statligt ansvar för tolkningen till teckenspråk och utländska språk ser vi större möjligheter att säkra en hög kvalitet för människor som behöver den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar