Debattinlägget publicerat i Hemmets Vän den 19 maj 2011
Der är inte alls förvånade att alkoholindustrin varnar för de näringspolitiska konsekvenserna av den höjning av alkoholskatten som regeringen aviserat. De pekar på risken för ökad privatinförsel och smuggling från länder där dessa varor går att komma över till billigare pris, vilket skulle drabba de svenska sprit- och vinleverantörerna.
Självklart finns det ett samband mellan alkoholpriserna och den privata införseln. Men det finns också ett mycket starkt samband mellan alkoholpriserna och totalkonsumtionen av alkohol och därmed folkhälsan, oavsett var alkoholen kommer ifrån.
När regeringen föreslår höjd alkoholskatt gör man det för att stärka statskassan samtidigt som det motiveras av folkhälsoskäl.
För sex år sedan gick debattens vågor höga om alkoholskatterna i Sverige. Inspirerade av Finland som då hade sänkt skatten med 40 %, föreslog Kent Härstedt och Alkoholinförselutredningen att skatten i vårt land skulle sänkas med 40% på sprit och 15% på vin. Förslaget motiverades av att vi måste anpassa oss till skattenivåerna inom EU och på så vis minska privatinförseln av alkohol.
Det är möjligt att privatinförseln minskade i Finland men framförallt ökade alkoholkonsumtion och därmed ökade antalet våldsbrott kraftigt. Detta insåg man i Finland som tog sitt förnuft till fånga och höjde alkoholskatten igen.
Statens Folkhälsoinstitut redovisade beräkningar på vilka effekter de föreslagna skattesänkningar skulle få på folkhälsan i vårt land. De kom fram till att antalet sjukskrivningsdagar skulle öka med 1,9 miljoner, att vi skulle få 1.627 fler misshandelsfall och 289 fler dödsfall. Allt pga den sänkta skatten på vin och sprit. Dessa siffror talade sitt tydliga språk och den föreslagna sänkta skatten på alkohol placerades i papperskorgen.
Sedan dess har alkoholkonsumtionen successivt minskat i vårt land inte minst bland ungdomsgrupperna vilket är glädjande, även om den alltjämt ligger på en alldeles för hög nivå. Tyvärr verkar den dock öka i gruppen kvinnor över 50, där lådvinet anses ligga bakom ökningen.
Innan Sverige gick med i EU var det lättare att använda prisinstrumentet, eftersom våra gränser i princip var stängda för privatinförsel. Då fanns inte dagens extremt höga införselkvoter där varje person helt lagligt vid varje tillfälle får föra in 220 liter alkohol till Sverige (10 liter starksprit, 10 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter starköl) Den mängden motsvarar drygt 20 liter hundraprocentig alkohol, vilket är mer än dubbelt så mycket som svensken i genomsnitt dricker per år.
Förutom de 220 litrarna är det helt lagligt att för egen konsumtion inför t ex ett 50-års firande föra in i princip hur mycket alkohol som helst i landet. Egentligen är tullens enda möjlighet att stoppa sådana transporter ev övervikt av fordonet eller släpkärran. Mycket talar för att många av dessa transporter egentligen handlar om näringsverksamhet och inget annat.
Sverige har lyckats få EU att inte enbart betrakta alkoholen som en näringspolitisk fråga utan även som en folkhälsofråga. Nu är det hög tid att arbeta för höjda alkoholskatter bland EU:s länder och sänkta införselkvoter. En harmonisering av skattenivåerna vore bra för att göra privatinförseln ointressant men det får inte ske till priset av att vi sänker våra alkoholskatter.
Alkohol och andra droger är ofta boven i dramat när det gäller kvinnomisshandel, våldtäkter, gatuvåld mm. Vi vet att 80 procent av våldsbrotten är relaterade till alkohol och 99 procent av det grova ungdomsvåldet. Vi vet också att 385.000 barn växer upp i riskbruksmiljöer.
Mycket kan göras på kommunal nivå för att minska alkovåldet, bl a genom ökad tillsyn, restriktiv tillståndsgivning och tidigareläggning av stängningstiderna på krogen. Men utifrån totalkonsumtionsmodellen vet vi att statens prisinstrument är något av det mest effektiva för att sänka alkoholkonsumtionen. Därmed kan regeringens aviserade höjning av alkoholskatterna innebära minskade alkoholskador, en tryggare uppväxtmiljö för barnen och en förbättrad folkhälsa.
Lars-Axel Nordell, Örebro
Riksdagsledamot (KD)
torsdag 19 maj 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Lars-Axel!
Jag kan hålla med i viss mån om din problembeskrivning av Alkoholens följder.
Är inte helnykterist själv, men försöker ha ett måttligt bruk.
Jag kan se problemet med införseln på det sätt att det totalt motverkar syftet med Systembolaget.
Jag bor i Ljungby i södra Sverige och närheten till kontinenten gör att många kollegor här åker ned och fyller hela transportbilar med så mycket sprit, vin och öl som de rimligtvis kan ta med hem.
Problemet här ligger i att de då har förråden fyllda, har sett exempel på det mer än en gång att när det finns mer att ta av i förråden på en fest så dricks det betydligt mer än vad det gjorts om de handlade på systembolaget.
I och med den stora privata införseln har folk enorma lager av alkohol hemma, en lägre alkoholskatt som skulle innebära lägre priser på systemet borde kunna motverka detta.
Sen finns det många aspekter på detta, bl.a. svenskarnas dåliga hantering av alkohol överlag, om det är orsakat av överförmynderiet från staten gällande alkohol eller ej är svårt att sia om, men jag tror att det är en kombination av många faktorer.
Systembolaget bör vara kvar, men en fortsatt hög alkoholskatt ger inte den lösning du ger en bild av i detta blogginlägg tyvärr...
Är det inte bättre att ta itu med våldsproblematiken än att hindra måttlighetskonsumenterna från att köpa kontrollerad alkohol till bra priser där en del av vinsten går tillbaka till Staten och samhället?
Höj skatten för mycket så kommer smugglingen och hembränningen öka med allt vad det innebär av minskade skatteinkomster, ökat våld, ökad korruption (minns förbudstiden). Låt vuxna människor få bestämma själva om de ska dricka och låt dem ta konsekvenserna av sina val.
Skicka en kommentar