Bilden visar utvecklingen från sept 2008 till nov 2009 och vidare till första kvartalt 2010 vad gäller genomsnitt av besök och operationer. Regeringens och socialminister Göran Hägglunds kömiljard för att korta vårdköerna har blivit en succé. Det är glädjande att nästan alla landsting inklusive Örebro läns landsting har klarat regeringens krav vad gäller första kvartalet och får nu dela på 250 miljoner kronor.
Patienter som väntar på besök mer än 90 dagar har på ett år minskat med 51% från 60.134 till 29.258 patienter i kö. Motsvarande siffra för behandling/operation är 46% en minskning från 17.468 till 9.397 patienter.
Även om landstinget dragit vinstlotten och genom att ha kontroll på sina vårdköer och lyckats halvera dem så är det ändå patienten som är den verkliga vinnaren. Det är patienten som slipper stå i långa vårdköer och vänta på att få besöka vården eller få sin operation.
Nyckeln till framgången är att Hägglund valt att inte gett pengar till de landsting som har långa köer utan tvärt om till de landsting som har korta köer. Det är precis ett sådant grepp vi önskade oss under min tid som oppositionsråd i Örebro läns landsting.
Alliansregeringen har visat på en framgångsrik metod för att patienter som väntar på sjukvård ska komma till läkare och befrias från vänta på operation. Samtidigt kan man konstatera att det är i de landsting som i årtionden styrts av socialdemokrater som väntetiderna är längst och där patienter fortfarande mest befinner sig i väntrum.
1 kommentar:
Vad skulle effekten bli om man tog bort landstingen? Jag har upptäckt att det är väldigt olika vård beroende på vilket landsting du är skriven i. Om man då behöver vård i ett annat landsting pga att det inte finns den specialkunskapen i ditt landsting, då får du ju helt enkelt ingen hjälp. "Mitt" landsting vill ju inte betala ett annat landsting! Det här är ju helt sjukt! Vad gör man åt det här? När man ska prata med en ansvarig klinikchef och patientnämnden är med, kan man få med en politiker också då så at ni får se vad som sägs och hur man resonerar??? Det här är ju faktiskt verkligheten! Ska man behöva gå fler år utan att få hjålp då man är så dålig så man inte klarar sig utan sina barn??? Ska ens barn behöva ha ansvaret för att sköta om sin mamma som är 39 och dom är 16 och 17 år? Så här har vi haft det nu i ca 3 år. Är det här kvalitet? Är det så här det ska vara? Är det så här DU vill att det ska vara?
Skicka en kommentar