Lucka nr 24

För att underlätta för den som källsorterar och för att öka effek-tiviteten i käll-sorteringen och bidra till en bättre miljö bör vi i Sverige utveckla ett system med symbolmärkning för förenklad källsortering och samtidigt verka för att motsvarande symbolmärkning införs i övriga Europa. Grunden för en sådan tanke finns i miljöbalken som framhåller producentansvaret.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02MJ399

Lucka nr 23

Frågan huruvida barnkon-ventionens regler ska inkorporeras i svensk lag eller
införlivas i svensk rätt genom trans-formering
har i många år varit föremål för en intensiv debatt och även utredningar. Ett argument för transformering och mot inkorporering var att tolkningen bör göras politiskt av riksdagen. En inkorporering av barnkonventionen i svensk lag skulle innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet skulle stärkas och att barnets bästa skulle komma i första rummet på ett mycket tydligare sätt än idag. Motionen framhåller att det centrala är att äntligen kunna gå vidare och implementera FN:s barnkonvention i svensk lag dels som en viktig symbolisk handling och dels som ett steg mot målet att stärka barns rättigheter, att bättre möta barns och ungdomars behov och att ge alla barn förutsättningar för en trygg uppväxt.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So224

Lucka nr 22

Den som hamnar i sjönöd och ropar ”mayday” i sin radio på sjön Hjälmaren ropar förgäves eftersom ingen lyssnar av sjöräddningskanalen VHF kanal 16. Självfallet måste Hjälmaren, i likhet med Mälaren, Vänern och Vättern, ingå i den statliga sjöräddningen. Då kan arbetet för insatser på Hjälmaren utan gränsdragningsproblem, ledas från en och samma räddningscentral. Detta skulle avsevärt minska riskerna för fördröjningar och missförstånd i en räddningsinsats.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Fö216

Lucka nr 21

Varje år inträffar i snitt ca 200 trafikolyckor i Sverige, där poliser är inblandade. Under perioden 2006-2010 har det till kammarkollegiet rapporterats in 989 poliser som trafikskadats i tjänsten. Problemet är likartat för andra grupper av blåljusförare. Det är angeläget att en nationell standardiserad och återkommande utbildning för landets förare av utryckningsfordon, som ska leda till ett nationellt yrkeskompetensbevis för blåljusförare. Trafikcenter i Kumla är en viktig resurs i detta arbete.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T313

Lucka nr 20

Godstransportdelegationens utredning liksom Vägverkets utredning om strategiska godsstråk pekar ut E20 som ett nationellt strategiskt godsstråk. Både Handelskammaren i Mälardalen och Västsvenska Industri- och Handelskammaren prioriterar E20 som det enskilt viktigaste vägstråket för utbyggnad till fyrfältsväg. Återstående delar behöver snarast byggas om till samma standard för att stråket i sin helhet skall få en fullvärdig och effektiv funktion, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T327

Lucka nr 19

Inlandsbanan är en del av vårt kulturarv och blir allt viktigare ur turismsynpunkt. Antalet resande turister ökar år från år.
Inlandsbanan har stor utvecklingspotential på både godssidan, på persontrafiksidan, inom turistnäringen men bör även ses som en resurs för att minska sårbarheten i det svenska järnvägsnätet. Genom att vid behov använda Inlandsbanan för omledningstrafik. Detta kräver dock investeringar för ökat axeltryck. Därför ska Inlandsbanan betraktas som ett nationellt stråk med särskild betydelse för Sveriges inland.

Lucka nr 18

I den norska hög-hastighets-utred-ningen ska två hög-hastighets-sträckor för tåg övervägas, nämligen Oslo-Göteborg och Oslo-Stockholm. I Norge studeras både uppgradering av befintligt spår, vilket baseras på befintliga nätverk och intercity strategi, och i stort sett separata höghastighetsbanor. På den norska sidan av gränsen kommer man att utreda farterna 250 km/h och 330 km/h. Det vore olyckligt att inte göra en norsk-svensk satsning för att binda ihop huvudstäderna, eftersom detta gynnar hela regionen. För att möta den norska utredningens nya ambitioner måste vi i Sverige utreda höghastighetståg Nobelbanan (Oslo-Stockhom) och även utreda farter om 250 km/h och 330 km/h.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T215

Lucka nr 17

Örebro Teologiska Högskola har expansionsmöjligheter genom ett högt söktryck och attraktiva utbildningar. Regeringen avser att dra in 440 miljoner kronor som inte utnyttjas från lärosätena. De pengar som dras in går tillbaka till universitet och högskolor i form av kvalitetssatsningen på humaniora, samhällsvetenskap och teologi (400 miljoner) samt som andra kvalitetshöjande åtgärder. Det är högst rimligt att man omfördelar en del av de återkallade medlen till en riktad satsning på Örebro Teologiska Högskola.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Ub280

Lucka nr 16

Fribeloppet är den maximala inkomst som en student får ha per kalenderhalvår utan att studiemedlen eller rekryteringsbidraget minskas. Varken studier eller arbete är dock något som med nödvändighet sker statiskt efter en på förhand bestämd mall. Därför ska den studerande själv ges förutsättningar att i möjligaste mån planera sin egen tid och inte styras och hindras av ett system. Därför bör regeringen utreda möjligheten att helt slopa fribeloppet för studerande.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Ub313

Lucka nr 15

Statsbidraget för vardagstolkning bygger delvis på invånarantal – istället för att utgå från antalet faktiska brukare. I kronor räknat skiljer det drygt 1 000 kronor per tolkuppdrag mellan det landsting som får mest och Örebro län som får minst. Staten måste ta ansvar för lika tillgång till vardagstolkning i hela landet.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So223

Lucka nr 14

Med den teknik vi har idag kan e-legitimation användas vid röstande i allmänna val, vilket då kan ske i vallokal eller på distans. Fördelarna är flera. Röstning med e-legitimation kan ersätta upptryckta valsedlar vilket är en miljövinst. Röstningsförfarandet blir både smidigare och säkrare. Som bekant har det förekommit oegentligheter kring valsedlar och kuvert, och även rena misstag. Detta leder i sin tur till minskad risk för kostsamma omval. Identitetsförväxlingar minskar, ingen kan gå och rösta för någon annan.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02K275

Lucka nr 13

Sedan 2004 får en person som fyllt 20 år vid varje tillfälle föra in 230 liter alkohol från annat EU-land till Sverige. Sedan dess har EU antagit en alkohol-strategi och folkhälso-perspektivet har vunnit mark och acceptans. Sverige bör, utifrån vår långa erfarenhet av en framgångsrik restriktiv alkohol- och narkotikapolitik och utifrån EU:s egen alkoholstrategi, ta initiativ till sänkta införselkvoter (de s.k. indikativa nivåerna) mellan EU:s medlemsländer.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Sk417

Lucka nr 12

Det finns ett stort intresse hos privatpersoner att köpa IT-tjänster i hemmet. Ett skatteavdrag för IT-tjänster skulle öppna upp en ny marknad och skapa nya arbetstillfällen, inte minst bland yngre personer. Framför allt skulle detta innebära en chans för enmans- och fåmansföretag. Ett RIT-avdrag skulle också motverka att det skapas en digital klyfta i samhället genom att erbjuda ovana datoranvändare skattereduktion för köp av IT-tjänster.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Sk257

Lucka nr 11

Många småföretagare anser att sjuklöneansvaret är orättvist. Det är med rätta irriterade över att de ska behöva betala sjuklön under anställdas två första sjukveckor och vara oroliga för kostnader för både sjuklön och lön till den sjukes ersättare. För alla företagare är det betungande och det kan till och med vara förödande för ett litet företag om personal blir sjuk i två veckor, vilket inte bara är bekymmersamt för den enskilde företagaren utan även för företagarens familj. Utan inkomster har man inga pengar att betala ut lön för, och detta kan göra att ett litet företag går omkull på några veckor. Sjuklöneansvaret riskerar också att påverka småföretagarnas vilja att anställa personer med en lång sjukskrivningshistorik. Regeringen bör därför utreda hur små företags sjuklöneansvar kan avskaffas eller kraftigt reduceras.

Länk till riksdagsmotionen: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Sf267

Lucka nr 10

Inom regerings-kansliet bereds sedan en tid tillbaks frågan om en ny nationell e-legiti-mation. Den modell som har föreslagits innebär att det skapas en federation som erbjuder en sammanhållen och förenklad infrastruktur och bidrar till en fortsatt utveckling av e-legitimationer i Sverige på ett antal områden. I denna process är det viktigt att medborgarna själva får välja vilka de vill ha som utfärdare av sina legitimationer, men att det är medborgaren själv som äger legitimationsuppgifterna i sig. I sammanhanget är det viktigt att understryka att vi vill skapa ett samhälle som ser människan och hennes integritet i första hand, inte systemet.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02K254

Lucka nr 9

År 2007 hade Sverige det lägsta antalet vårdplatser per tusen invånare, 2,6, i jämförelse med OECD-ländernas 4,6 platser per tusen invånare. Av de landsting som besvarade Socialstyrelsens enkät 2010 uppger samtliga att behovet överskridit tillgången för minst ett vårdområde vid minst ett tillfälle under 2009. Effekterna av brist på vårdplatser är många och tydliga. I medierna rapporteras kontinuerligt om platsbrist och Socialstyrelsen har tvingats utfärda anmärkningar och vite. Antalet vårdplatser i sjukvården måste öka för att svara mot det verkliga behovet.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So385

Lucka nr 8

Det pågår en snabb utveckling av ny teknik för att avslöja förare som är påverkade av alkohol och andra droger, trötthet eller sjukdom. Regeringen bör fastställa ett årtal för när teknik för att avslöja påverkade förare senast skall vara installerad i alla nyförsålda bilar. Sverige bör anhålla om att få bli försöksland inom EU för ett sådant krav. Detta behöver ske i nära samverkan med bilproducenterna för att åstadkomma effektiva och samtidigt tekniskt och ekonomiskt realistiska regler.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T328

Lucka nr 7

När myndigheterna klassat ett preparat som narkotika ersätts detta ofta snabbt på marknaden av ett nytt preparat som kommit till genom att producenterna gjort smärre förändringar i sammansättningen av ett befintligt, narkotikaklassat preparat. Ett effektivt sätt att ligga steget före och även kunna komma åt innehavet, handeln och själva bruket av nätdroger är att införa s.k. ”familjeklassning” av droger, där generiskt liknande molekylära produkter klassas som narkotika.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So225

Lucka nr 6

Parkeringstillstånd betingar ett icke obetydligt värde på den svarta marknaden är de mycket stöldbegärliga, med många bilinbrott som följd. I några kommuner prövas system för att förenkla och modernisera rutinerna med handikapptillstånd, vilket innebär att den särskilda lappen i framrutan blivit överflödigt. Med en handdator kan parkeringsvakten omgående kontrollera fordonet de inspekterar, om ägaren har handikapptillstånd eller inte. Denna utveckling behöver skyndas på och harmoniseras inom Sverige och på sikt även inom EU.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T329

Lucka nr 5

I samband med valet 2010 uppmärksammades ett antal problem och svagheter i det svenska valsystemet. Ett av dessa problem är de kommunala valkretsarna som i flera fall leder till oproportionell fördelning av mandaten i kommunfullmäktige. Med det låga antal ledamöter det ofta handlar om i kommunfullmäktige- församlingar går det aldrig att nå fullständig proportionalitet, men det går ändå att rätta till de värsta felaktigheterna genom att exempelvis låta 10 procent av mandaten vara utjämningsmandat. Ett valsystem med utjämningsmandat även på primärkommunal nivå bör snarast införas så att väljarnas vilja på ett bättre sätt avspeglas även i kommunalvalen.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02K274

Lucka nr 4

Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet. Men det saknas t.ex. rutiner för hur kommuner tar emot medborgares synpunkter om bristande tillgänglighet. Därför behövs en utredning för att sätta nya tillgänglighetsmål och föreslå index för tillgänglighetskriterier. Kommuners och landstings tillgänglighetsresultat bör redovisas i öppna jämförelser.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T329

Lucka nr 3

Kriterierna kring avdragsgill friskvård - ”enklare slag” och ”fysisk träning” - är svåra att tillämpa och gränsdragningen upplevs inte alltid logisk mellan vad som godkänts och vad som inte godkänts. Det finns anledning att se över avdragsrättens kriterier och undersöka möjligheten för mer flexibel tolkning av regelverket så att även vanliga sporter som ridning och golf faller innanför ramarna för avdragsgill friskvård.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Sk378

Lucka nr 2

Den ideella föreningen Europeiskt Teckenspråkscenter i Örebro förvaltar idag världens största internationella teckenspråkslexikon på Internet ”Spread the signs”. För att säkra ”Spread the signs” framtid och för att det ska kunna bli ett hjälpmedel för teckenspråkiga i hela Europa föreslås att regeringen ska verka för att ett europeiskt teckenspråksinstitut för teckenspråkets dokumentation och tillgängliggörande etableras i Sverige och Örebro.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02U219

Lucka nr 1

Idag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande. Av rädsla för att få betalningsanmärkning väljer många småföretag att betala, trots att man vet att det är en bluffaktura. Därför bör en utredning om ändring av kreditupplysningslagen göras så att de striktare reglerna för privatpersoner också ska gälla för företag så att dessa inte drabbas av bluffakturor.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Fi245

Teknik från handikapphjälpmedel kan göra livet enklare att leva för betydligt fler grupper

Nyligen läste jag boken ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”. Ja egentligen har jag lyssnat på den som ljudbok. En riktigt bra bok men som tog ganska lång tid att lyssna igenom.

Det är en nackdel att ljudböcker för de allra flesta tar betydligt längre tid att lyssna igenom än att läsa texten tyst för sig själv ur en bok. Det är märkligt att det med dagens snabba teknikutveckling fortfarande inte finns möjlighet att speeda upp hastigheten för den som vill snabbläsa en text även om det kan låta som Kalle Anka.

Funktionen finns redan som handikapphjälpmedel för blinda och synskadade. I en spelare som heter Daisy (Digitalt anpassat informationssystem) går det utmärkt att snabblyssna på inlästa texter utan att orden flyter ihop. Det finns nämligen en smart funktion i Daisy som behåller små pauser mellan orden så texten går att uppfatta även när den spelas upp i hög hastighet.

Frågan är hur länge vi ska behöva vänta innan motsvarande finess finns att tillgå i mp3-spelare och moderna mobiltelefoner.

För det mesta är det som är bra för personer med funktionsnedsättningar också bra för andra. Det behöver inte vara en motsättning utan ofta är det precis tvärt om. Personer i rullstol uppskattar om trottoarkanterna inte är för höga och det gör även den som ska ta sig fram med barnvagn. Att göra samhället mer tillgängligt är inget egenintresse utan det är faktiskt ett allmänintresse.

På samma sätt skulle det vara en fördel för alla att kunna ha tillgång till daisy-funktionen i sin moderna mobiltelefon för att snabbt kunna lyssna igenom en ljudbok.

Test

Demokrati handlar om dialog

Artikeln publicerad i Hemmets vän 24 nov 2011

Livet i riksdagen handlar inte bara om arbetet i de 15 utskotten, debatterna och voteringarna i kammaren, partigruppsarbete, inläsning av ärenden, förbereda debatter och skriva pressmeddelanden och debattartiklar. Det handlar också om att träffa olika myndighetsföreträdare och enskilda grupper och besökare.

Nyligen hade jag besök av 53 personer från den kristna pensionärsföreningen RPG i Örebro. Jag visade runt och berättade om hur det går till att vara riksdagsledamot och jag påpekade att demokrati inte bara handlar om att trycka på rätt knapp vid voteringarna utan demokrati handlar framförallt om dialogen med väljarna. Direktkontakta med väljarna och olika gruppers besök i riksdagen är viktiga inslag i att förverkliga demokratin.

I riksdagen finns dessutom över 50 olika tvärpolitiska föreningar som riksdagsledamöterna kan tillhöra. De handlar om allt från intresseföreningar som jakt och fiskeklubb, forum för uppfinningar och innovationer, olika internationella vänskapsföreningar till föreningar som handlar om livsstil.

Jag är med i riksdagskören och de två äldsta föreningarna; riksdagens kristna grupp respektive riksdagens nykterhetsgrupp. De har regelbundet haft verksamhet sedan slutet av 1800-talet och jag har förtroendet att vara den 20:e ordföranden i Nykterhetsgruppen sedan starten 1895. En gång i tiden var riksdagens nykterhetsgrupp riktigt stor och mäktig. För fem år sedan hade den tio medlemmar och blev uträknad av media. Sedan dess har vi vuxit och idag är det 17 ledamöter som anslutit sig.

Vi arrangerar seminarier i riksdagen tillsammans med nykterhetsförbundens landsråd och är ett viktigt politiskt stöd i arbetet för ledamöterna i vardagen. Vi har haft överläggningar med olika parter, gett kommentarer till media i olika drogpolitiska frågor och vi har påverkat så att alkoholfria viner serveras vid riksmötets öppnande.

Kristna gruppen har ett 35-tal medlemmar och vi arrangerar en kortare morgonandakt varje onsdag med olika förkunnare samt sång och musikinslag. Om någon vecka ska jag och riksdagskollegan Roland Utbult ha hand om sången och musiken en onsdagsmorgon.

Livet i riksdagen handlar alltså inte bara om politik!

Lars-Axel Nordell, Örebro län
Riksdagsledamot (KD)

Sossarna borde göra vågen

Replik införd i NA den 26 okt 2011

Lennart Axelsson försöker sig på ett riktigt illusionsnummer à la Joe Labero när han i sin replik den 12 okt tycker att det är ”ryggradslöst” av mej att inte stå upp för regeringens beslut att sänka krogmomsen.

Sanningen är den att Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet faktiskt gick till val på sänkt krogmoms. Så sossarna borde väl göra vågen nu då, när detta deras vallöfte genomförs trots att de förlorade valet. Axelsson är dessutom väl medveten om att även om vi är en del av alliansregeringen, så gick Kristdemokraterna inte gick till val på sänkt krogmoms.

I budgetförhandlingarna prioriterade Kristdemokraterna istället sänkt pensionärsskatt. Tack vare Kristdemokraterna har alliansregeringen under våra första fyra år vid makten sänkt skatten för pensionärer i tre steg med sammanlagt 13 miljarder kronor. Detta ska jämföras med att sossarna under sina tio år vid makten inte sänkte pensionärsskatten med en enda krona. Är det månne ryggradslöst av Axelsson att inte stå upp för denna prioritering?

Tyvärr lyckades vi inte få med oss övriga allianspartier att under den rådande finanskrisen sänka pensionärsskatten i ett fjärde steg 2012 - men det kommer senast 2014. Redan 2012 höjs dock bostadstillägget vilket är särskilt viktigt för de pensionärer som har det sämst ställt.

RPG Örebro på besök i Riksdagen

Demokrati handlar inte bara om att rösta på valdagen utan framförallt om vad som händer under mandatperioden i form av dialog mellan väljarna och politikerna. Därmed är olika besök i riksdagen viktiga där jag på plats får berätta och visa hur riksdagsarbetet går till.

I onsdags kom en grupp med 53 personer från RPG i Örebro på besök i riksdagen. Efter sedvanlig kontroll med metalldetektor var det dags att äta lunch i riksdagsrestaurangen. Sen tog vi oss upp till den stora åhörarläktaren där vi berättade om hur det går till när vi debatterar och fattar beslut.

Jag och min handläggare Jonas Arnell visade runt i riksdagshuset. Vi berättade om utskottsarbetet, arbetet i partigruppen och vi hann också med eftermiddagskaffe innan vi avslutade dagen i riksdagens andrakammarsal, innan besöksgruppen drog vidare till Klara kyrka och sen bussresan hem till Örebro.

Besöket var ett viktigt inslag i riksdagsarbetet och jag hoppas kunna planera in fler besök i riksdagen med intresserade från länet.

Stoppa bluffaktureringsföretagen

Vi Kristdemokrater inser hur avgörade det är att det finns de som vill starta, driva och utveckla företag som ger jobb och värdefulla skatteintäkter för att finansiera välfärden.

Bloffaktur är ett allvarligt hot mot små företag som hellre betalar än tar strid eftersom de annars kan hamna på "svarta listan". Därför har jag lagt en motion i riksdagen där jag föreslår ändringar av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.

Motionen har väckt intresse både hos Småföretagarnas riksförbund och Nya Affärer
Läs motionen i sin helhet nedan:

Åtgärder mot bluffaktureringsföretag
Motion till riksdagen
2011/12:Fi245 (KD777)
av Lars-Axel Nordell (KD)
--------------------------------------------------------------------------------
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ändring av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.
Motivering
En betalningsanmärkning är en uppgift i en kreditupplysning om att en person inte skött sina betalningar. Enligt 7 § Kreditupplysningslagen (1973:1173) får kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som slagits fast genom en domstols eller annan myndighets avgörande. Däremot är det tillåtet att lämna upplysningar om näringsidkares betalningsförsummelser redan när en ansökan om betalningsföreläggande eller en stämningsansökan inges till Kronofogdemyndigheten respektive domstolen. I kreditupplysningsverksamheten har praxis sedan många år blivit att sådana upplysningar lämnas.

För att ett kreditupplysningsföretag ska få lämna ut uppgift om privatperson krävs det att det är en uppgift om betalningsförsummelse som är beslutad, registrerad eller åtgärdad av en myndighet. Även andra kreditgivare har nytta av den här informationen. Ett exempel är om en hyresvärd vill bedöma om en ny hyresgäst har möjlighet att betala hyran i rätt tid. Kreditupplysningsföretagen hämtar dagligen sina uppgifter från Kronofogdemyndighetens register. En betalningsanmärkning finns kvar i kreditupplysningen under tre år för privatpersoner och under fem år för företag.

Idag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta påverkar främst mindre företag, där anmärkningar har större påverkan på bedömningen av företaget. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande.

En betalningsanmärkning kan få stora konsekvenser för ett litet företag som därmed sannolikt förlorar möjlighet att handla på kredit, att skaffa telefonabonnemang, Internet, ingå hyresavtal osv. I förlängning kan företaget till och med vara tvunget att upphöra med sin verksamhet, med förlorade arbetstillfällen som följd. För mindre företag är det helt enkelt inte värt risken att få en anmärkning, vilket gör att många mindre företagare väljer att betala bluffakturor.

Nackdelen är att ansökan kan vara riktig och ger kreditgivaren en tidig signal om det kan finnas betalningssvårigheter, men eftersom det inte finns något filter som värderar ansökan/ansökaren underminerar dagens reglering de mindre företagens ekonomiska trygghet. Det fungerar bra för fysiska personer, och det finns därmed all anledning att regeln också skall gälla för företag (juridiska personer). Det finns idag möjlighet att få igenom en rättelse av betalningsanmärkning (blockering), men det tar tid (1-3 månader) och är ovisst. Under den tiden kan företag drabbas av oreparerbara skador.

Eftersom lagstiftningen inte gör skillnad på rätt eller felaktig anmärkning, är lagen idag rent skadlig, främst för småföretag. Hur detta ska åtgärdas bör utredas. En ändring av 7 § till att gälla både fysiska och juridiska personer (idag bara fysiska) är en möjlig lösning. Marknaden för s.k. blufföretag och bluffakturering skulle med en sådan här ändring i princip upphöra. De livnär sig på rädslan för anmärkning. Enligt uppgifter kostar bluffakturor ca 1,2 miljarder kronor per år, vilket främst drabbar mindre företag.

Stockholm den 4 oktober 2011


Lars-Axel Nordell (KD)

Flera valde alkoholfritt för första gången

Om man av olika anledningar inte vill dricka alkoholhaltigt vin då riksmötet öppnas eller vid andra högtidligheter som riksdagen inbjuder till brukar man få nöja sej med vatten. Därför sände jag, som ordförande i riksdagens nykterhetsgrupp, ett brev till riksdagsdirektören och påpekade att många skulle uppskatta ett breddat utbud där goda alkoholfria viner av hög kvalitet ingår.

Media nosade upp brevet och det resulterade i en stor artikel i Svenska Dagbladet där jag intervjuades. En journalist berättade att man från riksdagsförvaltningens sida ser det som en ekonomisk fråga i och med att alkoholfritt vin är dyrare än vatten. Visserligen blir alkoholfritt vin dyrare att tillverka i och med att det måste avalkoholiseras, men det blir billigare för kunden att köpa eftersom man slipper betala alkoholskatt. Så om fler väljer alkoholfritt blir det billigare för Riksdagen.

Reaktionerna lät inte vänta på sej. Via e-post och Facebook damp det i strid ström ner både positiva och negativa kommentarer. En för mej okänd person skrev: ”Ditt uttalande om alkoholfritt vin visar att du snarast bör lämna riksdagen och göra något annat. Den typen av ankdammsfrågor är en utomordentlig beskrivning av dina intressen och inställning till riksdagens roll. Helt otroligt – du borde skämmas!”

En annan som jobbat inom försvarsmakten skrev: ” Jag tycker att ni går för lamt fram. Jag tycker att politiker har ett större ansvar och borde föregå med gott exempel. Jag anser att det i dag finns en stark normförskjutning till att det alltid måste vara alkohol. Det går inte att ha roligt, fest, fira de som haft framgångar, gratulera någon o.s.v. utan att det skall vara alkohol”.

En skrev ”är det så mycket att bråka om, folk ser nog hellre att politiker pratar om jobb, skatter o företagande än riksdagsledamöters dryckesalternativ”. Självklart är det på det viset, och därför valde jag att se det som en handläggningsfråga för riksdagssekretariatet och inte som en politisk fråga. Lägger man ihop reaktionerna var det ändå flest positiva reaktioner som ”så ska det vara, inte bara prat utan handling”, ”toppen”, ”tack”, ”jättebra”, etc.

När riksdagsledamöterna och inbjudna gäster kom till ”minglet” i sammanbindningsbanan efter riksmötets högtidliga öppnande möttes vi av flera flaskor utsökt rött- respektive vitt alkoholfritt vin på samtliga bord. Flera valde alkoholfritt för första gången och en sa till mej ”det bär mej emot att erkänna det, men det smakade faktiskt riktigt gott”.

Mina motioner under allmänna motionstiden 2011

Klicka på rubriken ovan eller skriv in länken:
http://tinyurl.com/nordell2011
så kommer du till en sida med mina 40 motioner som lämnats in under allmänna motionstiden.

Länsfokus
1. Europeiskt teckenspråksinstitut
2. Nobelbanan (Oslo-Stockholm)
3. Trafiksäkerhetsutbildning till Blåljusförare
4. Sjöräddning på Hjälmaren
5. Örebro teologiska högskola
6. Utb för döva i religionsvetenskap vid ÖTH
7. E20-stråket sträckan Göteborg-Stockholm
8. Tillgång till vardagstolkning i hela landet

Företagarfokus
1. Utmaningsrätt
2. Åtgärder mot bluffakturor till småföretagare
3. Näringslivets deltagande i Eu-projekt
4. Avdragsgill friskvård
5. Avskaffa sjuklöneansvaret
6. Karenstiden för engenföretagare
7. RIT-avdrag
8. IT-politik
9. Gör IT till basindustri ur skattesynpunkt
10. E-legitimation

Folkhälso o drogfokus
1. Serveringstider på restaurang
2. Familjeklassning av nätdroger
3. Alkolås i bilar
4. Gårdsförsäljning av alkohol
5. Sänkning av införselkvoterna för alkohol
6. Statens betalningsansvar på behandlingshem
7. Värdighetsgaranti i hälso- och sjukvården
8. Vårdplatser inom hälso- och sjukvården

Handikappfokus
1. P-tillstånd för funktionsnedsatta
2. Tillgänglighetsarbete
3. Tillgång till vardagstolkning i hela landet
4. Europeiskt teckenspråksinstitut
5. Utb för döva i religionsvetenskap vid ÖTH

Demokratifokus
1. Kommunala utjämningsmandat
2. Ett starkt civilt samhälle
3. Elektronsik rösning
4. Fri tillgång till offentlig data
5. Europaparlamentet till en ort
6. RIT-avdrag

Glesygdsfokus
1. Inlandsbanan
2. Näringslivets deltagande i Eu-projekt

Miljöfokus
1. Symbolmärkning vid källsortering
2. Skrotningspremie för tunga lastbilar
3. Biologisk mångfald

Barn-, ungdoms- och kulturfokus
1. FN:s bankonvention som svensk lag
2. Fribeloppet
3. Dansbandsmomsen

Argumenten biter väl inte på monopolkramare

Artikeln publicerad i Nerikes Allehanda den 3 okt 2011
Den socialdemokratiske riksdagsledamoten, Lennart Axelsson från Nora ägnar sig gång på gång åt att i NA kritisera det mesta som gäller utveckling av den svenska sjukvården.
Det var bättre förr, är tydligen Axelssons devis. Ena stunden kritiserar han den framgångsrika apoteksreformen, som vänt den negativa utvecklingen med apoteksnedläggningar, som gett oss 6000 nya möjligheter att köpa receptfria läkemedel och hela 200 nya apotek med en helt annan servicesituation. För en monopolkramare som Axelsson biter väl inte heller argument som att det nu bara är Nordkorea och Cuba som alltjämt har apoteksmonopol.

Nu senast riktar Axelsson kritik mot en framflyttad skattesänkning för pensionärerna. Axelsson kan inte vara omedveten om att Socialdemokraterna valde att inte sänka skatten med en enda krona under sina tio år i regeringsställning, medan alliansregeringen sänkt pensionärsskatten med sammanlagt 13 miljarder kronor. Det är ingen hemlighet att det är Kristdemokraterna som varit pådrivande, och vi tog också strid i budgetarbetet, för att genomföra ytterligare sänkning av skatten för pensionärer 2012. Den kommer nu att genomföras 2013 eller 2014. Vi lyckades dock redan nu få igenom en höjning av bostadstillägget som gynnar barnfamiljer och de mest utsatta pensionärerna.

Att lyckas korta vårdköerna har varit en av socialminister Göran Hägglund mest uppmärksammade insatser. I stället för att, som den socialdemokratiska regeringen under 2000-talet, betala 46 miljarder kronor till landsting som kunde uppvisa att de hade långa vårdköer, lät Hägglund de landsting som klarade av att ge behandling i rätt tid få dela på en miljard. Resultatet lät inte vänta på sig. Vinnarna är patienterna som slipper stå i långa vårdköer.

Axelsson tar i NA upp regeringens justering av högkostnadsskyddet inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel. I våras anklagade han socialministern med uttryck som "i stället för att i regeringen försvara välfärden planerar han på eget initiativ försämringar" och "får han som han vill blir sjukvården dyrare för många patienter" Vi påpekade att Hägglund, tvärtemot vad Axelsson skrev, inte tagit något sådant initiativ men att framför allt Sveriges kommuner och landsting uppmärksammat regeringen på den ökande samhällskostnaden för läkemedel.

Man bör komma ihåg att patientavgiften och det vi betalar för medicinen bara är en liten del av vad det egentligen kostar. Till det kommer högkostnadsskyddet där vi redan efter 4-5 läkarbesök på USÖ kan få frikort. Högkostnadsskyddet är till för att sänka kostnaderna för de mest vårdbehövande. Detta ska vi slå vakt om.

Högkostnadsskyddet för sjukvårdsbesök har legat på oförändrad nivå sedan 1997, då den socialdemokratiska regeringen hör och häpna höjde det. Man undrar hur Axelsson den gången i NA formulerade sin förkastelsedom över regeringens beslut? Eftersom ingen årlig uppräkning har skett blir ökningen nu efter 15 år desto större för den enskilde, vilket kan vara tungt när marginalerna redan är små.

Lars-Axel Nordell

Varför kasta ut barnet med badvattnet?

Understödda av media präglas ofta riksdagsdebatterna av ett svartvitt tänkande i kombination av ett uppskruvat tonläge, där konstruktiviteten och framsynen ofta får stå åt sidan. Ett exempel på detta är när fas3 debatterade i riksdagen i förra veckan och där de rödgröna bildade majoritet med Sverigedemokraterna och krävde att inga nya ska skrivas in i Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Detta resulterade i något av en chockvåg genom föreningssverige.

Många ideella organisationer har ställt upp och tagit emot långtidsarbetslösa och kunnat erbjuda en meningsfull sysselsättning för många genom fas3. Det har på ett naturligt sätt gått att kombinera det ideella föreningsarbetets engagemang och goda idéer med långtidsarbetslösas behov av att komma ut på en arbetsplats. Efter riksdagsbeslutet nåddes jag av signaler att föreningar plötsligt tvekar och avvaktar med att planera för att kunna ta emot fler fas3:are.

Många av de som blivit anvisade plats i föreningslivet vittnar om hur de för första gången känt sig behövd, fått bra arbetskompisar och fått ägna sig åt något meningsfullt. Goda exempel finns bl a från nykterhetsrörelsen och second hand verksamhet, för att nu nämna några. Det är framförallt det civila samhället och kommunsektorn som berett plats för långtidsarbetslösa i fas 3, medan det är mer ovanligt i det privata näringslivet.

Kritiken mot jobb och utvecklingsgarantins tredje fas har framförallt handlat om en inlåsningseffekt som försvårar att gå vidare till den öppna arbetsmarknaden samt att även utbildningsinsatser borde kunna ingå i fas3.

Det finns också kritik för bristfällig handledning, meningslös sysselsättning eller att arbetsuppgifter som utförs konkurrerar med det privata näringslivet. Detta kan verka minst sagt motsägelsefullt att fas3 dels skulle tränga undan vanliga jobb och samtidigt handla om meningslösa, konstlade arbetsuppgifter. Detta speglar rätt väl svårigheten med arbetsmarknadspolitiska åtgärder där vägen är ganska smal mellan de båda dikena att arbetsuppgifterna skall vara meningsfulla och samtidigt inte tränga undan vanliga jobb.

Även om ekonomin återhämtar sig snabbt i vårt land och näringslivet behöver anställa allt fler kommer vi även i framtiden att behöva både olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och framförallt yrkesutbildningar som svarar mot de behov som företagen efterfrågar.

Att i riksdagen driva igenom ett idiotstopp av fas3 är som att kasta ut barnet med badvattnet. Det skapar visserligen uppmärksamhet i media och det kanske kan upplevas som en tydlig markering från oppositionens sida om att fas3 inte fungerar tillräckligt bra, men det är inte särskilt konstruktivt. Varken de rödgröna eller Sverigedemokraterna kunde i riksdagsdebatten ge besked om vad de vill ha istället. Att skrota fas3 vore en katastrof för många långtidsarbetslösa.

Istället för att avveckla fas3 måste programmet förbättras och utvecklas. Ta tillvara det som är bra och genomför nödvändiga förbättringar. Utbilda anordnarnas handledare för ökad kvalitet, tillåt att utbildning får ingå i programmet och bygg in ekonomiska stimulansmedel som uppmuntrar anordnare att jobba för att deltagarna ska komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden.

Lars-Axel Nordell
Riksdagsledamot (kd)

Höjd alkoholskatt ger bättre folkhälsa

Debattinlägget publicerat i Hemmets Vän den 19 maj 2011

Der är inte alls förvånade att alkoholindustrin varnar för de näringspolitiska konsekvenserna av den höjning av alkoholskatten som regeringen aviserat. De pekar på risken för ökad privatinförsel och smuggling från länder där dessa varor går att komma över till billigare pris, vilket skulle drabba de svenska sprit- och vinleverantörerna.

Självklart finns det ett samband mellan alkoholpriserna och den privata införseln. Men det finns också ett mycket starkt samband mellan alkoholpriserna och totalkonsumtionen av alkohol och därmed folkhälsan, oavsett var alkoholen kommer ifrån.
När regeringen föreslår höjd alkoholskatt gör man det för att stärka statskassan samtidigt som det motiveras av folkhälsoskäl.

För sex år sedan gick debattens vågor höga om alkoholskatterna i Sverige. Inspirerade av Finland som då hade sänkt skatten med 40 %, föreslog Kent Härstedt och Alkoholinförselutredningen att skatten i vårt land skulle sänkas med 40% på sprit och 15% på vin. Förslaget motiverades av att vi måste anpassa oss till skattenivåerna inom EU och på så vis minska privatinförseln av alkohol.

Det är möjligt att privatinförseln minskade i Finland men framförallt ökade alkoholkonsumtion och därmed ökade antalet våldsbrott kraftigt. Detta insåg man i Finland som tog sitt förnuft till fånga och höjde alkoholskatten igen.

Statens Folkhälsoinstitut redovisade beräkningar på vilka effekter de föreslagna skattesänkningar skulle få på folkhälsan i vårt land. De kom fram till att antalet sjukskrivningsdagar skulle öka med 1,9 miljoner, att vi skulle få 1.627 fler misshandelsfall och 289 fler dödsfall. Allt pga den sänkta skatten på vin och sprit. Dessa siffror talade sitt tydliga språk och den föreslagna sänkta skatten på alkohol placerades i papperskorgen.

Sedan dess har alkoholkonsumtionen successivt minskat i vårt land inte minst bland ungdomsgrupperna vilket är glädjande, även om den alltjämt ligger på en alldeles för hög nivå. Tyvärr verkar den dock öka i gruppen kvinnor över 50, där lådvinet anses ligga bakom ökningen.

Innan Sverige gick med i EU var det lättare att använda prisinstrumentet, eftersom våra gränser i princip var stängda för privatinförsel. Då fanns inte dagens extremt höga införselkvoter där varje person helt lagligt vid varje tillfälle får föra in 220 liter alkohol till Sverige (10 liter starksprit, 10 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter starköl) Den mängden motsvarar drygt 20 liter hundraprocentig alkohol, vilket är mer än dubbelt så mycket som svensken i genomsnitt dricker per år.

Förutom de 220 litrarna är det helt lagligt att för egen konsumtion inför t ex ett 50-års firande föra in i princip hur mycket alkohol som helst i landet. Egentligen är tullens enda möjlighet att stoppa sådana transporter ev övervikt av fordonet eller släpkärran. Mycket talar för att många av dessa transporter egentligen handlar om näringsverksamhet och inget annat.

Sverige har lyckats få EU att inte enbart betrakta alkoholen som en näringspolitisk fråga utan även som en folkhälsofråga. Nu är det hög tid att arbeta för höjda alkoholskatter bland EU:s länder och sänkta införselkvoter. En harmonisering av skattenivåerna vore bra för att göra privatinförseln ointressant men det får inte ske till priset av att vi sänker våra alkoholskatter.

Alkohol och andra droger är ofta boven i dramat när det gäller kvinnomisshandel, våldtäkter, gatuvåld mm. Vi vet att 80 procent av våldsbrotten är relaterade till alkohol och 99 procent av det grova ungdomsvåldet. Vi vet också att 385.000 barn växer upp i riskbruksmiljöer.

Mycket kan göras på kommunal nivå för att minska alkovåldet, bl a genom ökad tillsyn, restriktiv tillståndsgivning och tidigareläggning av stängningstiderna på krogen. Men utifrån totalkonsumtionsmodellen vet vi att statens prisinstrument är något av det mest effektiva för att sänka alkoholkonsumtionen. Därmed kan regeringens aviserade höjning av alkoholskatterna innebära minskade alkoholskador, en tryggare uppväxtmiljö för barnen och en förbättrad folkhälsa.

Lars-Axel Nordell, Örebro
Riksdagsledamot (KD)

Europeiskt teckenspråksinstitut till Örebro

Debattartikeln införd i Nerikes Allehanda 14 maj 2011
Idag är det 30 år sedan Sveriges riksdag, som första land i världen, fattade beslutet att erkänna teckenspråket som de dövas första språk. Teckenspråket är inte internationellt, som många felaktigt tror, utan varje land har sitt eget teckenspråk, som har utvecklats på samma sätt som det talade språket. Uppskattningsvis finns det 100 000 teckenspråksanvändare i vårt land och många av dem bor i Örebro.

I fjol utropade sig Örebro till Europas teckenspråkshuvudstad. Det kanske kan verka lite väl pretentiöst men Örebro är faktiskt unikt på detta område. Hela 25 procent av Sveriges alla döva bor i Örebro och därmed är teckenspråket det näst största språket efter talad svenska.

Riksgymnasiet för döva är sedan lång tid tillbaka placerat i Örebro och vår tolkcentral lär vara Europas största i sitt slag. Här finns också andra skolor och verksamheter som riktar sig till döva och hörselskadade.

Behovet av teckentolkar är särskilt stort i Örebro men statsbidraget för teckentolkning har sedan länge missgynnat oss eftersom det till stor del bygger på antal invånare och inte antal brukare. Statsbidraget skiljer faktiskt 1000 kr per tolkuppdrag mellan Gävleborg som får mest och Örebro län som får minst. Jag har både i SKL och i riksdagen jobbat för en förändring och i höstas startade en utredning som fått uppdraget att se över hur statsbidraget ska fördelas.

Det många inte känner till är att den ideella föreningen Europeiskt Teckenspråkscenter i Örebro idag förvaltar världens största internationella teckenspråkslexikon på Internet. Denna innovation, som har namnet Spread the Sign omfattar hittills 12 olika språk, har uppmärksammats internationellt. I Spanien vann de nyligen pris som bästa webbtjänst för medborgarna, i Tjeckien fick de 1: a pris i Language Award och av Europakommissionen har de blivit nominerade till”Best Practice in Europe 2010”.

I dagarna kommer dessutom detta hjälpmedel att finnas tillgängligt via en applikation till pekskärmsmobilerna iPhone.och Android. Därmed blir det möjligt för 10 länder i Europa att ladda ned sitt lands teckenspråk direkt till mobilen.

För att säkra ”Spread the signs” framtid och för att det ska kunna bli ett hjälpmedel för teckenspråkiga i hela Europa har jag i en motion till riksdagen, föreslagit att regeringen ska verka för att ett europeiskt teckenspråksinstitut för teckenspråkets dokumentation och tillgängliggörande etableras i Sverige och Örebro. Ett Sign Language Institute skulle därmed bli det andra EU-institutet i Sverige vid sidan om EU:s smittskyddsinstitut, European Centre for Disease Control (ECDC), som sedan 2005 är förlagt till Stockholm.

Ett sådant institut har stora utvecklingsmöjligheter och är viktigt för forskningen samt det fortsatta arbetet med att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade i ett gränslöst Europa.

Lars-Axel Nordell (KD) Örebro
Riksdagsledamot

Hellre regional samverkan än en ny ”myndighetskoloss”

Debattinlägget publicerat på Politikerbloggen.se

Jonas Milton och Ulf Lindberg, från tjänsteföretagens organisation Almega, har det radikala förslaget (DN Debatt 9/5) att slå ihop Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen till en myndighet och att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk. I det mesta delar vi Kristdemokrater deras utgångspunkter om den nya rörligheten på arbetsmarknaden mellan till exempel offentliga och privata arbetsgivare, och den demografiska utvecklingen, som ställer nya krav på myndigheternas ansvar för att hjälpa människor med omställning efter sjukdom eller arbetslöshet. Det krävs mod och politiskt nytänkande för att vi ska komma till rätta med problemen på den nya tidens arbetsmarknad.

Reformeringen av sjukförsäkringen 2006 och införandet av etableringsreformen 2010 har krävt att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen förändrat sina arbetssätt för gemensamma uppdrag. Efter förändringarna i lagstiftningen som dessa reformer inneburit, behöver vi nu säkerställa att den enskilde kan känna trygghet i att försörjningen fungerar vid omställning mellan sjukskrivning och arbetsmarknadsåtgärder. Människor ska kunna gå mellan olika ersättningar inom socialförsäkringen utan att behöva söka försörjningsstöd vid sjukdom eller arbetslöshet.

Redan idag finns lokala servicekontor där flera myndigheter samverkar och olika professioner är samlade under ett tak till gagn för individen. Att samordna insatser för försörjning och sysselsättning på detta sätt underlättar för medborgarna vid kontakt med myndigheterna, och är något som bör spridas och utvecklas till regional nivå. Den enskilde ska inte bli utlämnad mellan myndigheter som inte kommer överens.

Däremot ställer vi oss tveksamma till att gå så långt som att slå ihop två av landets största myndigheter, till den koloss av ”omställningsmyndighet” som Milton och Lindberg föreslår. Det krävs dock väldigt mycket mer av samverkan på regional nivå mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna för att minska byråkrati och krångel, och sätta den enskildes behov i centrum.
Erfarenheterna från den norska NAV-reformen (Ny arbeids- og velferdsforvaltning) 2006, vilken är en av de största satsningarna någonsin i offentlig sektor i Norge behöver studeras närmare. Ur ett medborgarperspektiv är det viktigaste i reformen det lokala och regionala samarbetet tillsammans med kommunernas socialkontor, med målet att få ut fler i arbete och minska bidragsberoendet. Tanken är att de som vänder sig till NAV-kontoren ska få snabbare svar och att myndigheten ska erbjuda hjälp ur ett mer allsidigt perspektiv.

Utgångspunkterna för en kontinuerlig samverkan måste vara att få fler människor i arbete och undvika att människor hänvisas fram och tillbaka mellan olika myndigheter, samt att få till stånd ett snabbare och effektivare bemötande av brukarna med minskad risk att bli ”inlåst” i arbetslöshet eller sjukskrivning. Idag kan det vara svårt för den enskilde att skapa sig en bild av de ersättningar, program och insatser som finns, och vilka myndigheter som har hand om vad. Tydlighet, hanterbarhet och kunskap är A och O för att den som blir sjuk eller arbetslös ska veta vad som gäller. En fungerande regional och lokal samverkan är en nödvändighet i bättre och mer sammanhängande socialförsäkringssystem, där en allmän och obligatorisk a-kassa ingår.

Penilla Gunther, Lars-Axel Nordell, Riksdagsledamöter för KD i Arbetsmarknadsutskottet

Perspektivskifte i integrationspolitiken

I många år har Sveriges integrationspolitik präglats av ett omhändertagandeperspektiv, där den nyanlände betraktats som svag och någon som måste tas om hand. Det var till Socialen som den nyanlände välkomnades med förslag på lämpliga bidrag att leva på. Den asylsökande förbjöds till och med att arbeta tidigare.

För snart ett år sedan avskaffade alliansregeringen arbetsförbudet och nu sker ett viktigt perspektivskifte där den nyanländes kunskap och erfarenheter ska tas till vara och där arbetslinjen ska gälla.

I och med den etableringsreform som infördes den 1 december i fjol kommer huvudansvaret för nyanlända att tas över av Arbetsförmedlingen. Direkt efter att uppehållstillstånd beviljats hålls ett etableringssamtal med den nyanlände på Arbetsförmedlingen. Syftet med samtalet är att kartlägga den nyanländes utbildning, yrkeserfarenhet och behov av etableringsinsatser. Även val av lämplig bostadsort ska ingå i detta samtal.

Utifrån detta samtal tas sedan en individuell etableringsplan fram som ska leda till egen försörjning. Planen kan innehålla Svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Samhällsorientering innehåller exempelvis information om rättigheter och skyldigheter i Sverige och om hur man kan påverka saker och ting i vårt land.

Till sin hjälp kommer den nyanlände att få möjligheter att välja en etableringslots. Det är en person som kan fungera som guide i det svenska samhället. Eftersom lotsens arbete är prestationsbaserat finns ett intresse av att den nyanlände så snabbt som möjligt kan etablera sig och försörja sig själv. Den som går på gymnasiet, har ett förvärvsarbete på heltid eller har nedsatt arbetsförmåga pga t ex sjukdom kommer inte att omfattas av etableringsreformen. Ändå borde det i Örebro län röra sig om ca 400 personer som under 2011 får aktiv hjälp att ordna ett arbete och för övrigt etablera dig i det svenska samhället.

Etableringslotsarna kommer att engageras enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta innebär att varje organisation eller företag som lever upp till kraven som Arbetsförmedlingen ställer har möjlighet att arbeta som lotsar. Detta skapar stora möjligheter för det civila samhällets organisationer att verka som lotsar och därmed bidra till integrationsprocessen för de nyanlända. Redan idag lär det finnas ett 15-tal lotsföretag etablerade i länet.

Vi välkomnar denna förändring men menar att ytterligare steg bör tas för att öka integrationen. En stor anledning till arbetslösheten bland nyanlända är avsaknaden av personliga nätverk. Kommer du ny till ett land och inte känner någon är risken stor att du hamnar i utanförskap och arbetslöshet. Här tror vi att det civila samhället med exempelvis trossamfunden har en viktig roll att spela. Sveriges okunnighet om vilken roll religionen spelar för många människor som kommer till vårt land gör att vi hitintills missat denna viktiga arena att nå ut till grupper genom andra kanaler än bara genom direkta myndighetskontakter.

I samfundens lokaler kan de nyanlända träffa landsmän och andra som har längre erfarenhet av vårt land och besitter de nätverk som krävs för att bli en del av det svenska samhället. Vi gläder oss därför över dialog med de olika samfunden som samfundsminister Stefan Attefall har initierat i syfte att bättre integrera dessa grupper. Bara genom att inbegripa det civila samhällets kraft kan vi en gång för alla lägga den tidigare förda politiken bakom oss och se till varje persons kunnande och kompetens som kommer till vårt land.

Lär dom sej aldrig?

Omvalet i Örebro beror bl a på att sossarna gick över gränsen för det tillåtna genom inte minst partiaktiviteter inne i vallokalen i Vivalla.

I dagens NA kommer nästa skandal med partibrev till anhöriga vid anhörigcentrum i kommunens egna kuvert. Tidigare har dessutom S skickat partibrev som internpost till skolpersonal. Kommer väljarna verkligen låta sådana tilltag passera?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ylva kan inte förneka SD-inviten

När Arbetsmarknadsutskottet i dag ajournerade sitt sammanträde för att S+V+MP+SD skulle kunna skriva ihop sig i två gemensamma yrkanden, uppmanade utskottets vice ordf Ylva Johansson (S), Sven-Olof Sällström (SD) att hänga med in på hennes rum, som ligger vägg i vägg med utskottets sessionssal.

Vi övriga passade på att ta en fika och när vi passerade Ylvas rum såg vi att SD fanns på plats tillsammans med de rödgröna. När vi återvände hade Sällström lämnat överläggningen. Man kan fråga sej om det som hände idag är första steget till ett närmande mellan S och SD?

I budgetdebatten sträckte Johnny Skalin (SD) ut en hand till Socialdemokraterna när han sa: "Genom en samlad opposition kan man ju tvinga regeringen att backa. Kan vi räkna med Socialdemokraterna? " Tommy Waidelich (S) gav svar på tal när han sa: "Alla kan räkna med Socialdemokraterna".

Ska vi tolka Ylva Johanssons invit till SD som att hon nu greppat deras utsträckta hand? Efteråt har Ylva Johansson, trots vi som med egna ögon såg vad som hände, hävdat att han överhuvud taget aldrig satt sin fot i rummet. Sen har företrädare för de rödgröna hävdat att det inte rörde sig om någon förhandling utan bara ett samtal.

För att flytta fokus från vad som egentligen hände i hennes rum försöker nu de rödgröna få det till att handla om det ska vara tillåtet att twittra eller ej under utskottsmöten. Pinsamt! Faktum är att mötet var ajournerat.

Lars-Axel Nordell (kd)
Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet

Mitt i dramatikens mellanöstern

Under en veckas tid kunde jag och min fru Inga-Lill följa den dramatiska händelseutvecklingen i Egypten och Libyen via TV:n på vårt hotell i Aqaba i Jordanien.

Ett antal TT-meddelanden dök också upp i mobiltelefonen i form av sms. Ett handlade om att Byggmark tagit silver i VM-slalom i Tyskland medan ett annat rapporterande om händelseutvecklingen i mellanöstern med bl a stridsflyg som öppnade eld mot demonstranter i den libyska huvudstaden Tripoli.

När vi tittade ut över den smala viken i röda havet kunde vi se Egypten till vänster och Israel till höger där vi tydligt kunde urskilja staden Eilat och 5 km bakom oss hade vi Saudiarabien.

Vi besökte den bortglömda staden Petra från 500-talet f. kr. Hittills har bara ca 35 procent grävts ut men den är mycket sevärd och sträcker sig över ett jättestort område. Pelare, grottor och utsmyckningar är uthuggna direkt i de jättehöga bergväggarna. Mest känd är den sk skattkammaren som ser ut som ett klassiskt pampigt palats i flera våningar med stora pelare, allt uthugget uppifrån och ner i de gigantiska stenklipporna. Det var varmt när vi var i Petra och i ett sms framgick det att det var 30 grader kallt i Sverige samtidigt som vi hade 30 grader varmt.

Det var stor dramatik i omvärlden men i Jordanien var allt lugnt. Man skulle kunna ha tänkt sig att upproren och demonstrationerna skulle ha spridit sig också dit men så var inte fallet. Till skillnad från Libyen har Jordanien en ganska populär kung. På grund av det lugna läget i Jordanien styrde också charterföretagen över sina resor från Egypten till Jordanien.

Flygplatsen i Aqaba har bara två gater och verkar vara mindre än Örebros flygplats. När det var dags för oss att flyga hem till Svea Rike möttes vi av orkestrar som firade att det första direktflyget från Norge hade anlänt. Bl a spelade en vandringsorkester med säckpipor framför flygplatsentrén. Jordaniens kung hade precis hållit ett välkomsttal för de norska charterpassagerarna från Stavanger.

På planet hem fick jag kontakt med en professor i botanik som inbjöd mej till Naturhistoriska museet i Stockholm för att bl a ta del av Sven J Enanders herbarier som finns bevarat där. Enander, som också kallades Salixkungen, var en framstående botaniker och dessutom kyrkoherde och riksdagsledamot från min hemby Lillhärdal i Härjedalen. Han ersattes i riksdagen 1908 sedan riksdagskollegan PP Waldenström, som också var Missionsförbundets grundare, vid ett predikobesök i missionskapellet i byn ställt frågan om de inte hade någon bättre att skicka till Stockholm än Enander.

Kriminalisering av eftersupning på väg

Äntligen har vi lyckats få enighet i socialutskottet om att sätta stopp för den sk eftersupningen, dvs att en alkoholpåverkad bilförare efter en olycka hävdar att han/hon druckit alkohol efter en trafikolycka.

Detta tilltag har blivit allt vanligare i vårt land och har lett till ökad belastning för rättsmedicinalverket i sitt utredningsarbete.

Vi har lyckats göra vägarna säkrare och bilarna säkrare. Nu är det dags att också göra bilförarna säkrare till skydd för alla i trafiken.

Norge har i mer än 50 år haft regeln att man inte får dricka alkohol sex timmar efter en trafikolycka, då man ska kunna redogöra för vad som hänt och inte vara till fara för omgivningen.

Eftesom jag i en motion till riksdagen krävt att en lagstiftning enligt norsk modell är det särskilt glädjande att socialutskottet idag beslude att begära av regeringen att återkomma till riksdagen med förslag som kriminaliserar detta.

Motion 2010/11:Ju212 Eftersupning enligt norsk modell

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att enligt norsk modell lagstifta om eftersupning.

Motivering
Problemet med så kallad eftersupning har uppmärksammats i medierna. Genom att hävda att man druckit alkohol efter en trafikolycka kan en rattfyllerist bli frikänd såvida det inte går att bevisa att han verkligen druckit före olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna att bevisa brott mot trafiknykterheten. I Norge finns sedan 1959 en lag som säger att en motorfordonsförare inte får dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en trafikolycka eller en körning när föraren förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.

Vi föreslår att ett förbud mot så kallad eftersupning införs även i Sverige för att förenkla bevisfrågan i samband med rattfylleri.

Varje år dör människor på grund av onyktra personer som kör bil. I och med att eftersupning har satts i system vid olyckor i samband med alkoholintag är det nu hög tid att ta efter den norska modellen. Det finns anledning att tro att det kommer att spara liv om en lag liknande den norska instiftas i Sverige. Det skulle också bli och en tydlig signal om att alkohol och bilkörning inte hör ihop.

Stockholm den 22 oktober 2010
Lars-Axel Nordell (KD)
Andreas Carlson (KD)

Utbildning, utbildning och utbildning istället för åtgärd, åtgärd och åtgärd

Sedan valet finns jag med i riksdagens Arbetsmarknadsutskott och jag är därmed Kristdemokraternas talesperson i arbetsmarknadspolitiska frågor.

Idag hade vi en arbetsmarknadspolitisk debatt i kammaren som socialdemokraterna begärt. Jag valde att lyfta företagens roll i att skapa jobb och skatteintäkter för välfärden och för att kunna sänka trösklarna till arbetsmarknaden genom olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Förutom att oppositionen använde allt för mycket svart färg och för breda penslar när man målade bilden av den svenska arbetsmarknaden var det framförallt två intressanta noteringar jag gjorde.

Ylva Johansson (S) sa i sitt inlägg att de tre viktigaste arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är utbildning, utbildning och utbildning. Jag valde att kommentera detta med att socialdemokraterna annars brukar brukar lyfta fram åtgärder, åtgärder och åtgärder för att ge folk jobb. Aldrig hör vi en socialdemokrat tala om en framgångsrik näringspolitiken som det viktigaste för att ge jobb.

Mehmet Kaplan (MP) kommenterade att vi i regeringen halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar med att han mycket väl kan tänka sig att helt ta bort arbetsgivaravgiften för ungdomar. Intressant med tanke på att MP samtidigt valt att i budgeten fördubbla den.